Bakgrund: Åldrandet är en process som berör hela människan som inkluderar både kropp, själ, psyke, och det sociala sammanhanget där det är viktigt att värna om den äldres autonomi samt hens värdighet. Inom vården har sjuksköterskan det största ansvaret för att kunna identifiera individens omvårdnadsbehov. Ett gott bemötande och en öppen kommunikation är nödvändigt för att förstå individens behov och därmed kunna bidra till att främja individens hälsa. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av bemötande inom sjukvården. En litteraturöversikt rörande åldrarna 65 och äldre i Sverige. Metod: Litteraturöversikten baseras på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl och MedLine samt en manuell sökning. Sökorden var dignity (värdighet), autonomy (autonomi), elderly (äldre), nursing (omvårdnad), patients (patient) perspective (perspektiv), older patient (äldre patienter), experiences (erfarenheter), health care (hälsovård), home nursing (hemsjukvård), emergency department (akutmottagning). Resultat: Litteraturöversikten påvisade att det rådde brister i bemötande av äldre patienter oavsett vårdform. När vårdpersonalen uppträdde på ett paternalistiskt sätt hotades den äldres självbestämmande och värdighet. Detta gav sig uttryck när personalen förutsatte vad som är bäst för patienten utan att samråda med hen. Situationer där personalen var stressade och uppträdde oengagerad resulterade i brister gällande kommunikation vilket orsakade att den äldre upplevde otrygghet, minskad delaktighet och misstro till vården. Diskussion: Resultatdiskussionen berör begrepp som värdighet, autonomi och integritet som hade stor betydelse för den äldre patientens upplevelse av bemötande. Dessa begrepp diskuteras gentemot den teoretiska utgångspunkten gällande vårdande kommunikation av Belinda Dewar (2011). / Background: Aging is a process that affects all aspects of the individual, his/her physical health, mental health, soul and social health and it is important to protect the individual’s autonomy as well as his/her dignity. In the context of healthcare it is the nurse who has the biggest responsibility to identify the individual needs of a patient. A professional treatment and open communication is crucial for understanding the needs of the individual and promote the individual´s health. Aim: The aim was to describe experiences of encounters within the health care system. A literature review regarding ages 65 and older in Sweden. Method: This literature review is based on findings in 12 scientific articles, which are found in Cinahl and MedLine databases as well as through a manual search. Keywords during the search were dignity, autonomy, elderly, older, nursing, patients, perspective, experiences, health care, home nursing, emergency department. Results: The study shows that there is room for improvement in treatment of elderly patients, regardless of care setting. When the caregivers behaved in a patronizing way they threatened the patient’s self-determination and dignity. This was particularly clear when the staff presuppose what is best for the patient without consulting him/her. Stressed and unengaged staff members showed a lack of communication towards the patient, which resulted in a feeling of unsafety, loss of participation and increased distrust of the health care system. Discussion: In the discussion terms such as dignity, autonomy and integrity had a high degree of importance for the elderly patient. These terms are explained and discussed towards Researcher Belinda Dewar’s (2011) model for the caring conversation, which was the theoretical framework supporting this literature reviews´ discussion.

