Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus. Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap. Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus. Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen. Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård.

Bakgrund  På dagens akutmottagning möts ofta patienter av en rad utmaningar i att få ett gott bemötande. Hög arbetsbelastning och överbeläggning bidrar till den begränsade tid vårdpersonal har att ge bemötande och omvårdnad av hög kvalité. När vårdtiden blir längre än önskvärt finns inte den struktur och den utrustning som behövs för att patienten ska få omvårdnad av hög kvalité. Patienter befinner sig i en utsatt roll och deras möjligheter att behålla sin värdighet är begränsad. Att undersöka patienters syn på bemötande och omhändertagande skulle kunna bidra till ett förbättrat arbetssätt hos vårdpersonal och en bättre upplevelse för patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bemötande och omhändertagande i samband med vård på akutmottagning. Metod Litteraturöversikt har använts som design för studien. Databassökningar utfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderats. Studier av både kvantitativ och kvalitativ metod har inkluderats. Resultat Resultatet av studien går att delas in i tre kategorier. Miljö, mötet och att vara patient. Aspekter av den fysiska miljön i samverkan med atmosfären bidrar till att patienter känner sig väl omhändertagna. Lyckad kommunikation, information och genuint intresse framkommer som viktiga aspekter av mötet på akutmottagningen. Att tillgodose patientens psykiska behov av exempelvis trygghet och värdighet och att hantera den långa väntetiden på ett bra sätt framkommer som viktiga delar i att vara patient. Slutsats Resultatet visade att bemötandet och omhändertagandet på akutmottagningar kan förbättras. De upplevelser som belysts visar att relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienters uppfattning om bemötande och omhändertagande. Genom att lyssna aktivt, göra patienten delaktig via information och användande av socialt accepterat beteende kan patientens upplevelse förbättras.

Bakgrund: I Sverige lever ungefär 20 procent av befolkningen med långvarig smärta. Långvarig smärta är en vanlig orsak till uppsökande av vård. Långvarig smärta är ett komplext fenomen och orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse för hur bemötandet kan påverka patienten som lever med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonalen.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ litteraturöversikt baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg att genomföra en litteraturöversikt av kvalitativ forskning  Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: Att bli sedd med tillhörande underkategorier: Någon som lyssnar, Få förståelse, En helhetssyn och Information. Gemensamt ansvar med tillhörande underkategorier: Utveckla en bra relation och Bli delaktig i vården. Att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Inte bli lyssnad på, Att inte bli tagen på allvar och Brist på kunskap.  Slutsats(er): Personer med långvarig smärta upplevde både positiva och negativa upplevelser från bemötandet i mötet med vårdpersonal. Det positiva bemötandet kännetecknades av att bli sedd, delaktig och informerad. Det negativa bemötandet kännetecknades av misstro då patienterna inte blev tagna på allvar och kunskapsbrist.

Behovet av organ fortsätter att öka och donationsfrågan är ständigt aktuell. Vårdandet av organdonatorer kan ses som komplext. Idag finns det begränsat med forskning som ger en samlad beskrivning kring upplevelser av vårdandet utifrån intensivvårds-sjuksköterskans perspektiv. Syftet med studien var därför att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vårdandet under donationsprocessen. Studien är genomförd som en systematisk integrativ litteraturöversikt bestående av 14 artiklar, 13 med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes mellan januari och februari 2022 i databaserna Cinahl och Medline samt kompletterades med manuella sökningar, och genererade totalt 369 träffar. Efter en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning ingick 14 artiklar i datamaterialet. Dataanalysen genomfördes med tematisk analys. Resultatet visar att vårdandet kan innebära upplevelser av emotionell påfrestning. Intensivvårdssjuksköterskans professionella roll innebär känslor av ansvar och att vara oförberedd där också interprofessionellt samarbete upplevs betydelsefullt. Vårdandet präglas av övergångar som genomsyras av respekt och värdighet. I övergångarna upplevs det centralt och meningsfullt att stödja familjen. Därtill kan donationsprocessen innebära existentiella utmaningar och ofrivillig avhumanisering. Känslor av otillräcklighet liksom bristande interprofessionellt samarbete kan leda till moralisk stress som ökar lidandet för familjen. Trots ett vårdande präglat av ansvar och emotionella utmaningar kan intensivvårdssjuksköterskan uppleva känslor av mening. Intensivvårdssjuksköterskan innehar en central roll i att stödja familjen genom olika övergångar i vårdandet under donationsprocessen. Ett hinder för en god caritativ vård kan vara avsaknaden av ett fungerande interprofessionellt samarbete mellan involverade vårdare under donationsprocessen.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet utmynnades i tre huvudkategorier. Till varje huvudkategori utkristalliserades två underkategorier. Kroppslig värdighet, att mötas före beröring och att äga sin egen kropp. Mänsklig värdighet, att ha ett eget rum och att bli tagen på allvar. Personlig värdighet, att fungera som en vanlig familj och att uppskattas för den du är. Resultatet visade att barns och föräldrars värdighet både kränks och bevaras. Föräldrar och barn förefaller anpassa sitt beteende till kränkningen utan att ifrågasätta denna. / Dignity is within the science of care a basic fundament. Studies about dignity are made, but only a few about the dignity at children. The purpose was to describe how the dignity of children and parents are preserved during hospitalization. The used method was a no participating study at eight observations by children at the age 5 months to 17 years. Notes were made according to an observation guide and analyzed with use of an contents analysis and the result was finally ending into three major categories. To each major category there were realized two subcategories. Physical dignity: to meets before touching and to own your own body. Human dignity: to have a room of your own and to be taken seriously. Personal dignity: to function as a regular family and to be appreciated for whom you are. The result showed that the dignity of children and parents are both violated and preserves. Parents and children are adapting their behaviour to the violation without questioning.

