Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

Denna studie syftar till att undersöka elevers välmående under distansundervisningen i samband med Covid-19 pandemin. Vid studiens genomförande har distansundervisningen pågått under ett års tid. Till studien har Vygorskijs teori om sociokulturellt lärande utgjort en stor del, även gränsteori och det salutogena perspektivet på hälsa. Metoden har bestått av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever i årskurs 3 vid studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Genom en hypotetiskt-deduktiv metod har vi utgått från fem kategorier; studiemiljö, stöd och hjälp, sociala relationer, fysisk aktivitet och mående. Med hjälp av vår insamlade empiri, vår tidigare forskning samt teorier har vi undersökt hur elevernas psykiska välmående påverkats av distansundervisningen med fokus på de fem kategorierna. Vårt resultat visar att det finns en påverkan hos eleverna samtidigt elevsvaren är av stor variation. En del av eleverna ansåg att distansen har givit dem positiva effekter då den inneburit en frihet för dem medan andra elever ansåg att effekterna av distansundervisningen var negativa. De negativa följder som kunnat urskiljas ur vår empiri är en minskad energi och brist på rutiner. Utifrån de varierade resultatet dras slutsatserna att distansundervisningen har en påverkan på eleverna, men att denna påverkan kan vara varierande. Utifrån empirin tenderar rutiner och tydlig struktur att höra ihop med positiva effekter av distansundervisningen medan det motsatta, brist på rutiner och struktur, verkar vara likt med en negativ påverkan.

Syftet med denna studie är att se om padel som fysisk aktivitet har någon påverkan på personers arbetstillfredsställelse. Vi ville även se om det skiljer sig i arbetstillfredsställelse från att personer inte spelat padel regelbundet tills att de utövar sporten kontinuerligt samtidigt som vi vill utläsa om deras inställning till träning och friskvård har förändrats. Vi har i studien genomfört åtta intervjuer med personer som både har ett arbete och spelar padel mer än vid ett tillfälle i veckan. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval där vi frågat personer i vår omgivning som vi tycker passar in i studien. Intervjupersonerna fick besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Teorierna som vi använt oss av i arbetet är arbetstillfredsställelse, motivation och work-life balance. Vi har även använt oss av forskning kring hälsa och välmående samt folkhälsoproblematik. Vi har sedan analyserat empirin som framkommit från intervjuerna med den tidigare forskning vi presenterat. Det resultat vi fått fram visar att padel är en bidragande orsak till en högre arbetstillfredsställelse och sundare inställning till träning samt en social plattform att spendera sin fritid på. Vi kan även se betydelsen av att röra på sig till vardags samt vikten av ett fritidsintresse i vuxen ålder.

No description available.

Denna studie utförs med bakgrund i det demokratiska styrelseskickets dominanta status i världen och avser att blottlägga orsakerna bakom demokratiska regimers fortlevnad. Syftet med uppsatsen är att pröva trovärdigheten av instrumentella demokratiargument. I studien tillämpas en statistisk analys, i form av OLS-regression, för undersöka huruvida tillfredställelsen med demokratiskt styre kan förklaras utifrån individens välmående. Analysen är mestadels baserad på intervjudata från World Values Survey 2017–2020: Wave 7 och avser att generalisera till en global kontext. Resultaten finner stöd för sambandet och därmed även för instrumentella demokratiargument, då individens välmående förknippas med praktiska resultat och måluppfyllelse. Till skillnad från tidigare forskning analyseras dessutom effekterna av nationell stolthet, likaså effekterna av medborgliga rättigheters konsolidering. Nationell stolthet visar sig ha en positiv effekt på tillfredställelsen med demokratiskt styre och bör därför undersökas närmare vid framtida studier.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående.  Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet?  På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att barnen i sin utevistelse håller sig fysiskt aktiva i såväl motorisk lek som fantasilek där oftast rörelseglädje visas genom glädjeyttringar. Alla dessa handlingar i rörelse tolkas som fysisk aktivitet i utemiljö samt i social miljö eftersom analysen pekar på att barnen gärna upplever, eller utför, tillsammans där rörelseglädje råder i ömsesidig relation

