Studien är till för verksamma förskollärare och ska med hjälp av förskollärares egna berättelser bidra till kunskap gällande barns sociala hälsa. Syftet med studien är att klargöra hur förskollärare uppfattar social hälsa och hur de arbetar med det i förskolan. Ambitionen är att skapa en förståelse gällande den sociala aspekten av hälsa som är en viktig del av barns välbefinnande. Salutogent perspektiv är ett förhållningssätt vi i studien använder oss av för att definiera hälsa. I bakgrunden lyfter vi hur barns hälsa har sett ut historiskt och vad styrdokument betraktar som hälsa i förskolan. Tidigare forskning har varit begränsad vilket har gjort ämnet mer intressant att studera vidare. Det som kommer fram är att social hälsa bör förstås som ett mångfacetterat begrepp. Vid genomförandet av studien har en halvstrukturerade intervjuer tillämpats för att förskollärarnas erfarenheter ska lyftas fram och problematiseras. Det respondenterna har lyft är trygghet, miljö och barngruppsstorleken. Detta är något som sätter krav och ansvar hos förskolläraren att vara stöttande, närvarande, flexibel, samt att skapa och ge tid till barnen. Förskolläraren är därför en central aktör för barns relationsbyggande. Social hälsa är även något som finns och arbetas med i förskolan men är inte ett uttalat begrepp. Respondenterna lyfter att social hälsa är en viktig del av barns välbefinnande, utveckling och lärande. Det är även av vikt att skapa trygghet för att få goda och nära relationer med sina kamrater i förskolan. Tryggheten är en viktig aspekt för att stärka barnet för att känna samhörighet och självständighet. Ett hinder som uppstår är barngruppens storlek i förskolan vilket har påverkan gällande barns förutsättningar för välbefinnande. Detta medför att det krävs mer av förskolläraren att se barnen utifrån deras förutsättningar, vilket kan bli problematiskt i för stora barngrupper eftersom varje barn kräver sitt. Förskolläraren har en central del i barns relationsbyggande för att kunna bygga tillitsfulla relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan antalet sociala medieplattformar som individer använder och deras självskattade psykiska välmående. Sambandet undersöktes bland individer i Sverige som var 18 till 62 år och som använde sociala medier. För att undersöka sambandet utformades en digital enkät som bestod utav frågor om kön, ålder, Tiden som Spenderas på Sociala Medier (TSSM), antalet sociala medieplattformar som deltagarna varit i kontakt med under den senaste veckan och ett välmåendeformulär. Välmåendeformuläret mäter individers subjektiva psykiska välmående och är utformat av Ström och Carlbring (2014). Det innehåller frågor där deltagarna får skatta sig själva på en femstegsskala (α = .922). 150 (37 män, 113 kvinnor) deltagares svar analyserades i en hierarkisk multipel regression vilken visade på att TSSM var den enda variabeln som hade ett signifikant samband med psykiskt välmående. Psykiskt välmående verkar således vara mer förknippat med individers ålder och den tid som spenderas på sociala medier snarare än medantalet plattformar som individer använder.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag använt för att ta fram ett förslag på en ny stadslekplats åt Sandvikens kommun. I diskussion med kommunens parkingenjörer kom jag fram till att designförslaget ska appliceras på en kommunägd mark i Björksätra, Sandvikens kommun. ”Björksätra är Sandvikens orten va” – anonym, än om det inte är sanningen för många så finns det vissa som har den uppfattningen om området. Jag hoppas kunna vara med och ändra på den negativa synen på området med hjälp av detta förslag. En lekplats kan skapa ett utflyktsmål och höja värdet på området och även resultera i ett ökat välmående för barn och familjer. Jag har genom enkäter, observationer och intervjuer samlat information kring användandet av dagens traditionella och lite annorlunda tematiska lekplatser. Från pedagoger inom förskolan har jag fått nödvändig information om vad som krävs för att en lekplats ska vara inkluderande och givande. I en workshop med elever i årkurs fem har jag spånat idéer och lyssnat på hur barnen ser på äventyrliga lekplatser.Designförslaget är en tematisk lekplats som inspirerats av Sandvikens kommun, dess historia inom järnverket och fritidssysslorna invånarna ägnar sig åt. Ett ställe som förhoppningsvis kommer locka människor till området och bidra till en ökad utomhusvistelse som är bra för hälsan.

Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär en av 10 kvinnor i fertil ålder. Sjukdomsförloppet är oförutsägbart. Sjukdomen kan medföra diverse olika symtom som smärta och vaginala blödningar. Vissa kvinnor kan uppleva besvär under specifika perioder medan andra lider av symtom hela sin fertila ålder. I Sverige så är medelåldern för diagnos 37 år och de med diagnostiserad endometrios har ungefär 29 dagar mer frånvaro från jobbet än kvinnor i samma ålder utan diagnosen. För att som sjuksköterska kunna erbjuda kvinnorna en vårdande vård med tillräckligt adekvat stöd så är det viktigt att få en inblick i hur det är att leva med sjukdomen endometrios. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar åtta kvalitativa artiklar. Resultatet består utav tre huvudteman och tio sub-teman som tillsammans belyser hur sjukdomen påverkar olika aspekter av livet. Huvudteman som framkom var upplevelser som påverkar det vardagliga livet, upplevelser av existentiella utmaningar och upplevelser av möten med hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna ge en vårdande vård samt tillgodose kvinnornas behov av adekvat stöd. För att kunna göra detta så krävs det att sjuksköterskor skapar tid och rum för att låta patienten uttrycka sina känslor och behov, och därmed synliggöra sin livsvärld.

Området Rosendal är beläget söder om Uppsalas stadskärna. Visionen för området är att det ska vara nära till allt, att alla är välkomna och att närheten till naturen är extra viktig. Dagvattenhanteringen i Rosendal är därför i fokus och ett nytt dagvattenhanteringssystem planeras i området. Syftet med denna studie är att undersöka hur det nya dagvattenhanteringssystemet påverkar den sociala-, ekologiska- och ekonomiska hållbarheten i Rosendal. I studien har en kvalitativ metod använts i form av tre semistrukturerade intervjuer samt en textanalys som genomfördes enligt en tematisk analys. Enligt studien framgår det att den ekologiska hållbarheten har en viktig roll i dagvattenhanteringen eftersom den främjar flera funktioner, som rening och fördröjning av dagvatten. Växtbäddarna främjar den biologiska mångfalden och bidrar till ekosystemtjänster i området. Växtbäddarnas flera funktioner bidrar till en ekonomisk hållbarhet eftersom man inte är i behov av flera olika konstruktioner för att hantera dagvattnet. Den sociala hållbarheten går att koppla till människors välmående och enligt studien framgår det att den gröna infrastrukturen har en stor påverkan på människors välmående.

Ledarskap beskrivs som viktigt för främjandet av en hälsosam arbetsmiljö, varför det är ett angeläget ämne att lyfta inom arbetshälsovetenskap. Mest forskning om ledarskap och hälsa har varit av kvantitativ karaktär där man via enkäter tillfrågat medarbetare vad de anser är hälsofrämjande ledarskap. Dock finns det mindre kvalitativ forskning som fokuserar på chefers upplevelser av att främja en god arbetsmiljö samt få studier som undersöker hur ett hälsofrämjande ledarskap utövas i praktiken. Syftet med studien hardärför varit att undersöka ledarskapserfarenheter bland första linjens chefer vilka arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Studiens metod är av kvalitativ karaktär varav data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit 10 kvinnliga första linjens chefer verksamma inom en stor offentlig myndighet i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp utav en fenomenografisk analysansat. Resultatet visar att det fanns en samstämmighet av informanternas erfarenheter av vad som främjar en god arbetsmiljö. De samlade upplevelserna var att främjandet av goda relationer samt ett tydligt och strukturerat ledarskap var väsentligt för en god arbetsmiljö. Att finna balans i relationsskapandet genom tydlighet kan ses som en avgörande faktor för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Goda relationer förefaller vara enförutsättning för att som chef få mandat att vara den som leder. I den specifika organisation informanterna verkade i var det viktigt för informanterna att skapa delaktighet inom givna ramar och stötta medarbetarna att förhålla sig till höga arbetskrav genom acceptans. Resultaten visade vidare att friskvård användes som en hälsofrämjande åtgärd men att det inte ansågs som nödvändigt för att främja en god arbetsmiljö.

