Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel. Vi har därför genomfört en studie, där vi dels tagit del av det material som ICDP distribuerar och dels en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan. Syftet med studien är att undersöka och föra en diskussion om relationen mellan Vägledande samspel och pedagogernas uppfattningar. Resultatet har vi diskuterat utifrån en postmodern teori, där diskursbegreppet är centralt. I samband med våra intervjuer framkom det att pedagogerna tyckte att Vägledande samspel medvetengjorde dem om deras roll i samspelet. I vår bearbetning av det empiriska materialet fann vi att pedagogernas språk legitimerade en viss typ av syn på samspel, barn och pedagogroll. I vår analys har vi valt att lyfta tre diskursiva regimer, en utvecklingspsykologisk diskurs och en metodologisk diskurs samt den bortträngda, meningsskapande diskursen.

Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element. / Visual navigation elements can make or break a game. Therefore we have conducted a study of how to achieve intuitive visual navigation using four visual guiding elements, namely lighting, color, saturation and object placement. We have used these elements to create a visual language for a level, and have had a number of respondents play the level whilst commenting. The results have been as predicted, that light gives the strongest guidance, and that the respondents reacted to, and was guided by, named elements.

Personer med AST (autismspektrumtillstånd) har ett annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information. Det är därför av största vikt att människor som i sitt arbete möter dessa har förmågan att anpassa samtal och möten så att de blir begripliga för mottagaren. Det är vidare betydelsefullt att dessa människor har förmågan att visa empati samt ha förståelse för människors olikheter. Syftet med den här studien är att undersöka vilka framgångsfaktorer och utmaningar det finns i professionella möten och vägledande samtal med personer med ASD på gymnasiet. Syftet är vidare att utforska hur olika professioner i skolan ser på dessa elevers skolsituation samt att undersöka vilken kompetens studie- och yrkesvägledare anser att de har för att möta elever med ASD. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att besvara mina forskningsfrågor. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnet, konstruktivistisk vägledning samt Careership-teorin. Resultatet visar att det är viktigt att anpassa samtalen efter elevens behov och att det finns en mängd redskap för detta. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna överlag har god kunskap om ASD men att det framförallt är erfarenheten inom yrket som gett dem denna kunskap. Vidare framkommer att skolsituationen för elever med ASD ofta är komplicerad och att det kan vara svårt att få till de anpassningar som behövs. Ytterligare betonas i såväl litteratur som intervjuer att det vid samtal främst handlar om att möta en individ som är unik och vikten av att anpassa samtalet utifrån denna persons behov och inte utifrån en eventuell diagnos.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Titel: LEDARSKAPSBETEENDEN INOM FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN  - Ur ett medarbetarperspektiv   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi  Författare: Nathalie Edenborg & Maja Roberg  Handledare: Emilia Kvarnström  Datum: Juni 2022  Syfte: Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur en fastighetsmäklare resonerar om målvägsteorins ledarskapsbeteenden. Vidare är syftet att undersöka om fastighetsmäklare anser att målvägsteorin är användbar inom fastighetsmäklarbranschen.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med 10 semistrukturerade intervjuer och fyra mer djupgående intervjuer. Respondenterna är aktiva fastighetsmäklare med olika arbetserfarenhet och intervjuerna utfördes genom fysiska möten.  Empiri: I den empiriska delen presenteras en sammanställning av intervjusvaren som vi ansåg hade mest relevans till målvägsteorin.  Resultat & Slutsats: Det finns flertalet infallsvinklar som är av betydelse när det kommer till vilket ledarskapsbeteenden en fastighetsmäklare föredrar. Dessa är medarbetarnas egenskaper, hur självgående en fastighetsmäklare är, arbetserfarenhet inom branschen och hur stort eget ansvar en mäklare har. Däremot har det framkommit att målvägsteorin är en anpassningsbar teori inom fastighetsmäklarbranschen. Examensarbetets bidrag: Med denna studie hoppas vi att ledare inom fastighetsmäklarbranschen ska kunna få vägledning genom en ökad förståelsen om hur de kan utföra sitt ledarskap enligt målvägsteorins ledarskapsbeteenden, inom fastighetsmäklarbranschen. Genom den ökade förståelsen önskar vi kunna ge ledare tillvägagångsätt att utveckla och anpassa sin verksamhet efter medarbetarnas uppfattning om ledarskap inom branschen.  Förslag för fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att inkludera ledare i samma område och jämföra hur vardera part resonerar kring ledarskapsbeteenden inom fastighetsmäklarbranschen.  Nyckelord: Målvägsteorin, Vägledande ledarskapsbeteende, Stödjande ledarskapsbeteende, Deltagande ledarskapsbeteende, Prestationsinriktat ledarskapsbeteende, Fastighetsmäklarbranschen, Medarbetarperspektiv.

