Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av de tillfrågade skånska samhällskunskapslärarna på grundskolan menar att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få betyg i samhällskunskap. Skolverket menar att det är kunskaper och inte åsikter som ska betygsättas i samhällskunskapsämnet enligt kursplanen för Lgr 11 och åtskillnaden mellan kunskapsmålen och skolans övergripande demokratiuppdrag är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94. Slutsatsen av detta är att lärarna såväl som Lgr 11 menar att det räcker för eleverna att ha kunskap om demokratin, de behöver inte omfamna eller hålla med om den. Det finns alltså en samstämmighet i resultatet av undersökningens båda delar då lärarna följer de intentioner som Skolverket har när de betygsätter i samhällskunskap. Jag menar att skolan ska spegla demokratins alla aspekter och i demokratins namn framkommer ibland åsikter som inte följer samhällets norm. Dessa åsikter bör kunna yttras i samhället och detsamma gäller för skolan. När eleverna vågar uttrycka sina åsikter kan de också bemötas av läraren. Skolan ska vara en plats för dialog. Där det finns dialog finns demokrati.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.

I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av värdegrunden, vilken betydelse de tillskriver den och hur de resonerar vid uppkomsten av etiska dilemman inom värdegrundens ramar. Utgångspunkterna för undersökningen är att vi idag lever i ett postmodernt och mångkulturellt samhälle, som präglas av värdepluralism och skillnader i livsåskådningsfrågor. Inom denna socialpolitiska kontext finner vi ett etiskt styrdokument som avser överföring av vissa grundläggande och gemensamma värden till barnen. Studien grundar sig i kontextualiseringteorin. Inom den teorin ses kunskap som något som finns inom spänningsfältet mellan individens inre kunskapsrepertoar och individens uppfattning, eller kontextualisering, av situationen. Tolkningen av situationen i samspel med individens inre föreställningar och begreppsvärld påverkar vilken kunskap som aktualiseras. På det viset ligger en bestämd intention bakom varje handling, ett mål individen vill uppnå. Metoden som används i studien är intentionell analys. Metoden analyserar den möjliga intentionen bakom individens handling. Analysen utförs med hänsyn till de inre handlingsdeterminanterna (individens begreppssystem, föreställningar, känslor och erfarenheter) och de yttre handlingsdeterminanterna (plikter, normer och möjligheter som situationen implicerar). Resultatet av studien visar på att trots att förskollärare tämligen ofta medger att värdegrunden är komplex och mångtydig, är de genomgående positiva till värdegrunden. Förskollärare uppfattar värdegrunden som en demokratisk diskurs, ett respektfullt bemötande och en instutionell ideologi som gäller inom förskolans värld, men inte utanför den. Slutsatserna av studien tyder på att värdegrunden uppfattas och tolkas på varierande sätt inom förskolepraktiken, och att det därför finns ett behov av precision och förtydligande i det värdepedagogiska arbetet.

Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

Etik är en viktig och stor del av skolan som genomsyrar hela läroplanen. I en studie av Thornberg (2008) visar han att det ofta är lärares värderingar och tidigare erfarenheter som styr etikundervisningen. Eftersom etik innefattar så stora och viktiga frågor kan detta bli problematiskat då etiken kan framställas på olika sätt beroende på vilken lärare som undervisar. Syftet med vår analys är att undersöka lärares förutsättningar i undervisningen kring etik utifrån läroplanen, därav vill vi ta reda på hur etiken framställs i Lpo94 och Lgr11. Vi har valt att fokusera på värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. Vi undersöker både skillnader och likheter mellan de båda läroplanerna. Metoden vi har valt att utgå ifrån är Faircloughs kritiska diskursanalys som innefattar tre dimensioner. Vi har dock valt att fokusera på den första dimensionen som innebär att man analyserar texen, utifrån grammatik, ord och formell funktion. Vi analyserar texten för att synliggöra var etiken framträder, både synligt och dolt. Texterna analyseras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet av vår analys visar att etiken framträder både dolt och konkret i båda läroplanerna, framför allt i vädregrunden och i religionskunskapsämnet. Därför har lärarna goda förutsättningar till etikunderbvisning utifrån läroplanen. Hur etiken framställs har förändrats i vissa avseenden, från Lpo94 till Lgr11.

Som statligt anställd på en svensk myndighet ska ens arbete genomsyras av demokratiska värderingar enligt den statliga värdegrunden. Skatteverket har sedan 2018 använt sig av en digital medarbetare i form av chatboten Skatti som svarar på vanliga frågor om folkbokföring och inkomstdeklarationer. I dagsläget är användandet av artificiell intelligens och chatbotar inte vanligt förekommande hos svenska statliga myndigheter. Därför är det av intresse att undersöka vilka områden som borde tas hänsyn till utifrån den statliga värdegrunden när myndigheter väljer att implementera chatbotar i deras verksamhet. För att undersöka detta har 15562 st meddelanden till chatboten Skatti från besökare på Skatteverkets hemsida analyserats genom metoden tematisk analys. Under metodens gång identifierades 184 st koder som resulterade i 14 st teman vilka beskriver den undersökta datan. Dessa teman användes sedan för att diskutera huruvida Skatti utvecklats med den statliga värdegrunden i åtanke. Studiens resultat indikerar att det existerar områden där Skatti på olika sätt inte följer den statliga värdegrunden till fullo och att det kan vara av intresse att ta hänsyn till dessa i den framtida utvecklingen av Skatti. / As a government employee at a Swedish authority, one’s work must be permeated by democratic values according to the public service ethos. Since 2018, the Swedish Tax Agency has used a digital employee: a chatbot called Skatti which answers common questions about national registration and income tax returns. At present, the use of artificial intelligence and chatbots is not common among Swedish public services. Therefore it is of interest to investigate which areas should be taken into account based on the public service ethos when authorities choose to implement chatbots in their operations. To investigate this, 15562 messages sent to the chatbot Skatti from visitors to the Swedish Tax Agency’s website were analyzed using thematic analysis. During the course of the analysis, 184 codes were identified which resulted in 15 themes describing the examined data. These themes were later used to discuss whether Skatti had been developed with the public service ethos in mind. The results of the study indicate that there are areas where Skatti in various ways does not fully follow the public service ethos and that it may be of interest to take these areas into account in the future development of Skatti.

Syftet med det här arbetet är att belysa hur lärare arbetar med de mänskliga rättigheterna i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 1–3 och vad som ligger till grund för deras val av undervisningssätt och material. Syftet är också att öka kunskapen om hur lärare ser på de mänskliga rättigheternas roll i ämnet samhällskunskap kontra skolans övergripande värdegrundsuppdrag. Slutligen syftar arbetet till att undersöka lärares uppfattningar om huruvida införandet av barnkonventionen som svensk lag påverkar deras samhällskunskapsundervisning om de mänskliga rättigheterna. Intresset för området växte fram på grund av att det finns en begränsad mängd tidigare forskning gällande undervisning om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i skolans yngre åldrar, samt att tidigare forskning visar att de mänskliga rättigheterna ofta bortprioriteras i samhällskunskapsämnet. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare i årskurs 1–3. Intervjusvaren har sedan analyserats utifrån de teoretiska perspektiven pragmatismen och den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare främst kopplar de mänskliga rättigheterna till skolans övergripande värdegrundsuppdrag och till arbetet med demokrati och konflikthantering. I samhällskunskapsämnet arbetas de mänskliga rättigheterna med i samband med FN-dagen, där undervisningen främst berör barnkonventionen. Resultatet visar även att få lärare upplever att barnkonventionens laginförande 2020 har påverkat deras undervisning nämnvärt.