Att konstruera med trä blir allt mer vanligt runt om i världen. De klimatmål som är aktuella i förhållande till Agenda 2030 kräver en omställning till mer hållbara byggnadstyper. Syftet med den här undersökningen är att identifiera vilka sociala och hållbara effekter tillkommer med ökat träbyggande i urbana miljöer. Det syftar även till att undersöka  potentialer och utmaningar som är aktuella gällande det storskaliga byggnadsprojektet Stockholm Wood City i Nacka, i förhållande till träbyggande. Studien har en kvalitativ ansats, som kombinerar en litteraturstudie med intervjuer för att besvara frågeställningarna. Resultatet från studien visar på att träbyggnation har egenskaper som främjar ekologisk hållbarhet i och med en minimering av koldioxidutsläpp. Genom konstruktion av trä lagras koldioxid i byggnaderna, samt undviker man koldioxidutsläppen som tillkommer av produktionen från stål- och betong. De sociala effekterna av träbyggnation visar på en minskning av stress, ökad produktivitet, vilket främjar välmående och hälsa. Stockholm Wood City har potential att bli ett internationellt exempel över hållbart byggande, där de sociala och ekologiska aspekterna är i centrum. Ekonomiska intressen hamnar i konflikt till de sociala intressen i att öka den sociala variationen i stadsdelen.

Parkinsons sjukdom är en kronisk sjukdom som medför motoriska- och icke-motoriska symtom. Personer med Parkinsons sjukdom riskerar försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa. Kunskapsläget är oklart om vilka effekter dans som intervention har på människor med Parkinsons sjukdom. Syftet med studien var därför att sammanfatta litteraturen och ge en kunskapsöversikt över hur individens psykiska hälsa och livskvalitet påverkas av dans som intervention vid Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte användes en systematisk litteraturstudie som metod med Fribergs analysmetod som utgångspunkt. Huvudsökningarna skedde i Cinahl och PubMed och tio studier inkluderas i litteraturstudien. Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens tre frågeställningar. Studierna använde sammanlagt 12 olika mätmetoder för att mäta psykisk hälsa och livskvalitet. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på signifikanta förbättringar på livskvalitet och psykisk hälsa, men några av studierna visade icke signifikanta resultat. Resultatet visar att det inte finns entydiga belägg för dansens effekt på psykisk hälsa och livskvalitet. De inkluderade studierna tyder på potentiella positiva förändringar av depressiva symptom och livskvalitet. Författarna vill att dans undersöks vidare för att fastställa effekterna samt se om det går att implementera i arbetsterapeutiskt arbete.

Title Agile development and well-being Authors Emma Eliasson and Ebba Såthén Supervisor Michal Lysek Keywords Agile, self-managing teams, employees, and well-being. Background The high rate of change in society requires new working methods that are flexible and have a quick response to changes. Agile development is a working method developed to enable companies to improve their competitiveness and is characterized by short work cycles and quick feedback. With the new ways of organizing work, high demands are placed on employers when it comes to working for a good working environment and preventing work-related mental illness. Especially since the proportion of people who experience problems as a result of work is large. When it comes to agile development, research has had a large focus on the organizational benefits, but there is a lack of research on how the individuals who work according to this method are affected when it comes to mental well-being. Purpose The purpose of this study is to identify and understand what possibilities and risks exist when using an agile working method, as well as investigate the impact these possibilities and risks can have on the employees’ mental well-being. Method This study has been conducted according to a qualitative approach, where the research design of the study is deductive, and the research strategy of the study is a case study. Data was collected through eight semi-structured interviews with employees at four different companies and then analyzed according to thematic analysis. Result & discussion Through a developed model, the result is presented, which confirms that the agile way of working comes with both risks and opportunities. What affects the opportunities is the team and the leader, while what affects the risks is the team and the customers. These can lead to either motivation and well-being, or frustration and stress. The result is discussed based on the frame of reference and empirical evidence.

Purpose: To examine how rewards affect employee motivation and performance. The study also examines how rewards affect individual well-being and company growth. Theory: The theoretical framework applied in the study is intended to answer the research questions and purpose of the study. Theories that have been used are Principal-Agent theory, Stewardship Theory, Scientific Management, theories about motivation and reward system theories. Methodology: A cross-sectional design with deductive approach has been applied. Primary data are taken from a quantitative survey from an employee perspective and interviews from a management perspective. The quantitative data are analyzed using a hypothesis testing. Results: The results showed that the fixed monthly salaries was the most common rewards of use, followed by other monetary rewards such as retirement and wellness programs. The rewards that was considered to be the biggest motivation factor was bonus followed by fixed salaries. Employee performance determines how well the company is going to perform. Analysis: The reward system must be properly designed to foster the company's objectives and the management need to be aware of in what way employees want to be rewarded. This will reduce the agency costs and the employees will work in the company's interest. Conclusion: The purpose of the award is to motivate employees to perform in the interest of the company. The reward system should be well designed and it is important to understand what motivates employees to maximize their performance. Rewards contribute to increase the individual performance wich also will intrease the company's overall performance.