Allt fler är i behov av vård i hemmet då slutenvårdsplatserna på sjukhuset minskar. Hemmet är den platsen där människan kan vara sig själv och där integriteten och självbestämmandet hämtar kraft. Värdigheten är en grundläggande rättighet för alla människor och det är av stor betydelse att den bevaras för att människan inte ska isolera sig från omvärlden. Syftet med litteraturöversikten var att belysa den äldres upplevelse av värdighet vid vård i hemmet. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats där 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades för att utgöra resultatet för studien. Under granskningen av artiklarna framkom det tre huvudteman som formade resultatet. Temana var: 1) Upplevelsen av värdighet i en förändrad livssituation, 2) Den vårdande relationen i hemmet, och 3) Gemenskapens betydelse för den äldre. Resultatet visade att många upplevde en minskad känsla av värdighet på grund av sin förlorade kroppsfunktion. Exempelvis att den äldre personen förlorade den fysiska förmågan att utföra aktiviteter och plötsligt var i behov av hjälp för att klara av vardagen. Det framkom att det var lättare att bevara privatlivet och känslan av värdighet när de äldre som bodde på vårdhem hade ett enkelrum. Rummet som då blev den äldres hem var viktigt för att de skulle kunna dra sig undan från andra om behov fanns. Det framkom också i resultatet att de äldre värderade relationen till sjuksköterskan högt. En bra vårdande relation där de fanns möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i vårdandet kunde bidra till en känsla av värdighet. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela  personen  och  inte  bara  ett  objekt  för  vård.  Därför  anser  författarna  till examensarbetet att det är viktigt att den vårdande relationen utvecklas för att bevara den äldres känsla av värdighet. Resultatet visade också att gemenskapen med familj och vänner var viktig för känslan av värdighet.

Denna uppsats kommer att utforska de etiska begränsningar skämt har när det kommer tillreligiöst laddade skämt. För att besvara detta syfte kommer det krävas att en teoretisk inriktad metod används. Metoden kommer inte att vara riktad mot att beskriva religion, utan istället hur religion bör bemötas. Arbetet kommer därför att bearbeta moralfilosofiska texters arguments hållbarhet. Metoden är alltså kraftigt normativ och inte bara deskriptiv. Utifrån en nytolkning av Immanuel Kants de ontologiska etik visar resultatet att pliktetik kan vara en vägledande utgångspunkt för att bemöta andra trosuppfattningar på ett empatiskt och lyhört sätt som strävar efter samtycke. Samtidigt finns möjligheter till att tolka skämt på ett nyanserat sätt vilket tillåter ett stort spelrum för personer att använda kontroversiella former av humor, särskilt när skämten riktar sig mot orättvisor.

Tio procent av alla barn som föds i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Där arbetar barnsjuksköterskor med särskild kompetens inom barn- och barnsjukvård med en viktig roll att stärka barns rätt till hälsa och föräldrarnas delaktighet i vården. Hud-mot-hud är en omvårdnadsmetod som har visat sig ge många fördelar för barnen. Samtidigt har utmaningar identifierats kring hur hud-mot-hud kan genomföras på bästa sätt och att barnsjuksköterskors uppfattningar och attityder kan påverka resultatet. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors uppfattningar om och attityder till att vårda hud-mot-hud på neonatalavdelning. Sex intervjuer med sjuksköterskor har genomförts via digitala videoverktyg. Resultatet visade att barnsjuksköterskor är positivt inställda till att vårda hud-mot hud. De anser att det är det viktigaste föräldrarna kan göra för sitt barn och ser det som sitt ansvar att göra dem delaktiga i vården och stötta dem så att anknytningen främjas. Diskussion har förts utifrån hur det är att vårda de mycket för tidigt födda och svårast sjuka barnen, vad hud-mot-hud betyder för anknytningen och familjecentrerad vård. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskor med sin unika kompetens kan stärka föräldrarna i hud-mot-hud-vården så att barnens hälsa främjas.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuronsjukdom orsakad avnedbrytning och död av motorneuron, vilket leder till förlorad funktion i tillhörande muskler då nervsignaler uteblir. Personer med ALS är en sårbar grupp med begränsad möjlighet att uttrycka sig för omvärlden. Syfte: Syftet med studien var att genom ALS-drabbades narrativ identifiera beskrivningar av upplevelser och hur dessa företer sig under sjukdomsförloppet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats som analyserat självbiografier skrivna avpersoner med ALS, utifrån en innebördsanalys. Resultat: Sjukdomen medför mångdimensionella dilemman av existentiella slag som bidrar till lidande och att familjen har en betydelsefull roll i den ALS-drabbades mående. De främsta anledningarna till lidande är rädslan för påverkad värdighet och utanförskap. Konklusion: Sjuksköterskan har en central funktion i vårdandet av ALS-drabbade. God förståelse i de drabbades tankar och upplevelser är en förutsättning för att ge god vård och etablera trygghet. Sjuksköterskan ska sträva efter att skapa en god relation med den ALS-drabbade och anhörig för att kunna bidra till stöttning ur ett helhetsperspektiv och därifrån utöka möjligheten till välbefinnande. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a motor neuron disease caused by gradual deterioration and death of motor neurons, resulting in loss of function in the associated muscles due to the lack of nerve signals. People with ALS are a vulnerable group with physically limited ability to express themselves. Aim: The aim of this study was to identify and follow experiences of living with ALS, by examining narratives of ALS affected persons. Method: The study is based on a qualitative approach with a content analysis of autobiographies written by people with ALS. Results: The disease causes multidimensional dilemmas of existential kinds that contribute to suffering and that family is an important part that affects the perception of the disease. The primary causes of suffering are found to be the fear of affected personal dignity and alienation. Conclusion: The nurse has a central function in the care of ALS-affected persons. The nurse must strive to establish a good relationship with the caretaker and their relatives, thus striving to maximize the support from a holistic perspective, which increases the possibility for the caretaker to experience well-being.

