• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 256
  • 20
  • Tagged with
  • 276
  • 101
  • 100
  • 57
  • 56
  • 52
  • 45
  • 44
  • 43
  • 38
  • 31
  • 30
  • 28
  • 28
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

"Tack för alla sånger" Om musikens upplevda inverkan på livskvaliteten

Lindholm, Angelica January 2009 (has links)
Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken påverkar oss på många plan samt har en inverkan på livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan på deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger på en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan på deras livskvalitet och välmående helt i linje med mycket av den tidigare forskningen. Några större skillnader mellan dem med diagnos och utan kunde inte påvisas. Slutsatsen var att musiken spelar en stor roll i människans liv och har så gjort genom historien. Mer forskning behövs för att kunna fastställa de empiriska forskningsresultaten kliniskt.
52

Det relationsskapande studentlivet : En studie av tio studenters relationella välmående tolkat ur deras upplevelser kring förändringar och möjligheter

Ragnarsson, Anton, Ohlsson, Josefin January 2013 (has links)
I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu. Vi tolkar deras svar utifrån relationsförnödenheter, följt av att vi fördjupar oss i lärarens roll och till sist även en del av studenternas övergångsfas från ungdomar till vuxna. / In this paper we are going to look closer at ten students’ lives and from a social psychological perspective view their perception regarding their new life after leaving home and beginning their lives as students in a whole new city. By using qualitative interviews we have tried to get an insight in the students’ state of wellbeing. During the interviews we have been able to take part of their personal perception regarding the social change that has happened in their lives, the social treatment by the people in their new city and how well they have managed to build new relationships, as well as what possibilities they have encountered to create new relationships. After presenting our interviewers, we are going to take a closer look at their answers and then try to analyze them with the help of multiple theories. With the help of Social Bonds we’ll interpret their experiences of sense of own responsibility and the importance of "nollningen" in the relationship creation, as well as looking at possible connections between preexisting good social bonds and how it has affected them in their current search and creation of relationships. We’ll interpret their answers through provisions of relationships followed by taking a look at the teachers’ role, and finally a part of the students’ transition phase from teenagers to young adults as well.
53

Fokus på förskolans inomhusmiljö

Andersson, Martina, Johansson, Ellinor, Johansson, Ellinor January 2012 (has links)
No description available.
54

Mindfulness : - ett effektivt verktyg för hälsa och välmående? / Mindfulness : - Ett effektivt verktyg för ökad hälsa och välmående?

Ulin, Anna, Kokås-Sörgård, Charlotte January 2011 (has links)
Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem.
55

Arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal / Work Motivation and Health among Healthcare Professionals

Jansson, Charlotte January 2006 (has links)
Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.
56

VÄLMÅENDE EFTER KÖNSKORRIGERING : Självbild och sexuell hälsa hos svenska transsexuella

Netscher, Amanda January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .
57

Välmående och olika träningsformer : Skillnader i välmående mellan de som tränar kondition, styrka och båda dessa träninsformer / Well-being and different types of exercise : Differences in well-being for those who exercise endurence, strenght or both

Nilsson, Joel January 2015 (has links)
Befolkningens fysiska aktivitet har minskat och psykiskt nedsatt välbefinnande har blivit ett folkhälsoproblem. Därför är denna uppsats intresserad och undersöka skillnader i välmående för grupper med olika träningsvanor. Detta för att om det finns någon träningsform som är högre associerad med högt välmående så kunde den rekommenderas för dem som vill öka och befästa välmående. Grupperna som valdes var de som tränar styrka, kondition eller båda två. Undersökningen var också intresserad av att se om det var någon skillnad på dem som utövade idrott i förening eller inte samt de som tränade styrketräning eller kondition med andra eller inte. För att undersöka detta så fick personer fylla i en enkät om deras träningsvanor samt ett formulär som mäter välmående. Resultaten bearbetades i spss och visade att det flesta hade relativt högt välmående och inga stora skillnader mellan olika träningsformer kunde studeras. De som var högaktiva i konditonsträning, som tränade i förening och som alltid tränade med tillsammans med andra hade ett mycket högt medelvärde på välmående. Slutsats: för att höja välmående med träning bör den form som man är motiverad att träna rekommenderas men om man inte har så mycket tid att disponera till träning och målet endast är välmående så kan konditionsträning rekommenderas då den träningen var associerat med högst välmående med mindre träningstid för dem som var högaktiva i någon träningsform. Att idrotta i förening eller träna med vän eller i grupp kan också rekommenderas. / The physical activity in the population has reduced and low mental well-being has become a big problem in the country. This paper is therefore interested in study differences in wellbeing in groups with different training habits. Groups that trains either strength, endurance or both was chosen. This because if someone of these forms is stronger associated with wellbeing it could be recommended for those who would like to make their well-being higher. This paper was also interested to see if sport in organized form or training with a friend or group was associated with higher well-being than those who did not. To find this out a survey about forms of training and well-being was used to collect data. The results was analyzed in spss and it was shown that the most groups in this study hade a relatively high well-being and only small differences between the groups could be found. The groups who were highly active in endurance training, was member in organized sport and those who trained with a friend or in a group had the highest well-being. Conclusion: to get a higher well-being with training that form which the person is motivated is recommended but if that persons only goal is to achieve ha higher well-being and not so much time would like to be spent on training endurance training can be recommended because to be highly active in that was associated with better well-being than strength training. To be part of organized sport and to train with a friend or in group can also be recommended.
58

