<p>Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.</p>

I kommunen X skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel. De anser att Vägledande samspel genomsyrar hela skoldagen och att det är en hjälp i att stärka barnen i deras utveckling. Samtliga respondenter var överens om att deras förhållningssätt gentemot barnen hade förändrats positivt efter att de genomgått programmet Vägledande samspel.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), Vägledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgår från ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och även ta reda på pedagogernas inställning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhållningssätt är ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns några svårigheter när man arbetar med ICDP och vad det i sådana fall kan vara. För att ta reda på detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet. Jag ska intervjua och observera tre pedagoger som arbetar i olika årskurser, en i år 2, en i år 3 och en i år 6. Resultatet visar att arbetet med ICDP fungerar bra i skolan som jag undersökt och att samtliga pedagoger är mycket positivt inställda till att arbeta med ICDP. Dock ser två av pedagogerna några svårigheter i att använda ICDP-programmet såsom tidsbrist kombinerat med högt antal elever i klassen, men de anser inte att det är olämpligt att arbeta med ICDP trots dessa svårigheter. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att ICDP-programmet är en bra grund för ett gott förhållningssätt.

<p>Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.</p>

Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.   Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP. Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem. Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser. Mina observationer har utförts i tre klasser på olika skolor i kommunen. Eleverna har undervisats i olika ämnen och de har skiftande åldrar. Såväl föräldrar som kursdeltagare har givit sitt samtycke till att delta. Resultatet visar: att pedagogerna har en positiv syn på eleverna att de har en hög medvetenhet om samspelets betydelse att den regleringen som används är mild och det finns en strävan att visa på alternativ att de genom ICDP-kursen känner sig bekräftade i sin yrkesroll Studien visar att medvetenhetsgraden vad gäller samspel och interaktion är hög hos pedagogerna.  Pedagogerna har tillägnat sig delar av ett gemensamt språk att samtala och reflektera utifrån, vilket kan stärka och skapa en bas och språket kan tolkas ge bättre förutsättningar för reflektion utifrån fler infallsvinklar. Pedagogerna uttrycker en vilja att utveckla sig själva. ICDP kan ha bidragit till detta.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children. By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality? Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue. Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning: • Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål. Under genomförandet av mötet gjordes även en observation. Studien visade att både förskolechef och förskollärare behöver ha både en intrapersonell samt en interpersonell förmåga och därmed ha en god förmåga till kommunikation och perspektivtagning. När dessa förmågor var goda visade resultatet i studien att det fanns en förutsättning för att få till stånd gott pedagogiskt möte med hög kvalitet, ett möte där självdisciplin och ansvarskännande var hög hos samtliga deltagare. Att förskolechef och förskollärare turades om att ta rollen som vägledande subjekt och ledarskapet därmed blev samproducerat var centralt, då detta av samtliga respondenter upplevdes leda till verksamhetens utveckling. Resultatet pekade även mot att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att identifiera vilka ledarskapsförmågor hos förskolechef och medarbetare som är viktig för den moderna förskolans framgång.

Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 4-6 genomför olika former av undersökningar för att fördjupa elevernas kunskaper samt stödja deras lärande i naturvetenskap. Vidare är syftet att ta reda på hur de gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod inom undersökande arbetssätt och vad de anser om elevernas delaktighet i arbetet. Studien utgår ifrån en pragmatisk syn på lärandet, där fokus ligger på elevernas tidigare erfarenheter som en viktig utgångspunkt i undervisningen. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Studien visar att de lärare som intervjuades mest använder sig av styrda undersökningar och till en viss del av vägledande undersökningar. Lärarna anser att öppna undersökningar inte lämpar sig för elever i årskurs 4-6, utan är ett arbetssätt för elever på högstadiet. Anledningen till att lärarna i den här studien inte arbetar med vägledande och öppna undersökningar hävdar de är för att de vill ha kontroll över undervisningen. Vidare visar studien att lärare inte gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod i den mån tidigare forskning visar är möjligt. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>