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig. / Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.   Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

Bakgrund: Under 2020 tvångsvårdades 12 266 personer i Sverige. Tvångsvården ställer sjuksköterskan inför flera komplexa situationer gällande patienter och deras vård. Därtill finns det ett behov av att förbättra kunskapen gällande tvångsvård. Denna studie ska vara till hjälp för sjuksköterskan att bedriva omvårdnad av hög kvalité, med ett gott bemötande utifrån patientens behov och önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans och annan sjukvårdspersonals bemötande vid tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som resulterade i 7 artiklar och 2 artiklar hittades från en artikelreferens. Analysen gjordes enligt Fribergs metod (2012). Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Att bli bemött med närhet och omsorg, Att få information och kommunikation och Att bli bemött med hot och tvång.Det framkom både positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande vilket i sin tur hade betydelse för helhetsupplevelsen av tvångsvården. Resultatet visade att närhet och omsorg kunde öka förtroendet för sjukvårdspersonalen. Kommunikation och information var viktigt för patienterna för att känna sig delaktiga och förstå syftet med tvångsvården. Hot och tvång i bemötandet ökade patienternas upplevelser av maktlöshet. Slutsats: Bemötandet från sjukvårdspersonalen har en stor betydelse för hur patienten upplever sin tvångsvård. Ett gott bemötande kan bidra till att patienten känner sig trygg samt blir mer delaktig i sin vård. Genom att sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt skapas förutsättningar till en bättre kommunikation med sin patient. Patienten bör vidare, utefter egna förutsättningar, bli inkluderad i sin vård så fort möjligheten ges.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman. / The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.

Bakgrund: Värdighet är ett centralt begrepp i omvårdnadens etik och ska alltid eftersträvas i vården. Patienter som ska opereras befinner sig i en särskilt utsatt situation där kroppen i många fall helt och hållet utlämnas till personalen. Samtidigt kan den teknikorienterade operationsmiljön bidra till att sjuksköterskan distanseras från patienten med objektifiering och kränkning av värdigheten som följd. För att kunna arbeta på ett sätt som bevarar patientens värdighet är det nödvändigt att veta vad begreppet har för innebörd i den perioperativa omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att analysera begreppet värdighet för att därefter belysa dess betydelse inom perioperativ omvårdnad.  Metod: Begreppsanalysen gjordes i sju steg enligt Walker och Avant (2014).  Resultat: Ur begreppsanalysen framträdde fyra utmärkande kännetecken, attribut, för värdighet i den perioperativa omvårdnaden. Dessa var: respekt, integritet, delaktighet och relation. Förutsättningar för värdighetsbevarande perioperativ omvårdnad är att personalen har en etisk medvetenhet och tid att möta patienten.  Slutsats: I vårdrelationen överlämnar sig patienten till den perioperativa sjuksköterskan som bär dennes värdighet genom det perioperativa förloppet. Sjuksköterskan vidtar åtgärder som främjar delaktighet, visar respekt och skyddar patientens integritet. Förutsättningarna för ett värdighetsbevarande arbetssätt skapas delvis av den perioperativa organisationen då denna kan verka för att främja en etisk medvetenhet i operationsteamet och ge sjuksköterskan tid att möta patienten.

