Syftet med vårt examensarbete är dels att belysa hur skolledare använder sig av denspecialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlägga vilka förhållandenskolledare önskar få undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilkaskolutvecklingsbehov skolledare anser det finns när det gäller att möta alla elever. Vi villockså undersöka hur man utvärderar de insatser som görs med elever i behov av särskilt stöd. / School improvement and needs in school improvementThe perspective of ten headmasters

Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen.Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar. En enkät riktad motde vuxna besökarna och en enkät riktad mot ledsagare till barn. Sammanlagt fick jag in 106 stycken enkäter. När enkäterna var insamlade förde jag in dem i statistikprogrammet SPSS och fick därigenomut ett underlag för resultat och analys. Besökarna visade sig ha haft olika lång kontakt med kriscentrum men var överlag mycket positivt inställda till det bemötande och den hjälp de fick. Genom min analys kan jag utläsa att anledningen till besökarnas positiva inställningtill verksamheten kan bero på två primära faktorer - att deras deltagande i behandlingen sker på helt frivillig basis (besökaren har alltså sökt hjälp av egen fri vilja) och att de under sin tid på Kriscentrum får ett professionellt bemötande. / Kriscentrum i Mellersta Skåne (Kriscentrum) is a help centre for women, men and children who are direct or indirect victims of violence or dispatcher of the same in a close relationship. The organization is located in Lund, where the visitor comes for therapy, support, advice and crisis management, individually or in groups. This thesis is an evaluation of their activities on behalf of Kriscentrum. My purpose is to identify how the visitors experience their contact with the organization and what kind of problems with violence they have. Kriscentrum has a completely user-focused organization so this information is of outmost importance to the staff.The evaluation was conducted through surveys. A survey directed towards the adult visitors and towards the people escorting the children. Altogether, I got 106 replies. When these were collected, I brought them into the statistical program SPSS, and was through it given out a basis for the results and analysis. The visitors appeared to have had different lengths of contact with Kriscentrumbut were overall very positive on the treatment and for the help they received. By my analysis, I can deduce that the reason for the positive experience of the organization may be due to two primary factors - that their participation is done on a strictly optional basis (the visitor has sought the help of his/her own free will) and that he/she was given help by professionals during the time at Kriscentrum.

<p>Forskningsområdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste åren. Detta på grund av den efterfrågan som finns både inom den privata och offentliga sektorn på att kunna ta till sig mer information än vad som idag är möjligt. Man vill slippa sitta och läsa hela rapporter och informationstexter utan istället smidigt kunna läsa en sammanfattning av dessa för att på så sätt kunna läsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare håller en bra standard måste dessa utvärderas på något sätt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelämnas. För att detta ska vara möjligt att kontrollera behövs en så kallad guldstandard, en sammanfattning som agerar som <em>facit</em> gentemot de automatiskt sammanfattade texterna.</p><p>Den här rapporten behandlar ämnet guldstandarder och skapandet av dessa. I projektet har fem guldstandarder på informationstexter från Försäkringskassan skapats och utvärderats med positiva resultat.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. </p><p>De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.

Forskningsområdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste åren. Detta på grund av den efterfrågan som finns både inom den privata och offentliga sektorn på att kunna ta till sig mer information än vad som idag är möjligt. Man vill slippa sitta och läsa hela rapporter och informationstexter utan istället smidigt kunna läsa en sammanfattning av dessa för att på så sätt kunna läsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare håller en bra standard måste dessa utvärderas på något sätt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelämnas. För att detta ska vara möjligt att kontrollera behövs en så kallad guldstandard, en sammanfattning som agerar som facit gentemot de automatiskt sammanfattade texterna. Den här rapporten behandlar ämnet guldstandarder och skapandet av dessa. I projektet har fem guldstandarder på informationstexter från Försäkringskassan skapats och utvärderats med positiva resultat.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ”cognitive load theory”. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt. Utifrån analysen togs flertalet utvecklingsförslag fram och presenteras i slutet av rapporten.

Detta kandidatarbete berör utvärdering i svensk samhällsplanering på kommunal nivå. I arbetet utforskas det om och hur kommuner återkommer till sina genomförda detaljplaneprojekt, och om projekten samt deras resultat uppfyller de mål som satts upp före eller under projektets genomförande. Detta är ett moment som ofta prioriteras bort eller inte utförs idag, och en kunskapslucka finns kring utvärdering av genomförda projekt och deras måluppfyllelse. Detta arbete syftar till att undersöka befintliga svenska utvärderingsmodeller och hur måluppfyllelse mäts och bedöms, samt att utforska vilka utmaningar som gör att utvärderingar av genomförda stadsbyggnadsprojekt i kommuner inte genomförs i högre grad idag. Arbetet utgår från följande forskningsfrågor: - Hur genomförs ex-post-utvärderingar av genomförda stadsbyggnadsprojekt med fokus på måluppfyllelse i kommunal detaljplanering?   - Vilka utmaningar finns i samband med denna typ av utvärdering och hur bemöter kommuner dessa?  I arbetet används en kvalitativ forskningsstrategi och två datainsamlingsmetoder. Den första är dokumentär forskning då två utvärderingar publicerade av Kungsbacka kommun respektive Stockholms stad analyseras. Även en semistrukturerad enkätundersökning utfördes som kommunanställda arbetandes med samhällsplanering, fysisk planering eller utvärdering deltog i. Resultaten påvisar att fördelar och utmaningar med att utföra utvärdering finns. Dessa är bland annat en brist på etablerade utvärderingsmodeller, att kommuner ofta upplever en otillräcklighet av resurser för att kunna utföra utvärderingar och en ovisshet kring hur resultatet kan gynna deras verksamhet samt framtida planering. Arbetets slutsatser visar bland annat på att olika utmaningar finns för olika utföranden av utvärderingar. Genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan en djupare utvärdering av måluppfyllelse göras och genom att uppmärksamma fördelarna med utvärdering kan mer effektiva och hållbara planeringsprocesser skapas.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.