The adoption of digital transformation can be seen as the companies opportunity for increased competitiveness. The possibilities of digital transformation are many as it allows, among other things, a connection between workers and machines or between machines. However, companies are facing difficulties to implement digital transformation effectively. Implementing digital transformation is a slow process for companies and most companies are in the early stages of it. Also, the technologies that are associated with digital transformation are still unclear. Companies still lack a systematic approach to implementing digital transformation. Understanding critical factors that affect digital transformation in manufacturing companies could help to develop a systematic approach for implementing digital transformation. Therefore, in this research the authors have carefully reviewed and identified factors that affect digital transformation within the manufacturing industry. This thesis research aims to identify the factors that will lead to the success of digital transformation in manufacturing companies and to also find out the factors that when being ignored will lead to unsuccessfulness. The research has been guided by three research questions: 1) Which factors are stated in the literature that is affecting the implementation of digital transformation in manufacturing companies, 2) How are these factors related to each other in the literature, and 3) How can practitioners and academics use factors for the successful implementation of digital transformation? In this research, a systematic literature review (SLR) has been carried out which has led to identifying 11 key factors. Based on the identified factors, a model has been developed to support the implementation of digital transformation in manufacturing companies. The model consists of four different categories of factors, namely, “Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection, and Integration related factors (so-called ARTO-model. Furthermore, a survey has been developed to get experts´ perspectives on the identified factors and the model.  Based on the input from the survey, a final compiled ARTO model is proposed as a guiding tool for the successful implementation of digital transformation. Further, a model to show the relationship between the factors is created. Keywords: Digital transformation, Digitalization, Industry 4.0, Enabling technologies, Key factors, Critical factors, Manufacturing industry, Guiding framework / Implementeringen av digital transformation kan ses som företags möjlighet till ökad konkurrenskraft. Möjligheterna med digital transformation är många, då det bland annat tillåter uppkoppling mellan arbetare och maskiner. Dock, står företagen inför svårigheter med implementeringen av det. Implementeringen av digital transformation är en långsam process för företagen och många företag befinner sig i tidigt skede. Även teknologier som associeras med digital transformation är fortfarande oklara och det saknas kunskap gällande detta. Dessutom finns det inte mycket handlingskraft när det kommer till faktorer som påverkar digital transformation. Företag saknar fortfarande tillvägagångssätt för implementering av digital transformation. Därför har författarna till den här undersökningen noga granskat och identifierat faktorer som påverkar digital transformation inom tillverkande företag.  Syftet med den här undersökningen är att ta reda på faktorer som ska leda till framgång av digital transformation i tillverkande företag, och vidare ta reda på faktorer som när de ignoreras kommer leda till misslyckande. Forskningsfråga 1: Vilka är faktorerna som nämns i litteraturen och som påverkar digital transformation i tillverkande företag?  Forskningsfråga 2: Hur är dessa faktorer relaterade till varandra inom litteraturen?  Forskningsfråga 3: Hur kan praktiker och akademiker använda faktorer för ett framgångsrikt genomförande av digital transformation? I den här undersökningen har det gjorts en systematisk litteraturstudie som ledde till utvecklingen av ett ramverk. Vidare skapades en enkät för att få experters perspektiv på den systematiska litteraturstudien och ramverket.  Det skapades en modell som bygger på fyra olika kategorier ”Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection and integration related factors (så kallad ARTO-modell) utifrån den systematiska litteraturstudien och därefter gjordes en liknande modell baserad på inputen från enkäten. Slutligen sammanställdes resultaten i en gemensam ARTO- modell och en modell för att visa relationen mellan de olika modellerna skapades  Nyckelord: Digital Transformation, Digitalisering, Industri 4.0, Möjliggörande teknik, Nyckel faktorer, Kritiska faktorer, Tillverkande företag, Vägledande ram