Värdighet var ett centralt temai vård av äldre. Självbild, autonomi och integritet var några viktiga teman och värderas högt i relation till uppfattning av värdighet hos svenska äldre personer. Samtidigt fanns det studier som indikerade att när invandrarpatienter betraktades i vårdsituationen bedömdes ofta deras individuella skillnader inom ramen för deras speciella kultur. Är tolkning av begreppet värdighet detsamma i andra kulturer som den svenska? Kultur hade inte varit ett särskilt utforskat ämne inom svenska vården. Det kan vara avintresse för vården att ha kunskap om och förståelse för patienters olika värderingar och perspektiv i en alltmer globaliserad värld. Syftet var att belysa kulturs betydelse för uppfattning av begreppet värdighet för äldre personer. Metoden var en allmän litteraturstudie som byggde på 18 vetenskapliga artiklar om äldres värdighet från olika världsdelar. Resultatet från europeiska studier stämde väl överens med de svenska, där informanterna lyfte fram identitet, autonomi, oberoende, och integritet somde viktigaste faktorerna för värdighet. Dessa faktorer var också centrala teman enligt informanterna i de asiatiska studierna, dock med mer betoning på respekt från omgivningen och familjen och sociala relations betydelse för ens värdighet. Tankar om döden och acceptans inför smärtan och döden var annat återkommande tema hos de äldre från asiatiska länder. De flesta studier från USA hade jämfört tolkning om värdighet mellan grupper av personer med olika kulturella bakgrunder och fann att människor från olika bakgrunder hade i stort sätt samsyn på värdighet, men de kunde ha olika seder och vanor och därmed handlade olika i konkreta situationer. Slutsatser som drogs från resultatet var att samhälles kultur tjänade som förmedlare och upprättare av samhälletsvärderingar till individen. Kultur hade viss betydelse för människans uppfattning av begreppet värdighet och dess innebörd, vilket var viktigt för vårdpersonal att känna till för att utföra värdighetsbevarande vård för äldre personer med olika kulturella bakgrunder. / Dignity was an essential theme within geriatrics care. Self-image, autonomy and integrity were the underlying elements that the Swedish elderly value highly. In the meantime there were studies that indicated elderly people with immigrant background were often judged by the Swedish health care providers according to their cultural origins rather than their personal attributes. Did the term of dignity mean the same thing in other countries as in Sweden? Culture as a theme had not been particularly explored in the Swedish health care context. It would be interesting for the health care workers to have more knowledge and deeper understanding for patients´ different perspectives and values in an increasingly globalized world. The aim was to explore the cultural significance on the perception of the concept of dignity for the elderly. Method was a general literature review based on 18 research articles from different countries. The results from the European countries were similar to that from the Swedish ones. The participants valued highly independence, identity and integrity and considered these values as the most relevant for dignity. Even the participants from Asian studies shared these points of view, yet with more emphasis on the importance of family and respect from others. Social relationship mattered for dignity. Another topic from the Asian studies were the elderly´s accepting attitude towards pain, suffering and death. Studies from the United States were often based on comparisons on interpretation of concept dignity between groups with different cultural backgrounds. The results indicated that most people shared the same opinion upon the question but people had different customs and habits but could behave in different ways under a certain situation. Conclusions to be drawn from the results were the culture was a society´s agent for promoting its values to its people. Culture mattered for the understanding of the concept dignity. This knowledge could be useful for the health care workers engaged in conserving dignity for the elderly.