No description available.

En enkätundersökning genomfördes vars syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan grundskolelärares arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och subjektivt välmående. Syftet var också att undersöka om det fanns någon relation mellan arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och upplevelse av stress. Urvalet bestod av 365 grundskolelärare. Enkäten besvarades via en länk som med mail skickades ut till de grundskolor som valde att delta i undersökningen. En länk lades också ut på olika Facebook grupper för att öka stickprovets storlek. Prediktorerna krav, kontroll och socialt stöd mättes med General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34+). Beroendevariabeln subjektivt välmående mättes med The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Beroendevariabeln stress mättes med QPS Nordic-34+. Data analyserades i dataprogrammet SPSS med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd signifikant predicerade grundskolelärarnas välmående. Vidare visade resultatet att krav och kontroll signifikant predicerade upplevelsen av stress. Socialt stöd predicerade inte upplevelsen av stress signifikant. Trots vissa begränsningar i undersökningen har slutsatsen gjorts att krav, kontroll och socialt stöd är av betydelse för lärares välmående. Arbetsrelaterade krav och kontroll kan förklara deltagarnas upplevelse av stress. Resultatet diskuterades i relation till tidigare genomförda studier. För vidare forskning gavs förslag om att använda en skala som också mäter externa krav som kopplas ihop med grundskolelärares sociala interaktion med elever och deras vårdnadshavare. / A survey was constructed whose purpose was to examine if there was a relationship between the primary school teacher work-related demands, control, social support and subjective well-being. The aim was also to examine whether there was any relationship between work-related demands, control, social support and experience of stress. The sample consisted of 365 primary school teacher. The questionnaire was answered by a link as with email was sent out to the schools that chose to participate in the survey. A link was also posted on various Facebookgroups to increase the sample size. The predictors demands, control and social support was measured with the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34 +). Dependent variable subjective well-being was measured with The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Dependent variable stress was measured with QPS Nordic-34 +. Data were analyzed in the computer program SPSS using a multiple regression analysis. The results showed that demands, control and social support significantly predicted primary school teachers' well-being. The results also showed that demand and control significantly predicted the experience of stress. Social support predicted no experience of stress significantly. Despite some limitations in the study the conclusion has been made that the demands, control and social support are important for teachers' well-being. Work-related demands and control can explain participant’s experience of stress. The results were discussed in relation to previous studies. For further research a suggestion was to use a scale that also measures the external requirements linked with primary school teachers' social interaction with the pupils and their guardian.

Titel: Barns upplevelser av vad som främjar hälsa och välmående när de bor på barnhem.   Bakgrund: Över 153 miljoner barn beräknas vara föräldralös utifrån en rad olika orsaker så som missbruk, krig och sjukdom. Många av dessa barn drabbas av ohälsa, både psykiskt, fysiskt och emotionellt då deras grundläggande behov blivit åsidosatta. Detta kan leda till negativa konsekvenser i vuxenlivet dock finns det även stärkande och skyddande aspekter av att komma till barnhem för dessa barn.   Syfte: Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av vad som kan främja hälsa och välmående i situationen att bo på barnhem.   Metod: I denna studie har åtta artiklar med kvalitativ ansats valt ut. Dessa har barnens perspektiv i fokus. Artiklarna har kvalitétsgranskats, analyserats och slutligen sammanställts.   Resultat: När barnen kom till barnhemmet beskriver det att de fick sina grundläggande behov tillgodosedda, såsom husrum, mat, utbildningen och sjukvård. Emotionella behov blev även tillgodosedda genom stabila relationer med personal och vänner. I majoriteten av studierna uttrycker barnen vikten av att bli älskad och respekterad; att känna sig önskad och accepterad; känna att någon bryr sig och att känna en samhörighet.   Konklusion: Att få de grundläggande behov tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten. Andra betydelsefulla aspekter var att ha stabila relationer till vuxna och vänner samt tillgång till utbildning.