Business-related human rights violations are a recurring problem in the world. Just over 10 years ago, Sweden adopted the UN's guiding principles for business and human rights, in 2015 Sweden presented an action plan for business and human rights, and in 2016 there was a law regarding sustainability reporting for companies.  The Swedish government repeatedly states that business and human rights go hand in hand and expresses high expectations for Swedish companies to respect human rights.  In order to carry out the study of both the Swedish state's and Swedish companies' compliance with the UN's guiding principles, the Uyghurs' exposure to forced labor in Xinjiang and three Swedish companies are used as study objects. The result of the study leaves much to be desired from the Swedish state's side, as it acted very passively in the matter.

The purpose of the study is to investigate the governance by the Swedish government of the state-owned enterprises in relation to UN Guiding Principles for Business and Human Rights. In the study the Swedish state’s ownership policy is analyzed together with the Swedish national action plan for business and human rights in relation to article 4 in the UN Guiding Principles.The method used in the study is a critical legal reasoning around the text combined with other external perspectives such as the underpinning values and the context. The conclusion of the study is that the Swedish state’s ownership policy should be interpreted in the light of international law, since there are compelling reasons grounded in previous research that article 4 in the UN Guiding Principles is related to the state’s duty to protect and the requirement of due diligence. The study demonstrates that the Swedish government has taken several steps in relation to the state-owned companies, although it is hard to conclude that these are additional in the meaning of article 4. The requirement in the UN Guiding Principles on state-owned enterprises to perform human rights due diligence and supported by international law is not expressed in the State’s ownership policy. Another conclusion is that the requirements and expectations on state-owned enterprises with regard to human rights are integrated with firm expectations on business opportunities. These requirements and expectations could be characterized as instrumental for the overriding objective of the state-owned enterprises: long-term value generation.

The gas leak disaster in Bhopal, India, in 1984 illustrates a situation of catastrophe and mass torts resulting in loss of life and health as well as environmental degradation. The Indian company Union Carbide India Limited, who owned and operated the chemical plant that caused the disaster, did not have sufficient assets to compensate the victims in contrast to its financially well-equipped US parent company Union Carbide Corporation. The courts never reached a decision regarding parent company liability for the subsidiary’s debts arising from tort claims against the subsidiary. However, where the subsidiary cannot satisfy its tort creditors, as in the Bhopal case, questions regarding parent company liability become highly relevant in relation to both foreign and domestic subsidiaries. Therefore, parent company liability for subsidiaries’ torts is discussed in this thesis with reference to Swedish and UK company law and with a focus on the tort creditors’ situation and the business and human rights debate. From limited liability for shareholders and each company being a separate legal entity follows that a parent company is not liable for its subsidiaries’ debts in neither Swedish nor UK company law. These concepts serve the important function of facilitating risk-taking and entrepreneurial activities. However, they also contribute to the problem of uncompensated tort victims arising where a subsidiary is involved in liability- producing activities but lacks assets to compensate the tort victims. Where limited liability and each company being a separate legal entity leads to particularly inappropriate results, the doctrine of piercing the corporate veil in both Sweden and the UK allows the court to disregard the separate legal personalities and hold the parent company liable for its subsidiary’s acts or omissions. The doctrine is characterised by uncertainty and is seemingly only available under exceptional circumstances. The doctrine does little to mitigate the problems for subsidiaries’ tort creditors at large. The business and human rights debate calls for access to judicial remedies for victims of businesses’ human rights violations. As some human rights violations can form the basis of a tort claim, it is relevant to discuss parent company liability according to company law in relation to human rights violations. The United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights emphasise the need to ensure that corporate law does not prevent access to judicial remedies. However, the company law regulation of liability in company groups seems in practice to function as an obstacle for access to judicial remedies for human rights victims, particularly when also considering the inadequate legal regimes in some host states and the hurdles of jurisdiction and applicable law in multinational company groups. It is concluded in this thesis that the company law regulation of liability in company groups is seemingly not equipped to meet the challenges arising with the development of company groups, the global reach of the private business sector, the risks of mass torts and the influence of the business sector on human rights.