Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad. Databearbetningen genomfördes som en innehållsanalys med stöd av fyra betjänter. Studiens resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, där ett övergripande tema framkom som var existentiell längtan. Ur resultatet framkom det att sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i bevarandet av patienters värdighet. Även att se patienter ur ett holistiskt synsätt, värna om patienters autonomi och persona, visa respekt och stötta patienter i sin försoningsprocess är att vårda för att bevara värdigheten. Det är av betydelse att sjuksköterskan tänker på patientens värdighet i omvårdnadens alla moment. Evidensbaserad forskning om hur värdighet bevaras är knapphändig. Vidare forskning krävs för att utveckla och integrera kunskap i utbildning och i det professionella vårdandet. / Dignity is an essential part of caring which often is neglected. The dignity is threatened the moment the patient arrives at the ward. Altough there is an existing need, there are no clear guidelines for the nurse to know how to preserve their patients’ dignity. A literature study with human science as a base was conducted to gain deeper knowledge and understanding about the preservation of dignity. The aim was to identify how patients’ dignity is preserved in nursing. The data was analysed through a content analysis with support of four butlers and the result of the study is based on ten scientific papers. A theme was illuminated which was existential longing. Through the result it was clear that the nurses’ apperance is a great aspect in preservation of patients’ dignity. To see patients from an holistic view, nurture their autonomy and persona, show respect and support reconciliation is a way of nursing to preserve dignity. It is of importance that the nurse considers the patients’ dignity through all the moments of nursing. Science based on evidence on how to preserve dignity is scarce. Therefore, more research is required to develop and integrate knowledge in academic education and clinical practice.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt. Efter systematisk sökning i databaser har nio artiklar studerats och dessa artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna kommer ifrån Australien, Storbritannien, Japan, Danmark, Kanada och USA. Som teoretisk utgångspunkt användes de 6:Sn Chochinovs värdighetsmodell. Resultat: De huvudsakliga resultaten var att värdighetsterapi ansågs ha hjälpt patienter och anhöriga. Interventionen är genomförbar men resultaten tyder på att faktorer som kultur, tid, kostnad och patientens kognitiva tillstånd måste beaktas. Diskussion: Det som tas upp i diskussionen är de kulturella aspekterna kring värdighetsterapi, hur användbart det är inom vården och om det är samtalet eller arvsdokumentet som stärker värdighet. När det kommer till de kulturella aspekterna visade studier på att översättningar kunde bli fel och att kulturer kan se olika på vad som är en god död. Att genomföra värdighetsterapi tog längre tid än förväntat och den som utförde interventionen måste ha en viss kompetens. Detta är något som påverkar användbarheten av värdighetsterapi inom vården. / Background: Of those who died in Sweden over the last two years, about 80 percent were in need of palliative care. A dignified death can be promoted by focusing on patients and their families feeling of what's important in the end of life. Dignity is a concept that is complex and lacks consensus in health care. It is also a concept that is central to the health sciences. Harvey Max Chochinov has created a model of dignity trying to make the concept of dignity more understandable, and based on this model an intervention was created called dignity therapy. Aim: The aim of this study is to describe how Dignity therapy is used and evaluated by patients, relatives and other aspects of Dignity therapy. Methods: The method that was used was a literature review. After a systematic search in different databases nine articles were studied and these articles were both qualitative and quantitative. The articles are from Australia, UK, Japan, Denmark, Canada and the United States. As the theoretical framework the dignity model by Chochinov was used. Results: The main findings were that dignity therapy was considered to have helped patients and relatives. The intervention is feasible, but the results suggest that factors such as culture, time, cost and patient cognitive state must be considered. Discussions: Raised in the discussion are the cultural aspects of dignity therapy, how useful it is in healthcare, and if it is the conversation or the legacy document that promotes dignity. The cultural aspects showed in the studies that the translation could be wrong and that different cultures may differ on what is considered a good death. Implementing dignity therapy took longer than expected and the caregiver that performed the intervention must be skilled. This is something that affects the usability of dignity therapy in health care.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienter som vårdas palliativt upplever är en god omvårdnad i livets slut. Studien undersökte även vad patienter i livets slut upplever vad en god död innebär samt vad som är upplevs som viktigt i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Symtomlindring av både fysiska som psykiska symtom var en viktig komponent för en god omvårdnad och för en god död. Att kunna bibehålla en god relation till sina anhöriga var också viktigt i livets slutskede. Relationen till vårdpersonal var också viktig, där ett gott bemötande från vårdpersonalen kunde ses vara högt prioriterat. Att leva sista tiden i livet med värdighet samt att dö med värdighet ansågs viktigt för en god palliativ omvårdnad. Slutsats: Patienter som vårdas palliativt anser att en god omvårdnad i livets slut innebär ett gott bemötande från personal, en god symtomlindring, bibehållen värdighet samt att få tillbringa tid med sina närstående.

