The purpose of the study was to provide an insight into how a selection of preschool teachers believes that child literature can be used as a tool in the educational activity, to support older children in linguistic expression of their emotions and consideration for others. And how the preschool teachers reason about the revised assignment in the preschool curriculm Lpfö18, which deals whit empathy and care in realtion to the work with children´s literature. The method used in the study is qualitative interviews, in which six preschool teachers participated. The study´s results show that children´s literature is a valuable educational tool in the work towards the revised assignment, as many books highlight empathy, care and emotions. The children´s literature was used continuously through reading and conversations to give the children the opportunity to acquire words to be able to express themselves linguistically. The results show that the preschool teachers in this study are aware of how they can work whit children´s literature in relation to the revised assignment in order to support the children to express themselves linguistically. Finally, it emerges that the preschool teachers in this study are perceived to be aware of how they should work to provide the conditions for children to express their feelings linguistically.

Vid tvister om vårdnad, boende och umgänge har barn i Sverige givits en rätt att uttala sig. Denna rätt framgår av 6 kap. 2 a § 3 st. föräldrabalken (1949:381) (FB). I bestämmelsen stadgas att ”hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”. Barns uttalanderätt kommer även till uttryck i 21 kap. 5 § FB, där det fastställs att bortsett från när rätten anser det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att barnets vilja bör beaktas. Barnets bästa återfinns i 6 kap. 2 a § 1 st. FB. Paragrafen anger att ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”. Barns rätt att uttala sig utgör en del av den bedömning som sker vid ett fastställande av barnets bästa. Genom regleringen av barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter i 6 kap. 2 a § FB har lagen kopplats till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), där artikel 3 om principen om barnets bästa och artikel 12 om barns rätt att uttrycka sina åsikter utgör två av konventionens allmänna principer. Praxis och kritik som framhållits mot Sveriges hantering av tvister om vårdnad, boende och umgänge visar emellertid att rätten många gånger utgår från förutbestämda tolkningar kring vad som är barnets bästa, vilket många gånger leder till att föräldrarnas intressen tillgodoses framför barnets behov. Det har vidare framkommit att barnet inte alltid får möjlighet att höras eller får sina åsikter beaktade, vilket kan leda till avsevärda konsekvenser för barnet. 2015 beslutade regeringen att en särskilt tillsatt utredning skulle lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Frågan är således huruvida en inkorporering kan medföra att barns rättsliga ställning stärks genom att principen om barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter tillgodoses på ett bättre sätt i praktiken. Om så är fallet kan en inkorporering vara lösningen på den problematik som nu föreligger gällande barns rättigheter i relation till barnkonventionen. För att utreda detta har Norge valts som jämförelseobjekt. I Norge är barnkonventionen sedan 2003 en del av norsk lagstiftning. I det fall det uppstår en konflikt mellan konventionen och norsk lag har konventionen företräde och därmed en stark formell ställning i landet. Sedan inkorporeringen har framsteg skett i implementeringen av barns rättigheter enligt konventionen, inte minst gällande barns rätt att uttrycka sina åsikter, där åldersgränsen för när ett barn skall höras i ärenden som rör barnet själv sänkts från tolv till sju år. Norge har dock en lång tradition av arbete med barns rättigheter som sträcker sig till tiden redan innan inkorporeringen av barnkonventionen. Landet var bland annat först i världen med att inrätta en barnombudsman år 1981. Trots detta har Norge ändå fått ta emot kritik från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter som exempelvis anfört att det i praktiken föreligger brister i landets tillämpning av barns rätt att uttrycka sina åsikter. Det har också hävdats att den norska lagstiftningen förhåller sig något avvaktande till att barn skall få vara part i mål, medan andra ser positiva effekter av inkorporeringen. Till detta tillkommer problematiken med att det inte är möjligt att avgöra huruvida de framsteg som skett i norsk rätt sedan inkorporeringen är en följd av inkorporeringen i sig eller om det är sådana förändringar som kan tänkas ha skett även utan en sådan. Trots en snarlik problematik i länderna på flera punkter anser jag ändå att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt är för handen med hänsyn till att Norge i flera delar förefaller ha kommit längre beträffande barns rättigheter och därmed stärkt barns rättsliga ställning.

Abstract The purpose of the study is to contribute with knowledge about what happens to childrens experience of mixing and separatingwhen an activity is carried out twice. The method we used in the stady is a qualitative interview method whit semi-stuctured interwiews with cdildren in preschool. Variation theory was used to ananlyze the childrens way to express their experience. The problem that has chosen to highlight and examine is if children are not allowed to share their thoughts and experiences whit others so no new experience is created. The result shows that children express their experience of mixing and separating, more so when get to explore from their own thought and idea in interaction. In the case, there is a deeper exploration of the children, which also lead to greater experience when the activity is carried out a second time. The conclusion of the study is that staff in preschool must dare and give premission to let the children try to explore chemistry. Children do not only explore from the perspective of their owm experience, but must, together with others, create their experiences in a permissive environment based on a child`s perpective. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vad som händer med barns erfarande av att blanda och separera när en aktivitet genomförs två gånger. Den metod vi använt i studien är den kvalitativa intervju metoden med en semistrukturerade intervju för barn i förskolan. Variationsteorin användes för att analysera barnens sätt att uttrycka sitt erfarande. Det problem som studien har valt att lyfta fram och undersöka är om barn inte får dela sina tankar och erfarenheter med andra så skapas inget nytt erfarande. Resultatet visar att barn uttrycker sitt erfarande om att blanda och separera, mer när de får utforska från sin egen tanke och idé i samspel med andra. Det sker då ett djupare utforskande hos barnen, som också leder till större erfarande när aktiviteten genomförs en andra gång. Slutsatsen av studien är personal inom förskolan måste våga och ge tillåtelse till att låta barnen få prova att utforska kemi. Barnen utforskar inte bara utifrån sitt eget erfarande utan måste tillsammans med andra skapa sina erfarenheter i en tillåtande miljö med utgångspunkt ur ett barns perspektiv

Utifrån egna erfarenheter som lärare och elev i musikteori har jag vid gruppundervisning upplevt att det kan finnas svårigheter för lärare att ge utrymme till alla elever i gruppen och att få alla delaktiga i undervisningen. Detta självständiga arbete syftar till att bidra med mer kunskap om musikteorilärares erfarenheter och tankar kring att skapa förutsättningar för gymnasieelever att uttrycka sin kunskap i musikteori under lektionstid. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom intervjuer med lärare som undervisar i musikteori på gymnasiets estetiska program. Empirin har sedan analyserats ur ett kulturpsykologiskt perspektiv. Tidigare studier inom området visar bland annat att kooperativt lärande kan påverka elevers sociala acceptans och motivation positivt, att formativ bedömning kan påverka elevers lärande positivt och att ökad elevaktivitet kan öka elevers akademiska prestationer. Denna studies resultat visar på att musikteorilärare på gymnasiets estetiska program använder flera olika verktyg för att skapa förutsättningar för elever att uttrycka sina kunskaper i musikteori. Några av dessa verktyg är handuppräckning, response cards och choral responding. Av resultatet framkommer också att elever på gymnasiets estetiska program huvudsakligen uttrycker sina kunskaper i musikteori skriftligt och muntligt men även genom att spela, sjunga och använda kroppen. Det skulle kunna vara av intresse att göra en mer omfattande studie inom området och även inkludera ett elevperspektiv.

No description available.