Fritidshemslärarna har i uppdrag att förklara för föräldrarna varför och hur de bedriver verksamheten på fritidshem samt på vilket sätt de når verksamhetens uppdrag och mål (Skolverket, 2011). Syftet med studien var att skapa kunskap om hur fritidshemslärare och föräldrar delger och beskriver varandras information som grund för föräldrars möjligheter till inflytande utifrån deras medvetenhet om fritidshemmets syfte och mål. Frågorna som skulle besvara syftet var; Hur beskriver föräldrarna att fritidshemslärarna når ut med fritidshemmets syfte och mål utifrån den information de får? Hur beskriver fritidshemslärarna att de når ut till föräldrarna med information om fritidshemmets syfte och mål? Hur säger sig fritidshemslärarna lyssna på föräldrarna och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten? Studiens teoretiska utgångpunkt var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Med hjälp av fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer fick vi fram studiens resultat. Resultatet visade att fritidshemslärarna når ut med verksamhetens syfte och mål genom att sätta upp lappar på fritidshemmets väggar och skicka hem information om de planerade aktiviteterna. Föräldrarna har kunskap om att barnen lär sig på fritidshemmet men har svagt intresse av att exakt veta vad de lär sig. Fritidshemslärarna har en uppfattning om att föräldrarna upplever fritidshemmet som barnpassning men så är inte fallet utan föräldrarna anser att verksamheten är viktig och respekterar fritidshemslärarnas yrkeskunnande. Föräldrarna är belåtna med verksamheten och har inte ett intresse av att påverka den så länge barnen trivs på fritidshemmet.

Ingen skola är immun mot hög skolfrånvaro bland elever. Däremot finns ett samband mellan hög skolfrånvaro, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och placering i särskilda undervisningsgrupper. Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka hur pedagoger i särskilda undervisningsgrupper arbetar förebyggande och motverkande i förhållande till frånvaroproblematik. Syftet med studien var att beskriva och få förståelse för möjligheter och utmaningar för arbetet med frånvaro i skolor med särskilda undervisningsgrupper utifrån skolledares och pedagogers perspektiv. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur upplever skolledare och pedagoger somarbetar i särskilda undervisningsgrupper problematiken med hög skolfrånvaro? Hur ser förutsättningarna för arbete med skolfrånvaro ut i förhållande till de särskilda undervisningsgruppernas organisering? Vilka rutiner som förebygger och motverkar skolfrånvaro har de olika skolorna med särskilda undervisningsgrupper? En kvalitativ studie genomfördes med enkätundersökningar och fördjupande intervjuer. Informanterna bestod av fem skolledare och 10 pedagoger. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen och talade för vikten av en god samverkan, relationskompetens hos pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och individuella anpassningar som arbetssätt. En slutsats nåddes att det är viktigt att se de olika nivåer i samhället som elever påverkas av i sin utveckling, direkt och indirekt, och att särskilda undervisningsgrupper kan argumenteras vara fördelaktiga i arbete vid skolfrånvaro på grund av deras pedagogiska metoder och arbetssätt.

<p>Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school.</p> / <p>Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.</p>

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling.För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ”barn som projekt” och ”barn som varande”.Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan. Lärandebegreppet har blivit mer accepterat i förskolan men föräldrar lägger inte samma fokus på det som läroplanen gör. När barnen är yngre tycker föräldrarna att trygghet och omsorg är det viktigaste och i takt med att barnen blir äldre blir skolförberedande allt viktigare. Det finns skillnader både mellan olika förskoleinriktningar och organisationsformer. En slutsats som kan dras är att föräldrar i fristående förskolor generellt värderar de faktorer jag valt att undersöka, högre än föräldrar från kommunala förskolor. Tidigare forskning visar att de föräldrar som vill vara mer aktiva i förskolan väljer fristående förskolor framför kommunala.Samtidigt finns det vissa aspekter av materialet som problematiserar resultatet, en av aspekterna är hur enkätfrågorna är formulerade och en annan aspekt är att eftersom materialet inte är statistiskt säkerställt, går det heller inte att dra generella slutsatser utan resultatet visar endast de deltagande föräldrarnas åsikter. Denna problematisering visade sig också bli en del av studien.Nyckelord: Barn som projekt, barn som varande, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och föräldrars perspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barngruppens storlek påverkar förskollärares arbete. Syftet är även att presentera vilka strategier som förskollärare använder sig av för att ge goda förutsättningar för arbete med olika storlekar på barngrupper. Studiens urval av deltagare bestod av sex förskollärare och datan samlades in genom kvalitativ intervjustudie. Resultatsvaren som framkom vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Resultatet i studien analyseras med hjälp av modellens olika nivåer inom den utvecklingsekologiska systemteorin, grundad av Bronfenbrenner (1979). Resultatet visar på hur förskollärare i studien beskriver att det är svårt att hinna med att se alla barn i barngruppen på grund av barngruppens storlek, men att strategier såsom att “ta en sak i taget” eller att planera undervisning i mindre gruppkonstellationer är framgångsfaktorer. Vidare visar studiens resultat på en positiv aspekt gällande fler barn i samma barngrupp. En större barngrupp möjliggör för barnen att skapa fler kompisrelationer i förskolans verksamhet. Ytterligare resultat visar att alla förskollärare beskriver barngruppen som de arbetar med som stor oberoende av om det är 13 eller 33 barn i gruppen.