Värdighet är ett begrepp som ofta används inom hälso-sjukvården. Detta begrepp är svårdefinierat och behöver konkretiseras för att kunna tillämpas inom vården. Kriterierna för god omvårdnad av barn är desamma som för vuxna, men barn kräver ett särskilt omhändertagande vilket får konsekvenser för omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa värdighet och hur den konkretiseras inom barnsjukvården. Metoden var en litteraturstudie som byggde på elva vetenskapliga artiklar. Områden som belystes i artiklarna var värdighetsbegreppet, bemötande och bekräftelse, privatliv, kommunikation och information, självbestämmande och medverkan. Resultatet visade att det råder en förvirring runt värdighetsbegreppet och att värdighet inte alltid bevaras inom barnsjukvården. / In healthcare dignity is a frequently used concept. This concept is hard to define and needs to be concretized, to be applied in healthcare. The criteria for good nursing of children are the same as for adults, but children need a special caring which has consequences for nursing. The aim of this literature review was to elucidate dignity and how it concretizes in paediatric care. The method was a literature review that based on eleven scientific articles. The fields that were elucidated in the articles were the concept of dignity, treatment and acknowledgement, privacy, communication and information, participation in decision-making and involvement. The result showed confusion about the concept of dignity and that dignity not always was taken into consideration in paediatric care.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

Idén om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är en idé om hur världen är eller bör vara konstruerad, och på vilket sätt vi människor bör leva i den. Men vad händer då begreppet värdighet färdas i tid och rum och vilka effekter får begreppet för materialitet och den byggda miljön? Uppsatsen undersöker de maktrelationer som iscensätter det ’värdiga boendet’ som en del av målet att upprätthålla människans värdighet i en asylprocess. Vidare analyseras vilka effekter som det ”värdiga” får med fokus på rumslig organisering, materialitet och människor samt hur det rumsliga och materiella påverkar, motverkar och iscensätter makt. För att förstå effekterna av begrepp som värdighet måste de studeras i praktiken, d.v.s. hur de ’görs’. I vår uppsats handlar det om asylboendet – dess lokalisering, rumsliga organisering, dess materiella konfiguration och människor. Genom att följa de kopplingar och relationer som etablerats i syfte att upprätthålla människans värdighet visar denna uppsats att då begreppet värdigt färdas i tid och rum översätts det på olika sätt vilket gör att dess innebörd också förskjuts. Studien visar att utsagor om ’alla människors lika värde’ och att asylsökande ska ’behandlas så förmånligt som möjligt’ har förskjutits och omförhandlats mot att vissa människor (icke-medborgare) ses ett hot mot den rådande samhällsordningen och därmed anses kunna behandlas mindre förmånligt, rimligt, tillräckligt eller kostnadseffektivt. Genom ’görandet’ ett intrikat nätverk av upphandlingskrav, policydokument, byggnader, objekt, människor, rutiner etc.  är den byggda miljön både en del och en effekt av en kunskaps- och maktordning. Studien visar också att de boende genom sina handlingar också handlar och ger egen definition åt det värdiga och att de även påverkar den miljö de lever i. Makten kan därför inte ses som hierarkisk utan något som sker i alla kopplingar och på alla nivåer.  Studien visar att det värdighet inte är något statiskt eller universellt - något som likvärdigt omfattar alla, alltid på alla platser - utan något som ständigt förändras, omförhandlas och omformas. Vi har visat att vad som i en tid och i ett rum är ’värdigt’ eller ett ’värdigt boendet’ diskursivt, materiellt och organisatoriskt, översätts i andra tider och andra rum varigenom begreppets innebörd och praktik förändras.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen. Bland annat nämns individualitet, god omvårdnad, respektfullhet och gott bemötande som viktiga delar av värdigheten. Enhetschefer inom äldreomsorgen lägger också mycket vikt vid sin personal och huruvida de uppfyller dessa komponenter i sitt praktiska arbete kring äldre. Studien indikerar även att begreppet identitetsvärdighet bör uppmärksammas och lämnas mer utrymme inom verksamheter som rör äldre. / Abstract This study aims to examine how unit managers in eldercare reason about the concept of the dignity of older people living in residential care, and how they ensure that their staff turnover of dignity in the practical work. Dignity concept is discussed mainly in relation to the components of treatment and self-determination. The study was a qualitative research in the form of semi-structured interviews with five heads of units in elderly care. The analysis used four different theories of dignity, namely (I) merit dignity, (II) dignity as moral stature, (III) the identity and dignity and (IV) human dignity. The study shows that the concept of dignity can accommodate a variety of ingredients according to unit managers for their care. Among others mentioned individuality, good care, respectfulness and good treatment as essential elements of dignity. Heads of Unit in elderly care also places much emphasis on their staff and their compliance with these components in the practical work around the elderly. The study also indicates that the concept of dignity as identity should be recognized and given more space in the activities related to the elderly.