Sammanfattning Idag lever de flesta människor i det svenska samhället ett liv med en relativt hög levnadsstandard. Men trots att välfärden har bidragit till en ökad hälsa i allmänhet har den även lett till ohälsa i form av bland annat livsstilssjukdomar. Hälsa och hälsofrämjande åtgärder är därmed aktuella ämnen som det diskuteras mycket kring. Många människor har dock svårt att förklara vad de anser att hälsa är samtidigt som de menar att det är att "må bra". Idrott och hälsa är ett ämne i skolan som ska hjälpa elever att skapa en förståelse för vad hälsa innebär. Läroböcker används ofta som ett hjälpmedel för lärare att förhålla sig till ämnet samt att skapa inspiration. Syftet med undersökningen har därför varit att granska hur hälsa framställs i läroböcker för idrott och hälsa på gymnasiet genom att identifiera vilka hälsodiskurser som framträder i texterna. Frågeställningarna har varit: Vilka diskurser kan identifieras då begreppet hälsa används i läroböckerna? Vilka diskurser kan identifieras i läroböckerna då hälsa förstås i termer av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande? Språket har därmed varit av intresse vilket betyder att en diskursanalys har använts som metodologiskt utgångspunkt tillsammans med hälsoteori och redan identifierade hälsodiskurser. Resultatet visar att fler diskurser går att identifiera då det talas om hälsa i ett vidare perspektiv än i samband med begreppet. Kroppen är central inom båda frågeställningarna då den framhävs utifrån både en fysiologi- samt riskdiskurs vilka utgör de två största diskurserna. En "ny" kroppsidealsdiskurs har även identifierats, vilken framförallt behandlar en psykisk hälsa utifrån ideal och värderingar i samhället. Utöver dessa kan en social fostransdiskurs, där goda relationer normaliseras, tillika en tillfredsdiskurs urskiljas inom båda frågeställningarna. Då hälsa förstås i en vidare mening är diskurserna emellertid som sagt fler vilket betyder att även en moraliserings-, motorik-, hygien-, samt kroppsupplevelsediskurs identifieras. En mer framträdande integrering mellan de olika diskurserna skulle dock vara nödvändig för att undervisningen i hälsa ska kunna utgöra en helhet liksom öka förståelsen hos eleverna. Resultatet beskrivs genom belysande citat tillsammans med mer utförliga referat där kärnan i texterna framkommer. Detta diskuteras sedan utifrån eventuella konsekvenser liksom dess relation till tidigare forskning där det bland annat konstateras att ett allt för stort fokus på kroppen innebär att andra delar av välmående inte tilldelas samma värde.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

Bakgrund: Ett av mänsklighetens största hälsoproblem är övervikt och fetma. Ett högt BMI ökar risken för morbiditet och mortalitet, därför är en förändrad livsstil med bra matvanor och regelbunden motion det bästa alternativet för att gå ned i vikt. Viktreducerande kirurgi kan vara ett alternativ, som bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur hälsa och välmående påverkas hos personer som genomgått ett gastric bypass ingrepp. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att studera valt problemområde. Femton vetenskapliga artiklar har använts. Kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts med hjälp av relevanta granskningsmallar och analysförfarandet utfördes av författarna tillsammans. Resultat: Livskvaliteten är lägre hos patienter som vill genomgå viktreducerande kirurgi än genomsnitts befolkning. Patienterna kände att de fick en andra chans i livet efter kirurgin, de uttryckte glädje, såg nya möjligheter och hade bättre välmående både psykiskt och fysiskt efter ingreppet. Det är vanligt med överskottshud, speciellt på magen som en följd av kraftig viktreducering. Patienterna kände frustration över nutritionen, då kosten inte var lika naturlig som tidigare. Det krävdes större måltidsplanering för att få ett tillräckligt näringsintag efter kirurgin. Diskussion: Majoriteten av deltagarnas livskvalitet höjdes och patienterna medverkade i fler sociala aktiviteter efter kirurgin. Patienterna skämdes dock över sin kropp efter kirurgin på grund av överskottshuden. Slutsats: Generellt ökade hälsan och välmående hos de personer som genomgått en viktminskningsoperation, de hade lättare att anpassa sig till samhället och kände sig inte längre överviktiga. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

No description available.