The paper analyzes the concept of human security - freedom from fear, freedom from want and freedom to live in dignity - and it's political potential to respect human dignity. Is the concept (only) an academic philosophical challenge, or it is also directed towards mobilizing a political action that respect human dignity? The term 'security' has a mobilizing effect, which is why I chose to understand human security based on a slightly modified variant of Thierry Balzaq's securitization theory, which raises the question of how cases, in this case human dignity, is securitized. The analysis is made in the context Kerala's women live in. The analysis demonstrates that it is not possible to conclude that human security is a (success­ful) securitization of human dignity, only an attempt to securitize. Although the securitization theory can be improved, and thus show a successful securitization there is a reason to question the benefits of striving for a securitization of human dignity. The aim should rather be a humanizing security. Kerala's women in God's Own Country can have a better life situation and respect of their inherent human dignity. / Uppsatsen analyserar begreppet mänsklig säkerhet - frihet från fruktan, frihet från nöd och frihet att leva ett liv i värdighet - och dess politiska potential att respektera mänsklig värdig­het. Är begreppet (endast) en akademisk filosofisk utmaning, eller är den även inriktad på att mobilisera fram ett politiskt agerande som respekterar mänsklig värdighet? Termen 'säkerhet' har en inbyggd mobiliserande effekt, vilket gör att jag valt att förstå mänsklig säkerhet utifrån en lätt modifierad variant av Thierry Balzaqs säkerhetiseringsteori, som ställer sig frågan om hur företeelser, i detta fall mänsklig värdighet, säkerhetiseras. Analysen görs i den kontext som Keralas kvinnor lever i. Analysen påvisar att det inte går att finna att mänsklig säkerhet är en (lyckad) säkerhetisering av mänsklig värdighet, utan endast ett försök till säkerhetisering. Trots att säkerhetiserings­teorin kan förbättras, och därmed uppvisa en lyckad säkerhetisering finns det anledning att ifrågasätta nyttan med att sträva efter en säkerhetisering av mänsklig värdighet. Målet bör snarare vara en humanisering av säkerhet. Keralas kvinnor i God's Own Country kan få en bättre livssituation och en respekt för vår inneboende mänsklig värdighet.

Bakgrund: På akutmottagningen vårdas akut svårt sjuka patienter som kräver ett omedelbart och snabbt omhändertagande. Sådana omständigheter kan medföra en rad etiska svårigheter, speciellt om patienten befinner sig i en utsatt situation och inte kan uttrycka sina önskemål. I takt med att den äldre befolkningen växer, ökar även deras behov att söka akutsjukvård. I om med detta finns det en underliggande oro över hur kvaliteten på vården kommer se ut för den här patientgruppen. Syfte: Att beskriva etiska svårigheter i det akuta omhändertagandet av den svårt sjuka äldre patienten med specifikt fokus på värdighet.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=11) på en akutmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera etiska svårigheter i det akuta omhändertagandet av svårt sjuka äldre patienter. Tre huvudkategorier framkom: När respekten för individen brister, när livet inte får ett värdigt slut och de organisatoriska begränsningarnas påverkan på vården. Slutsats: Resultatet visar att vården av den svårt sjuka äldre patienten på akutmottagningen inte följer etiska riktlinjer och inte respekterar patientens rätt till integritet och värdighet. Det framträder i resultatet en kultur där omhändertagandet i vissa situationer är direkt kränkande för den enskilda patienten. Detta bidrar till ett onödigt lidande för patienten som är orsakat av vården och dess organisatoriska begränsningar.

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet visas det hur anestesisjuksköterskan arbetar utifrån flera perspektiv i stödjandet av människans värdighet; dels utifrån ett medicinskt perspektiv, dels ett humanvetenskapligt. Det medicinska perspektivet kännetecknas av att skydda kroppen och att observera kroppsliga funktionerna, medan det humanvetenskapliga perspektivet yttrar sig i värderingar om människan och ett handlande i försvar för hennes mänskliga rätt. Anestesisjuksköterskan utför handlingar som styrker patientens värdighet men det finns risk att hon ställs inför dilemman då hon ofta utgår ifrån hur hon själv skulle vilja bli behandlad. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.</p>

<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>

Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.