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka nivån av personliga egenskaper enligt Big five-modellen, samt huruvida dessa egenskaper korrelerar med prestation och välmående hos fastighetsmäklare. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en undersökning i form av en webbenkät legat till grund för datainsamlingen. Populationen i studien är fastighetsmäklare i Europa, där urvalet har bestått av 3136 utvalda fastighetsmäklare. Analysen av data har skett i statistikprogrammet “JASP”, där en bivariat korrelationsanalys har utförts. Resultat & slutsats: Slutsatserna bygger på information från den insamlade data i undersökningen. Resultatet visar på en hög nivå av conscientiousness och agreeableness hos fastighetsmäklarna, som indikerar en strävan efter yrkesmässig framgång. Samtidigt koordinerar agreeableness med kundorientering som är en viktig faktor för att lyckas i fastighetsmäklarbranschen. Vidare bidrar detta till att individerna trivs på arbetsplatsen och därmed inte avser att sluta eller byta bransch.  Forskningens bidrag: Denna studie bidrar med teoretisk kunskap om vilka personliga egenskaper och faktorer som påverkar fastighetsmäklare i denna undersökning. Studiens praktiska bidrag infinner sig framför allt till ledare, chefer och företag inom fastighetsmäklarbranschen, där en insikt i dessa egenskaper och faktorer kan stödja branschen till att utvecklas framöver. Förslag till vidare forskning: Först och främst hade en jämförelseaspekt varit intressant, som belyser skillnader mellan fastighetsmäklare som arbetar i olika miljöer och kontexter. Vidare kan en djupgående kvalitativ undersökning utformas, där respondenterna är väl insatta i sina respektive Big five-profiler för att finna likheter och skillnader. Framtida forskning kan även ta det långsiktiga perspektivet i beaktande, för att undersöka likheter och skillnader mellan kort- och långsikt.

This study examines how a pleasent office can be designed to promote health, well-being and work efficiency. The study aims to provide office workers with an insight into their work situation and how it affects them. Also how companies, thru architectural- and design features can create a supportive office environment.  The study adresses the following questions: "What qualitites in architecture and interior design are the most important for good health, well-being and work efficiency at an office?" and "Which office type is the most preferable according to the results of the study?".  Based on the implemented theory, survey and interview, the study identifies the modern cell office with a permanent workplace as the most adventageous type. Additionally, the hybrid office with cell office influences combined with a permanent workplace is an advantageous type in relation to good health, well-being and work efficiency. An example of an office has been created where the highest grade possible is achieved. This from a rating template that is based on the results of the study. Designing an office is a complex task that requires fulfilment of various aspects to reach a good grade and therefore, a pleasant office.

Abstract Background: In today's society there is a big focus on children's physical activity which hasmade older peoples physical and mentally well being not as prioritized lately, but their healthis just as important as someone else. Physical activity is a major contributor to a person'sgood health. With aging, other complications can be added and risk factors put the individualin a danger zone. Since the elderly's health has not been a priority, it has made older peopleunaware of what amount of physical activity they should perform.Aim: The study aimed to investigate how the research situation looks today regarding theimpact of different types of physical activities on the health of the elderly. Methods: A literature study consisting of nine articles was used. For the literature searcheswe used three different websites: EBSCO, sportDiscus and PubMed. A thematic analysiswas used to summarize the research we found in the literature searches. Results: The results showed that physical activity for the elderly people had a positiveimpact on health. Physical activity in the form of strength training, endurance training atdifferent intensity levels and group training partially showed an improvement in well-beingover a certain number of weeks. Discussion: The conclusion of this study showed that physical activity has a great importanceon the elderly. Physical activity is not only good for a person's physical health, physicalactivity is also good for a person's mental and social health so that the general health is inbalance / Bakgrund: I dagens samhälle ligger det ett stort fokus på barns fysiska aktivitet vilket hargjort att äldres fysiska och mentala välmående inte har prioriterats, men deras hälsa är minstlika viktig som någon annan. Fysisk aktivitet är en stor bidragande faktor för att individen skaha en bra hälsa och med åldern kan komplikationer tillkomma och riskfaktorer som sätterindividen i en riskzon. I och med att äldres hälsa inte prioriteras så vet inte många äldrepersoner vilken mängd fysisk aktivitet som är rekommenderat.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur forskningsläget ser ut idag gällande vad olikatyper av fysiska aktiviteter har för påverkan på äldres hälsa. Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie bestående av tioartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i EBSCO, sportDiscus och PubMed. För attsammanfatta den forskning vi hittat i litteratur sökningarna så användes en tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet hos äldre utifrån artiklarnas definition hade enpositiv påverkan på hälsan. Fysisk aktivitet i form av styrketräning, uthållighetsträning påolika intensitetsnivåer och gruppträning visade delvis en förbättring gällande välmåendetunder ett visst antal veckor. Diskussion: Slutsatsen visade på att fysisk aktivitet är lika viktigt för äldre personer somyngre personer. Fysisk aktivitet är inte bara bra för individens fysiska hälsa utan fysiskaaktiviteter bidrar även till den mentala och sociala hälsan, så att den allmänna hälsan kan varai balans.