Vi har valt att titta på den fysiska aktivitet som räknas till den friskvård som arbetsplatsen erbjuder. Det handlar om att hjälpa sina medarbetare till en god personlig hälsa, samtidigt som arbetsgivaren själv vinner på hälsosamma medarbetare. Studiens hälsopedagogiska idé innebar att belysa vad som möjliggör till fysisk aktivitet och hur arbetsplatsen kan bidra till personlig utveckling gällande den fysiska hälsan. Syftet med studien var att belysa hur medarbetare och arbetsgivare beskriver aspekter som påverkar möjligheten till att utföra fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi. För att analysera och tolka studien har vi använt oss av en teori och ett perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ett salutogent perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta respondenter varav fyra var arbetsgivare och fyra var medarbetare. Studien kunde av resultatet konstatera att det är viktigt för arbetsgivaren att involvera medarbetarna i det utbud som erbjuds för att så många som möjligt ska nyttja friskvården på företaget. Det är även viktigt för arbetsgivaren att ta tillvara på den sociala tillhörigheten som uttalats vara en stor motiverande faktor och bibehålla denne som en positiv aspekt i medarbetarnas vardag. / In this study, we have chosen to look at the physical activity that counts as the wellness that the workplace offers. It is about helping your employees to good personal health, at the same time as the employer itself benefits from healthy employees. The study's health pedagogical idea meant to shed light on what enables physical activity and how the workplace can contribute to personal development regarding physical health. The purpose of the study was to shed light on how employees and employers describe aspects that affect the possibility of performing physical activity under the auspices of the employer. To analyze and interpret the study, we have used a theory and a perspective, Bronfenbrenner's developmental ecological model and a salutogenic perspective. The study was based on a qualitative approach where individual interviews were used as a data collection method. The sample consisted of eight respondents, four of whom were employers and four were employees. The study was able to establish from the results that it is important for the employer to involve the employees in the range offered so that as many as possible will use the wellness at the company. It is also important for the employer to take advantage of the social affiliation that has been stated to be a major motivating factor and maintain it as a positive aspect in the employees' everyday lives.

The aim of the study is to investigate a selection of picture books about the start of school to see how children's transitions from preschool to preschool class are depicted. This is to further investigate whether picture books can be used as a complement to transition activities. Through this study, we aim to gain more knowledge about whether the books in the study could serve as a complement to transition activities.  In total, six picture books have been processed using close-up reading as a method and the developmental ecological niche theory. Previous research shows that the transition between preschool and preschool class is a problem area where there are major shortcomings in the interaction between these different activities. Therefore, the study aims to investigate a transitional activity without collaboration requirements for the activities. The results show that the characters in the picture books place the greatest emphasis on the community rather than the teaching and education in school. The social interaction and emotions are close in the plot and are difficult to distinguish as they often reflect each other. / Syftet med studien är att undersöka ett urval av bilderböcker om skolstarten för att se hur barns övergångar från förskola till förskoleklass skildras. Detta för att vidare undersöka om bilderböcker kan användas som komplement till övergångsaktiviteter. Genom denna undersökning strävar vi efter att få mer kunskap kring huruvida böckerna i studien skulle kunna fungera som ett komplement till övergångsaktiviteter. Totalt har sex bilderböcker bearbetats med hjälp av närläsning som metod och den utvecklingsekologiska nischteorin.  Den tidigare forskningen visar att övergången mellan förskola och förskoleklass är ett problemområde där stora brister finns i samverkan mellan dessa olika verksamheter. Därav eftersträvar studien att undersöka en övergångsaktivitet utan samverkanskrav för verksamheterna.  Resultatet visar att karaktärerna i bilderböckerna lägger störst vikt vid gemenskapen snarare än undervisningen och utbildningen i skolan. Det sociala samspelet och känslor ligger nära i handlingen och är svåra att särskilja då de ofta återspeglar varandra.

Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället. Med hjälp av fysiskaktivitet kan man arbeta för att förhindra detta. Förskolan är en viktig del iarbetet, eftersom en stor del av alla barn mellan 1-5 år är inskrivna i förskolanoch spenderar mycket av sin vakna tid där. Forskning visar att det råder delademeningar om hur upplevelsen av att bo och växa upp på landsbygden ser ut.Syftet med den här studien är att utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektivstudera hur verksamma förskollärare på landsbygden beskriver hur arbetet medfysisk aktivitet formas. Kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma pålandsbygden har genomförts för att försöka svara på syftet och frågeställningen. Resultatet i studien presenterar utifrån de olika nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen informanternas svar. Dessa visar att för att kunnaskapa förståelse för hur olika instanser i samhället samverkar för barnet sombefinner sig i mitten av modellen. Slutsatsen av studien visar att utifrån Bronfenbrenners modell formas platsen, barnens närmiljö, genom olika nivåer isamhället. De nivåer som presenterats i studien visar på hur viktig interaktionen mellan dessa är för att förstå och kunna skapa förutsättningar för barn iförskolan att utvecklas inom fysisk aktivitet. / Overweight and obesity are a growing problem in society. With the help ofphysical activity, one can work to prevent this. Preschool is an important partof the work, as a large proportion of all children between 1-5 years old areenrolled in preschool and spend much of their waking time there. Researchshows that there are divided opinions about what the experience of living andgrowing up in rural areas looks like. The purpose of this study is to studyfrom a developmental ecological perspective how active preschool teachersin rural areas describe how work with physical activity is formed. Qualitativeinterviews with preschool teachers working in rural areas have been conducted to try to answer the purpose and the question. The results of the studypresent the respondents' responses based on the different levels of the developmental ecological model. These show that in order to create an understanding of how different instances in society interact for the child who is in themiddle of the model. The conclusion of this study shows that based on Bronfenbrenner's model the place, the children's local environment, is formedthrough different levels of society. The different levels presented in this studyshows how important the interaction between these are. By understandingand being able to create the conditions for children in preschool to develop inphysical activity.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.