Organisationer har mycket att vinna på att deras anställda mår bra, och ledarskap är den faktor som enskilt påverkar välmåendet mest. Syftet med studien var att undersöka vad medarbetare i en barnrättsorganisation anser är ett önskvärt ledarskapbeteende för att de ska uppleva psykologiskt välmående på jobbet. Studiens design var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett målinriktat urval. Sammanlagt intervjuades 14 medarbetare och datamaterialet tolkades genom tematisk analys. Analysen resulterade i att fyra huvudteman med underliggande teman och undergrupper framkom, vilka samtliga kunde innefattas i det transformativa ledarskapets fyra dimensioner: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuellt hänsynstagande. Resultatet visade också att medarbetarna inte vill ha ett auktoritärt eller frånvarande ledarskap. Litteraturen visar att det finns samband mellan transformativt ledarskap och medarbetares välmående, vilket förankrar denna studie i tidigare forskning.

The purpose of this study was to get a better understanding of the growing interest inspiritualism and it’s possible consequences for society and the individual’s religiousmental health. This was made by seeing how well you could apply Frisk’s definition ofspiritualism (2006) and Wikström’s model of pastoral care (1999) on Bolens theory ongoddesses (1992). The method used was template style analysis according to Malterud’smodel (2014). By using two themes, pastoral care and spiritualism, and codes based ofthe two theories the material was sorted and analysed. The material was then sorted in totwo categorise, the world of the goddesses and the goddess Demeter. The result showed itpossible to read Bolen’s book as a spiritual literature and that its content overlapped withpastoral care. The conclusion is that spiritualism is capable to offer an alternative to theinstitutional religion’s pastoral care.

Denna uppsats handlar om sambandet mellan fysisk aktivitet och välmående för personer före och efter pensionsåldern. Cirka 150 000 personer, över 65 år, lider av depression i Sverige. Många studier visar på att fysisk aktivitet kan vara ett användbart verktyg för att förbättra psykiska sjukdomar och det subjektiva välmåendet då människor som motionerar regelbundet ofta uppger att de upplever en högre tillfredsställelse med livet. Men gäller detta alla människor oavsett ålder? Det var någonting denna studie ville undersöka närmare. Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och subjektivt välmående En annan intressant aspekt som undersöktes var om det fanns någon skillnad på eventuella samband mellan fysisk aktivitet och subjektivt välmående, före och efter pensionsåldern (65 år). Totalt bidrog 178 personer mellan 50-75 år med uppgifter om deras livsstil, motionsvanor och subjektiva välmående. Information som samlats in genom ett frågeformulär analyserades med regressionsanalyser och visade åldern verkar ha betydelse. För deltagare mellan 65-75 år fanns ett signifikant samband (p = .039) mellan grad av fysisk aktivitet och subjektivt välmående, medan det inte fanns något samband (p = .817) för deltagarna som var mellan 50-64 år. Slutsatsen från denna studie blev att det inte är helt enkelt att generellt översätta den fysiska aktivitetens betydelse för det subjektiva välmåendet, utan att det är ett komplext samband där faktorer såsom ålder och livssituation påverkar utfallet.

Titel: Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap Författare: Hanna Hodzic och Moa Robertsson Nyckelord: Självledarskap, sämre välmående och sämre arbetsprestation Bakgrund: En individ måste först kunna leda sig själv i syfte att sedan bemästra ledningen av andra. Självledarskap medför en ökad självmedvetenhet som i sin tur ska leda till positiva tankemönster. Det kan däremot diskuteras huruvida allt självfokus är sunt; medan självbelöning influerar en individ i en positiv riktning, leder självbestraffning till negativa följder. Samtidigt som självfokus är en viktig komponent i konsten att leda sig själv, kan det utveckla en negativ självsyn som i sin tur kan leda till sämre välmående. Således kan det diskuteras huruvida somliga självledarskapsstrategier kan betraktas som en drivande faktor till sämre välmående på arbetsplatsen. Frågeställning: Vad kan tillämpningen av självledarskap medföra för negativa konsekvenser? Syfte: Studien syftar i att bilda teori om huruvida tillämpningen av självledarskap kan resultera i försämrad arbetsprestation såväl som sämre välmående Metod: Studien utgör en kvalitativ fallstudie och tillämpar en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är eller nyligen har varit i en chefsposition. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av teorier som förklarar olika självledarskapsstrategier. Bland annat förekommer det teorier om självkritik, självprat och självbestraffning, vanligen betraktade som olika komponenter av självledarskap. Därutöver förekommer dessutom kompletterande teorier om olika sätt att tänka, såsom negativ självsyn och perfektionism, som har inslag av bland annat självkritiska tankemönster. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats som har till syfte att ligga till grund för analysen. Resultat: Studien indikerar att en ineffektiv tillämpning av självledarskap i form av dysfunktionellt självprat, överdriven självkritik i form av mental självbestraffning samt en negativ självsyn kan ha en negativ inverkan på individens välmående. Det kan i sin tur medföra betydande konsekvenser för organisationen i stort genom försämrad arbetsprestation och ökad frånvaro.

No description available.