Relationen mellan tidsperspektiv och subjektivt välbefinnande hos äldre vuxna : En tvärsnittsstudie

Axelson-Fisk, Martin, Löfvendahl, Olle January 2015 (has links)
Time perspective influences mental health, but few studies have examined the relationship between well-being and time perspective among the elderly. The present study investigates the correlation between time perspective according to S-ZTPI and subjective well-being in older adults. Future-positive, Present-hedonistic and Past-positive were expected to show positive correlations with subjective well-being, and negative correlations with depressive symptoms while Future-negative, Present-fatalistic and Past-negative were expected to show negative correlations with subjective well-being and positive correlations with depressive symptoms. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R and two global measures of satisfaction with life were used as measures of the participants time perspective and well-being. The sample consisted of 452 participants age 60-90 years, with 54% women. Hierarchical regression analysis was performed for each dependent variable. The hypotheses were confirmed regarding the past time perspectives and Future-negative. Future-positive exhibited a positive correlation with well-being and satisfaction with life, and a negative correlation with depressive symptoms. The present time perspectives lacked significance in all regression analyses. Results indicate that time perspective is related to subjective well-being and mainly confirm existing studies. / Människans förhållningssätt till tiden påverkar psykiskt mående, men få studier har undersökt hur äldres mående samvarierar med tidsperspektiv. Denna studie undersöker sambandet mellan tidsperspektiv enligt S-ZTPI och välbefinnande bland äldre. Framtid-positiv, Nutid-hedonistisk och Dåtid-positiv förväntades visa positiva samband med subjektivt välbefinnande och negativa samband med depressiva symtom, medan Framtid-negativ, Nutid-fatalistisk samt Dåtid-negativ förväntades visa negativa samband med subjektivt välbefinnande och positiva samband med depressiva symtom. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R och två globala skattningar om tillfredsställelse med livet användes som mått på deltagarnas tidsperspektiv och subjektiva välbefinnande. Studien omfattade 452 deltagare i åldern 60-90 år, där 54 % var kvinnor. Hierarkisk regressionsanalys genomfördes för respektive beroende variabel. Hypoteserna bekräftades gällande dåtidsperspektiven och Framtid-Negativ. Framtid-positiv visade positivt samband med välmående och tillfredsställelse med livet, och negativt samband med depressiva symtom. Nutidsperspektiven saknade signifikans i samtliga regressionsanalyser. Resultaten indikerade således att tidsperspektiv är relaterat till subjektivt välbefinnande och går i linje med tidigare forskning.
59

Postoperativt välmående efter överviktskirurgi

Holmberg Olausson, Karin, Hedén, Victoria January 2012 (has links)
Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress. Resultat: Preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar inte utfallet av symtom på ångest och depression sex månader postoperativt. Viktnedgång predicerar inte utfallet av symtom på ångest postoperativt, däremot kan viktnedgång predicera utfallet av symtom på depression sex månader efter operation. Ingen signifikant skillnad fanns mellan pre- och postoperativa symtom på ångest eller depression. Slutsats: I en grupp patienter där symtom på ångest och depression inte varit högt förekommande preoperativt kan det vara svårt att upptäcka förändringar i hur dessa patienter mår. Fler studier behövs för att kunna ge ett utökat professionellt stöd till denna patientgrupp. / Background: People with obesity have a high prevalence of depression, anxiety, stress and binge eating/emotional eating behaviours. Aim: To analyze if and how anxiety and depression measured with the Hospital and Anxiety Depression Scale change in a group of patients who have gone through Gastric Bypass surgery. Of interest was also to study if weight loss and preoperative symptoms in stress, binge- eating and emotional eating behaviours could predict anxiety and depression postoperatively. Method: 30 patients whom all gone through Gastric Bypass surgery in Uppsala University Hospital were included in the study. All patients had answered screening questionnaires about physically wellbeing, eating disorders and stress before surgery and six months postoperatively. Results: Preoperative symptoms of stress, binge eating and emotional eating disorders do not predict anxiety and depression postoperatively. Weight loss does not predict symptoms of anxiety postoperatively, but could predict symptoms of depression six months after Gastric Bypass surgery. There was no statistically significant difference between pre- and postoperative symptoms of anxiety and depression. Conclusion: Changes in wellbeing following Gastric Bypass surgery are difficult to identify in a group of patients where the occurrence of symptoms of anxiety and depression is low preoperatively. Further research is needed to find and develop professional support to this group of patients.
60

Förskolans fysiska inomhusmiljö : En kvalitativ studie om hur förkollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten utifrån förskolans utformning

Eriksson, Linda, Manninen, Hanne January 2013 (has links)
Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan. Det framkommer att lokalernas planlösning inte är avgörande för hur den pedagogiska verksamheten blir. Däremot utformas verksamheterna olika beronde på hur förskolornas planlösning ser ut och vilka förutsättningar som råder.

Page generated in 0.0297 seconds