En enkätstudie utfördes utifrån en regressionsdesign. Studien utfördes i syfte att redogöra förklaringsvärdet hos religiös orientering i subjektivt välmående för religiösa svenskar. Stickprov gjordes med ett internetbaserat klusterurval. Enkäten publicerades på fem slutna grupper för olika religiösa tillhörigheter på sociala medier. För att mäta religiös orientering gjordes en översättning på I/E-R som mätte religiös orientering i tre dimensioner. För att mäta subjektivt välmående användes SWLS. Två frågor mätte deltagares regelbundna religiösa aktivitet. En forced-entry multipel regressionsanalys gav ett signifikant förklaringsvärde för prediktorerna inre och yttre tro på 12 procent. Deltagarnas regelbundna religiösa aktivitet uppmättes vara enhetligt högt. Deltagarnas välmående uppmättes vara i den övre gränsen av vad som klassas som normalt välmående. Slutsatsen drogs att religiös aktivitet motverkade dysfunktionella effekter på välmående utan att leda till högre än normalt välmående. I tillägg gjordes slutsatsen att teori om religiös orientering är för kulturellt kontextkänslig för att vara tillförlitlig i det svenska samhället. Framtida forskning uppmanas till att kontrollera för sociala tillgångar och vilken specifik religion deltagare tillhör. / An electronic survey was performed to conduct a regression study. The study was conducted with the specific goal to find the explanatory value in religious orientation for subjective well-being for religious Swedes. Samples were drawn from internet based clusters. The survey was made available on five different closed groups for religiously active members on social media. I/E-R was translated and used to measure religious orientation on three dimensions. Subjective well-being was measured using SWLS. Two single items measured regular religious activity. A forced-entry multiple regression analysis showed an explanatory value of 12 percent for the predictors intrinsic and extrinsic belief. Regular religious activity was measured to be uniformly high. Subjective well-being was found to be in the upper levels of normal well-being. The conclusion drawn was that religious activity inhibited dysfunctional behavior and thus brought about a healthy well-being. In addition it was concluded that the cultural sensitivity in the religious orientation scale made measurements unreliable in the Swedish society. Future research is encouraged to control for social recourses when testing for effects on well-being as well as to control for what specific religion is practiced.

Kontorslösningar med olika typer av utrymmen, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt vanligare  bland  svenska  organisationer.  Utspridningen  av  denna  kontorstyp  är  mycket omstridd.  Tydligt  är  att  det  vanligen  pratas  om  ämnet  ur  ett  finansiellt  kostnadssparande perspektiv. I denna uppsats har en fallstudie av en organisation som har genomgått skiftet från ett  klassiskt  cellrumskontor  till  ett  aktivitetsbaserat  kontor.  Uppsatsen  söker  svar  på frågeställningen  Hur  påverkar  implementeringen  av  ett  aktivitetsbaserat  kontor  anställdas produktivitet?. För att undersöka hur produktiviteten har påverkats används en teoretisk modell som  visar  på  en  anställds  produktivitet  är  beroende  av  den  anställdes  välmående  på arbetsplatsen. Sex stycken intervjuer  har hållits och interna dokument från organisationen har varit del av underlaget. Studiens resultat visar på att implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor leder till en förbättring av de anställdas välmående på arbetet och därmed en förbättring i  produktiviteten.  Utöver  detta  framkommer  det  att  organisationen  kraftigt  har  minskat  sin kontorsyta  och  att  det  aktivitetsbaserade  kontoret  därmed  är  en  metod  för  att  spara  pengar. Dessutom har studien funnit att det är av stor vikt att ledarskapet inom en organisation förändras då organisationen går från en klassisk till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Vi upplever att vi jämt är omgivna av digitala apparater och av digitalisering. Kandidatarbetets tema är ett vågat ämne där vi undersöker hur mobiltelefonen påverkar vårt psykiska välmående och vilka möjliga lösningar det finns på hur problemen kan hanteras. Vi skriver om vad det finns för mobilapplikationer som kan terapeutiskt hjälpa användaren att utveckla och förbättra sitt välmående. Från våra kunskapsområden vill vi med vår mobilapplikation bygga upp välmående. Den ska terapeutiskt hjälpa den som är i behov och som behöver hjälp att må bättre. Vi fördjupar oss i detta ämnesområde där vi ser det från vårt perspektiv med våra ögon och hanterar det efter våra erfarenheter.   Vi tillämpar designperspektivet X for Change som tar upp samhällsfrågor, i detta fall så är det om folkhälsa. X for Change ska inte på något sätt vara upprörande eller provocerande i de frågor som besvaras, utan vara till hjälp under hela kandidatarbetet. Designprocessen delades in i två faser där ändringar av gestaltningen ägde rum. Under denna undersökning går vi in på nya gestaltningsmetoder där vi skapar färdiga prototyper från idé till hi-fi prototyper för vår mobilapplikation. Detta är ett vågat försök där vi testar oss fram och med tiden utvecklat en ny förmåga i vårt skapande som designers. / We believe that we are constantly surrounded by digital devices and by digitalization. The theme of this bachelor’s thesis is a daring subject where we investigate how the mobile phone affects a person's mental wellbeing and what possible solutions there are on how to deal with those problems. We are writing about what kind of mobile applications there are that can help users develop and improve their wellbeing. From our area of expertise, we want with our mobile application help users to improve their mental health and promote wellbeing. It is meant to work as a therapeutic tool to those who are in need of help to feel better. We immerse ourselves in this topic where we see it from our own perspective with our own eyes and manage it based on our own experiences.   We use the design perspective X for Change that brings up certain societal issues, in this case it's about the public health. X for Change is not meant to be upsetting or provoking on the topic of these questions but be of help throughout the whole thesis. The design process is split into two phases, where changes to our application took place. During the whole investigation we enter new methods to create our application where we create finished prototypes from ideas to hi-fi prototypes for our mobile application. It is a bold attempt where we test ourselves and with time we have created a new ability in our creativity as designers.

Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande: Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående? Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående? Metod Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’. Resultat De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka. Slutsats Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom &amp; mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete för kandidatexamen, Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Projektet utfördes under tio veckor våren 2018 och omfattar 15 högskolepoäng. Det är ett utvecklingsprojekt av en egen idé.    Psykisk ohälsa bland unga har ökat markant under 10 år. Via ett pressmeddelande informerade Socialstyrelsen (2017) att ökningen för unga vuxna i åldern mellan 18–24 år är 70% mellan åren 2006–2016. Det väckte denna formulering: • Skulle en bättre planerad vardag kunna bidra till ökad upplevelse av välmående?  Projektet är ett eget uppdrag där ett koncept för ett planeringsverktyg har tagits fram. Målgrupp för projektet är unga personer mellan 20–30 år som varit utbrända. Målet är att ta fram ett planeringsverktyg som bidrar till att öka upplevelsen av välmående hos målgruppen. Syftet med projektet är att hjälpa unga personer som varit utbrända att planera och underlätta vardagen.   Tidigt i projektet upprättades en projektplan samt ett tidsschema för projektet. Teori om stress, mobilens påverkan och designaspekter samlades in till projektet genom böcker och artiklar. Projektet är baserat på processen Human centered design där användarens behov och förutsättningar är i fokus.   Information samlades in för att definiera användarnas behov och för att skapa förståelse kring situationen. Detta gjordes med en enkätundersökning samt med hjälp av intervjuer.   Därefter togs idéer fram med metoden brainstorming, detta gjordes tillsammans med fyra personer. Idéerna som tagits fram användes sedan tillsammans med metoden morfologisk matris där koncept framtogs. Tillsammans med fyra andra personer utfördes metoden morfologisk matris, detta resulterade i att tre koncept valdes att gå vidare med. Koncept Nyckelring, koncept Pärm och koncept Cirkel.   Prototyper av koncepten tillverkades och användes med metoden upplevelseprototypa, fyra användare testade koncepten och därefter valdes koncept Cirkel för vidare utveckling. Konceptets funktion samt design vidareutvecklades och resulterade i det slutliga konceptet Pocket time.  Pocket time är en portabel dagsplanerare som visualiserar dygnets 24 timmar. Användaren fyller själv i Pocket time med det som ska göras under dagen. Konceptet ger sedan en överblick på dagens planering samt vilken tid en aktivitet ska utföras och även beräknad tid en aktivitet tar. / This report is the result of a bachelor degree project at Luleå technical university. The project was ongoing during spring 2018, covering 10 weeks and is a development project built upon an own idea.  Mental health among youth has increased drastic between the years 2006 – 2016. In a press statement by the national board of health and welfare (2017), they presented news that people with psychosocial problems had increased by 70% in the in the range between 18-24 years old people. This information led to the idea, if the everyday planning was better, would it contribute to better well-being?  This project has been about developing a concept for a planning tool. The intended user group is people between 20 and 30 years old whose been burned out in the past. The goal was to develop a planning tool for people that has been burned out and increase the perception of well-being among the target group. The aim for the project is to help young persons that has been burned out to have a better life experience in everyday life by planning.   A timeframe and a project plan was set up early into the project. Information about the theory of stress, influence of cell phone use, and design aspects were collected through literature and articles. The project has followed the process of Human Centered Design.  Information was gathered to define user needs and to understand the context. This was done using surveys and interviews.   In the middle phase of the project ideas were generated by brainstorming session with four persons. The ideas were then put in use in the morphological chart method, resulting in concept generation. The morphological chart was performed together with four people and three concepts were developed named Nyckelring, Pärm and Cirkel.   The concepts were then developed into prototypes and tested with the users. Four users tested the concepts and thereafter concept Cirkel was chosen for development. The concept function and design were explored and resulted in the final concept Pocket Time. Pocket time is a portable day planner with overview over all 24 hours in a day. Pocket time can be filled in with everyday activity and the concept gives overview over day-planning and activities.

No description available.