No description available.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Sammanfattning   BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet. Frågeställningarna löd: 1) Hur beskriver och använder egenföretagande konsulter nätverkande som ett sätt att utveckla sin kompetens? 2) Kan nätverkande inom en praktikgemenskap bidra till individers kompetensutveckling såväl som välmående i arbetslivet och i så fall, på vilket sätt? 3) Vilken betydelse har de egenföretagande konsulternas förmåga att nätverka för deras lärande? METOD: Studien har inspirerats av en hermeneutisk kvalitativ, abduktiv metodansats och har utförts genom intervjuer med sex stycken egenföretagande inredningskonsulter. Analys och tolkning utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med stöd i en kvalitativ innehållsanalys samt behandlades utefter en mogen, hermeneutisk tolkning. RESULTAT: Studiens resultat visade att studiens informanter använde nätverkande på olika vis, en del öppnade upp för nätverkande via sociala medier, medan andra föredrog ett personligt och direkt möte. Resultaten redogjorde även för att motivation och vilja till att nätverka var viktiga aspekter för att få ut något kompetensutvecklande av nätverkandet. Andra resultat som visades var att informanterna verkar identifiera sig i sin praktikgemenskap genom nätverkande, samt se detta som en del av vad som utgör deras välmående i arbetslivet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: I diskussionen förs ett resonemang om att förmågan att nätverka är av betydelse för individers kompetensutveckling, glädjen och utmaningarna i att nätverka i en praktikgemenskap, samt att lärande och identitetsskapande står i relation till hälsa som välmående vilket bekräftas genom tidigare forskning och teorier. Slutsatsen inbegriper den hälsopedagogiska aspekten genom att belysa den relation som finns mellan begreppen lärande, utveckling och hälsa samt hur de kan förstås i relation till varandra. NYCKELORD: Nätverkande, egenföretagande, kompetensutveckling, praktikgemenskap, lärande, identitet, välmående. / Abstract   BACKGROUND: This study involving self-employment consultans as interior designers and their description and use of networks. Self -employment consultans is the target group who’s representing this studys’ informants, on the occasion of their complex and flexible work situation. Based on the self-employment situation has this group of informants description of competence development, based on the networking, been illustrating the relation to health as well-being. OBJECTIVE: The purpose of this study was to study the importance of networking for competence development, ability and professional knowledge in a vocational profession. More specifically, the purpose is to seek an understanding of how individuals, who share a Community of Practice in form of self-eployment interiorconsultans, describe and use networking as a source for competence development and if this could contribute to this individuals well-being in their work situation. The questions were: 1) How does self- employment consultans describe and use networking as a way to develop their competence? 2) Is networking trough Community of Practice able to contribute to competence development for individuals, as well as well-being in their work situation and if so, in which way? 3) What is the importance of the self-employed consultants' ability to network for their learning? METHOD: The study was inspired by a hermeneutic qualitive and abductive research approach and has conducted interviews with six self-employed interior design consultants. The analysis and interpretation was performed by meaningful units were coded and processed along a mature, hermeneutic interpretation. RESULTS: The study results showed that the study's informants used the networking in various ways, some opened up networking trough social media, while others preferred a personal meeting. The results are also presented for motivation and willingness to networking, were important aspects to get something out competence development of networking. Other results that appeared was that the informants seem to identify themselves in their Community of Practice through networking, and see this as part of what constitutes their well-being at work. DISCUSSION AND CONCLUSION: In the discussion is an argument that the ability to network is relevant for individuals' skills, the joy and challenges to network in a Community of Practice, and that learning and identity formation is related to health as prosperous as confirmed by previous research and theories. The conclusion includes the health educational aspect by highlighting the relationship that exists between the concepts of learning, development and health, and how they can be understood in relation to each other. KEYWORDS: Networking, entrepreneurship, skills development, Community of Practice, learning, identity, well-being.

Bakgrund: Enligt World Health Organisation är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. År 2015 diagnostiserades drygt 7000 kvinnor i åldrarna 20-75 år med diagnosen bröstcancer i Sverige. Varav 90% hade gjort ett kirurgiskt ingrepp. Brösten har varit en symbol för att visa stolthet över sin kropp, sexualitet, moderskap och fruktbarhet genom alla tider. Livskvalitén hos kvinnor som hade gjort bröstkirurgi kunde påverkas både fysiskt och psykiskt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som påverkade kvinnors livskvalité efter kirurgi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ design Resultat: Resultatet visade att kvinnorna beskrev sin livskvalité som både positiv och negativ utifrån de tre tema som framkom i resultatet. Tema som framkom var Förändrad uppfattning av kroppen, Förändrat känsloliv och Förändrat vardagsliv. Slutsats: Denna litteraturöversikt har skapat en förståelse kring ämnet samt en mer ingående fördjupning. Bröstkirurgi kan ses som en lättnad över att fortfarande vara vid liv men även försvaga kvinnorna både fysiskt och psykiskt.

