Föreliggande studie syftade till att besvara hur korttidsanställda banktjänstemän upplevde stress i arbetet på grund av deras yrkesroller och arbetssituationer, samt undersöka hur och varför dessa banktjänstemän hanterade den arbetsrelaterade stressen. För att undersöka detta utgick studien från en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med fyra heltidsanställda banktjänstemän som hade korttidsanställningar. Semistrukturerade intervjufrågor tillämpades under intervjuerna. Studien utgick från fyra teorier; Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, Blochs teori om flyt och stress i arbetslivet, Karasek och Theorells teori om krav-kontroll-socialt stöd samt ERI-modellen av Siegrist. Resultatet visade att de bankanställda upplevde stress i arbetslivet och att detta kunde härstamma från ett antal faktorer. Däribland fann studien att en obalans existerade mellan de arbetskrav som ställdes på de bankanställda relativt deras möjligheter att kunna påverka arbetsprocesserna. Detta i kombination med bristande möjligheter för de bankanställda att få direkt stöd och hjälp från kollegor ledde till känslor av frustration och ängslighet, vilket ökade stressemotionerna. Att erhålla beröm var ett uppskattat inslag i arbetet men upplevdes vara en otillräcklig kompensation givet deras arbetsinsatser. Det faktum att de inte fick tryggare anställningsformer bidrog till känslor av oro och prestationsångest eftersom de ständigt såg behov av att behöva bevisa sig för organisationen. Slutligen upplevde de bankanställda stressemotioner eftersom de ständigt behövde tänka för gällande deras uppförande på arbetsplatsen så att de skulle kunna leva upp till den strikta och professionella yrkesrollen. För att mitigera stressemotionerna som uppkom i arbetslivet brukade de bankanställda prata ut till kollegor, vänner och familjemedlemmar vilket gav de möjlighet till att ventilera. Dessutom umgicks de bankanställda under mer avslappnade former, såsom afterwork, för att hantera stressen och ge sig själva möjlighet till att slappna av och återhämta sig. En potentiell förklaring till varför de bankanställda valde att arbeta under stressiga arbetsförhållanden var att de önskade skapa förutsättningar för en trygg framtida karriär.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att få ett perspektiv på vad forskningen anser om utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena för lågstadieelever. Översikten utgår från frågeställningar som berör tre aspekter av utomhusundervisning. Dessa tre aspekter är rådande attityder och uppfattningar, elevernas kunskapsbildning, och elevernas välmående. Metoden består av systematiska sökningar i 4 olika databaser som sedan resulterade i elva kontemporära artiklar som analyserats noggrant. De forskningsartiklar som redovisas i resultatet är eniga om vilka attityder som råder bland såväl vuxna som barn, ett allmänt omhuldande av lektionerna utanför klassrummet beskrivs av de intervjuade. De kritiska uppfattningarna av utomhusundervisning kommer från det administrativa hållet i form av stor åtgång av pengar och tid. Vidare visar forskning att undervisning i utemiljö ger stora möjligheter att höja elevernas skolresultat och minnas redan inhämtade kunskaper och erfarenheter. Elevernas välmående beskrivs som ökat efter att de deltagit i utomhusundervisning. Flera potentiella orsaker beskriv som anledning till denna effekt. Inga negativa hälsokonsekvenser redovisas. Brist på pengar och tid ses som de största anledningarna till att utomhusundervisning inte implementeras.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Inom forskning är det vanligt att fokus läggs på riskfaktorer när det gäller stress. Därför finns det ett kunskapsbehov angående friskfaktorer vid återhämtning från stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att beskriva hur aktiviteter bidrar till välbefinnandet för personer med stressrelaterad ohälsa och även belysa aktiviteternas betydelse i livet. Sex personer med stressrelaterad ohälsa intervjuades och för att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier ‘Egenskaper i aktivitet som bidrar till välbefinnande’, ‘Olika sinnestillstånd som uppnås i aktivitet’, ‘Olika värden av aktivitet som bidrar till välbefinnandet’ samt ‘Att välja aktiviteter som leder till välbefinnande’. Resultatet visade att vilka aktiviteter som bidrar till välbefinnandet är individuellt och kan inte generaliseras men ett samband mellan vissa inneboende egenskaper som aktiviteterna består av kunde ses. Studien synliggjorde att aktivitet kan bidra till välbefinnande och kan användas för att minska stressrelaterad ohälsa. Utifrån resultatet i studien anser vi att det finns flertalet friskfaktorer i aktivitet som kan vara till stöd för arbetsterapeuter i mötet med personer med stressrelaterad ohälsa.

Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonfliktteori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.   Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.                                                                                                                                                                                                 Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag har funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionen samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Arbetslöshet är ett av de största problemen för moderna välfärdsstater och påverkar individer på en rad områden. Det för med sig försämrad fysisk och psykisk hälsa, samt lägre kognitivt välmående vilket är en individs subjektiva värdering av sitt eget liv, hur nöjd en är med livet som helhet. Syftet med den här studien var att genomföra en jämförande undersökning bland europeiska välfärdsstater gällande effekten av arbetslöshet på det självskattade kognitiva välmåendet, samt undersöka om denna effekt skiljer sig åt beroende på socialförsäkringsstruktur. Studien utgick från Korpi och Palmes teori om socialförsäkringsstrukturer och typologisering av välfärdsstater i modellerna korporativ, grundtrygghet och generell standardtrygghet. Datamaterialet kom från European Social Surveys (ESS) åttonde omgång från 2016 och innehåller data från 12 europeiska välfärdsstater. Totalt innefattar materialet 17344 individer mellan 20-65 år. Bivariata och multipla linjära regressionsanalyser användes för att undersöka arbetslöshetens påverkan och socialförsäkringsstrukturens inverkan undersöktes med hjälp av interaktionsvariabler. Resultatet påvisade att arbetslöshet har en negativ inverkan på det kognitiva välmåendet. Arbetslöshetseffekten på det kognitiva välmående skilde sig mellan den korporativa modellen och generella, där den förstnämnda uppvisade en större negativ arbetslöshetseffekt på det kognitiva välmåendet. Inga signifikanta skillnader kunde hittas mellan grundtrygghetsmodellen och generell standardtrygghet. Sammantaget stödde resultatet tidigare forskning kring en negativ arbetslöshetseffekt på kognitivt välmående och pekade på att socialförsäkringsstruktur kan verka skyddande mot denna effekt.

Under det senaste året har näthandeln ökat och har ersatt den fysiska handeln till stor del. Den ökade näthandeln har inneburit många nya arbetstillfällen samtidigt som det har resulterat i flera otrygga anställningsavtal och dåliga arbetsvillkor genom ökad kontroll och övervakning. Denna studie ämnade att undersöka hur kontroll och övervakning på arbetsplatsen kunde påverka lagerarbetares upplevda arbetsmiljö. En kvalitativ metod har använts för att svara på forskningsfrågan rörande de tre företag som analyserats i denna studie; Apotea, Zalando och H&M. Insamlingen av data bestod av sekundärdata genom offentliga handlingar från två olika myndigheter samt artiklar från massmedia. Analysen delades in i sex olika teman som diskuterar monotoni, socialt stöd, rutiner, anledningen till övervakning, integritet och integrering. Slutsatsen som kan dras från studien är att för att lagerarbetare ska uppleva en positiv arbetsmiljö och ha ett välmående på arbetsplatsen krävs rutiner, socialt stöd, integritet och integration.

Bakgrund: Bemanningsföretag är en bransch som vuxit allt mer efter avregleringen av den svenska arbetsmarknaden 1993. De konsulter som anställs via bemanningsföretag och sedan hyrs ut till kundföretag har en osäker anställning vilket har en effekt på deras välmående. Konsultcheferna som ansvarar för konsulterna verkar i en trepartsrelation vilket påverkar deras arbetsmetoder och ledarskap. Ett kunskapsgap har identifierats inom den svenska arbetsmarknaden gällande hur dessa arbetsmetoder och ledarskap används för att förbättra konsulternas välmående.  Syfte: Syftet är att beskriva svenska konsultchefers arbetsmetoder och ledarskap för att förbättra konsulters välmående i kontext av att existera i en trepartsrelation.  Metod: Studien har en induktiv ansats där skapandet av kunskap utgått ifrån den kvalitativt insamlade empirin. För att beskriva svenska konsultchefers arbetsmetoder och ledarskap för att förbättra konsulters välmående har en fallstudie genomförts med åtta informanter genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Slutsats: Studiens resultat beskriver hur konsultchefer antar olika roller i linje med Ulrich fyra HR-roller. Inom dessa roller har vi identifierat olika arbetsmetoder som konsultchefer använder för att förbättra välmående bland konsulterna. För att kunna utföra dessa roller anpassat till konsulternas behov kan ett situationsanpassat ledarskap användas som justeras utifrån konsultens behov av relation med konsultchefen, samt konsultens behov av konsultchefens närvaro. En slutsats har dragits gällande att konsultcheferna använder ett situationsanpassat ledarskap, i kombination med de olika arbetsmetoderna, för att förbättra välmående bland konsulterna. / Background: The temporary staffing industry has been growing since the de-regulation of the Swedish labor market in 1993. The consultants who are employed by staffing agencies and then leased out to client companies have an insecure employment, which affects their well-being. The consultant managers that are responsible for these consultants exist in a three-party relationship, which impacts their work methods and leadership. A knowledge gap has been identified within the Swedish labor market regarding how work methods and leadership are used to improve the well-being of the consultants.  Purpose: The purpose is to describe Swedish consultant managers work methods and leadership to enhance the well-being of consultants, in context of existing within a three-party relationship.  Methos: The study uses an inductive approach, where the creating of knowledge is based on qualitative collected empirical data. To describe Swedish consultant managers work methods and leadership to enhance the well-being of consultants, a case study was conducted with eight participants through semi-structured interviews. The empirical data was then analyzed using a thematic analysis.  Conclusion: The findings of the study illustrate that consultant managers manage various roles aligned with Ulrich ́s four HR roles. Within these roles, we have identified different work methods that consultant mangers use to enhance the well-being of their consultants. To effectively perform these roles modified to the consultant ́s needs, a situational readership approach can be utilized, which is adjusted according to the consultant ́s need for a relationship with the consultant manager and their need for the manager ́s presence. A conclusion has been drawn that consultant managers use a situational leadership approach, in combination with the different work methods, to improve the well-being of consultants.