Self-efficacy har visat sig vara en betydelsefull personlig resurs i arbetslivet. Välmående är också viktig för arbetslivet, då en mer välmående personal visar mindre tendenser till utbrändhet. Denna studie testar dimensionerna social- och emotionell self-efficacy i en specifik kontext - kundtjänstbranschen. Syftet var att undersöka arbetsrelaterad social- och emotionell self-efficacy och förhållandet till välmående. Det var 135 kundstjänstspersonal som deltog, 83 kvinnor. De svarade på en webbenkät bestående av Scale of Occupational Emotional- and Social Self-Efficacy, Emotional Exhaustion scale, Emotional irritation scale samt The EPOCH measure of adolescents wellbeing. Resultatet bekräftade hypoteserna om att hög nivå av social- och emotionell self-efficacy samvarierar med hög nivå av välmående. Resultaten diskuteras med JDR-theory där self-efficacy kan ses som en stark resurs som hjälper individen att hantera arbetskraven, vilket leder till välmående. I vidare studier hade det varit intressant att undersöka relationen mellan social- och emotionell self-efficacy och välmående i andra branscher.

Detta arbete handlar om hur elever påverkas och uppfattar idrottens positiva faktorer på deras lärande samt hur pedagoger arbetar med elevernas välmående i klassrummet. Det finns studier som pekar på att en ökad mängd fysisk aktivitet i skolan också ökar elevernas inlärningsförmåga och prestationer i skolan. Det är dock inte medicinskt bevisat att något ändras eller utvecklas i hjärnan vid fysisk aktivitet. Elevers mående och självkänsla har bevisligen minskat under de senare åren då mer stress och press finns hos eleverna vilket är en trend som är viktig för pedagogerna och skolan att försöka vända på. Det är i flera fall bevisat att fysisk aktivitet och arbete med elevernas hälsa har gjort att trenden tenderar till att vända mot rätt håll. I detta arbete kommer elever och pedagoger få svara på frågor som handlar om deras syn på fysisk aktivitet och hur detta påverkar deras skolgång, samt ge förslag på vidareutveckling kring hur elevernas mående och sociala samspel med andra elever kan öka och hur detta i sin tur bidrar till ett ökat lärande och bättre resultat i skolan. Studien kommer vara kvalitativ genom att jag samlar empiri genom att intervjua pedagoger som har en stor erfarenhet inom ämnet samt elever som är högst aktuella för studien. (Eliasson, 2013).

Based on colour psychology research from Rikard Küller, stating that colour and light biologically activate human senses (Küller, 1981), the studio thesis design project ”Paletten” explores how colour can provide spatial experience in architecture. As a study it investigates the raw example of a white sterile health care center and suggests an alternative designed health care center in Grubbe, Umeå implemented with colour reflection strategies. Within the subtopic of wellbeing the project further explores the possibilities of flow, transparency and light which challenge the spatial boundaries between public and private areas. The project critically reflects on how nordic contemporary architecture operates within an idea of colour being treated as an ornament rather than a spatial part of a project. In regards of creating future healthy architecture within the topic of well-being, colour has through its impact on our emotions, the power of providing a perception of mental well-being. Colour may then not only be used as a spatial experience, but as a tool to create meaningful future architecture, providing space that heals. By wisely introducing the usage of colour in architecture, our future spaces may provide an increased experience for its users and further present architecture made in consideration of what and whom it is built for. / Baserat på forskning inom färgpsykologi av Rikard Küller, som hävdar att färg och ljus biologiskt aktiverar mänskliga sinnen (Küller, 1981), utforskar designprojektet "Paletten" hur färg i rumsligt sammanhang kan skapa emotionella upplevelser. Som en studie undersöks en vit och steril vårdcentral och vidare föreslås en alternativ designad vårdcentral i Grubbe, Umeå implementerad med färgreflektion. Inom ämnet välmående utforskar projektet vidare mänskliga flöden, materiell transparens och ljusinsläpp som tillsammans utmanar gränsen mellan offentliga och privata ytor. Projektet reflekterar kritiskt över hur nordisk samtida arkitektur behandlar färg som utsmyckning snarare än en rumslig del av ett projekt. När det gäller att skapa framtida hälsosam arkitektur inom ämnet välmående, har färg genom sin inverkan på våra känslor förmågan att ge en uppfattning om mentalt välmående. Färg kan därpå användas som ett verktyg för att skapa hälsosam arkitektur. Genom att eftertänksamt introducera användning av färg i arkitektur kan våra framtida utrymmen ge en förstärkt upplevelse och ytterligare presentera arkitektur designad med hänsyn till vad och vem den faktiskt är byggd för.

Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelse av körsång för att belysa vikten av fritidssysselsättning för våra äldre. Datainsamlingen bestod av 7 intervjuer med pensionerade människor som aktivt deltog i körsång. Inga kriterier på hur länge de varit pensionerade eller hur länge de sjungit i kör ställdes. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys. Analysen alstrade fem teman: En stor del av livet som beskriver hur aktiviteten påverkar deltagarnas övriga liv, Tillsammans som behandlar de olika sociala aspekter körsång medför, Subjektivt välmående redogör för de olika hälsofrämjande fördelar körsången kan ha, Att sjunga för andras skull som beskriver hur deltagarna finner glädje i att sprida sången, samt Att bidra till en bättre kör som behandlar olika åsikter om sångkunskap, lämplighet och motivationen att uppträda. Resultatet visade att körsång var gynnsamt för de äldre som deltog i studien. De gynnades främst socialt, fysiskt och psykiskt. Det framkom även att körens prestationer var viktig och att kören utgjorde en stor del i mångas liv.

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället. Med andra ord så styr attityden hur överviktiga bemöts samt hur stödet och engagemanget ser ut. Min viktigaste uppgift som lärare i detta sammanhang kommer därför att vara, att tag i överviktsproblemet så att det inte leder till psykiska men som sätter spår för resten av livet.