Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care. / Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande. Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten. / Axelina

No description available.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion. / In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö och är utformad för att kunna rädda liv. Trots det avlider omkring 3–4000 patienter årligen på intensivvårdsavdelningar i Sverige, vilket har föranlett till att vård i livets slutskede börjat uppmärksammas inom intensivvården. När beslut tagits om att avbryta livsuppehållande behandling blir omvårdnaden det centrala i vårdandet, och målet är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och de närstående samt ett värdigt avslut.  Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; att övergå till vård i livets slutskede, att vårda till livets slut och att främja ett patientsäkert vårdande. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, och resultatet visar tydligt att det finns en vilja att skapa ett värdigt slut för patienten och de närstående.  Slutsats: Det finns en enighet i att det är viktigt att känna sig säker och kompetent i sin yrkesroll för att kunna ge god och värdig vård i livets slutskede. Det föreligger ett behov av utbildning, tydliga rutiner och konkreta riktlinjer som skulle kunna öka patientsäkerheten och säkerställa en god vårdkvalitet. Fortsatt forskning kring vård i livets slutskede inom intensivvård skulle dessutom ytterligare kunna utveckla och förbättra vården samt stärka intensivvårdssjuksköterskans professionella roll. / Background: The intensive care unit is a high-technological environment and designed to save lives, despite this about 3–4000 patients die annually in intensive care units in Sweden, which have led to the attention of end-of-life care in intensive care. When a decision is made to withdraw life-sustaining treatment, nursing becomes central and the goal is to create a good quality of life for the patients and the relatives and a dignified end of life.  Aim: To highlight intensive care nurses’ experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews with ten intensive care nurses was used to conduct the study. Collected data were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result consists of three categories; the transition to end-of-life care, to care to the end-of-life and to promote patient-safe care. These categories reflects the experiences of providing end-of-life care among intensive care nurses, and the results clearly demonstrates that there was a common will to create a dignified end-of-life for the patient and the relatives. Conclusion: There is a consensus among the intensive care nurses that it is important to feel secure and competent in the professional role in order to provide good and dignified end-of-life care. Furthermore, there is a need for education, clear routines and concrete guidelines that could increase patient safety and ensure a good quality of care. In addition, further research on end-of-life care in the intensive care unit is necessary, and could improve care and strengthen the professional role of the intensive care nurse.

Based on the legislators imposement of obligations to the municipal social committee and due to how municipal estate administration often is organized as part of social services; this study aims to examine the role and work of municipal estate administration to determine whether it can be considered part of social work practice.    With a qualitative approach and the use of semi-structured interviews based on a strategic selection of four participants, interviews were made to capture this matter, based on the estate administrators view on their professional role and the purpose and nature of the work. Theories of social work models and orientations, ethics and virtues in social work were used to explain the results. It was clear that the work was not unanimously related to social work, especially in comparison to other social work practice. Still, some individual parts in municipal estate administration got highlighted as social work.    Qualities and knowledge needed for the role can be partly linked to what is emphasized in social work, but an education in social work is not related as the correct education for the job. No other suiting education could be presented. It also emerged that the professional role as an estate administrator in municipality is affected by the estate administrators approach and attitudes towards the role and the view of the nature of the work, so that it affects the proximity to social work.

Organdonation är sällsynt, men blir allt vanligare. Vid en donationsoperation bidrar anestesisjuksköterskan bland annat till att bevara patientens värdighet och övervaka organens cirkulation. Syftet var att beskriva svenska anestesisjuksköterskan och internationella perioperativa sjuksköterskors erfarenheter under donationsoperationer av vuxna avlidna donatorer. För att svara på syftet genomförs en systematisk litteraturstudie med ett kvalitativt förhållningssätt, där sju svenska studenters masteruppsatser jämfördes med 16 internationellt vetenskapligt publicerade studier. Resultatet visar att internationella perioperativa sjuksköterskor känner sig tveksamma till begreppet hjärndöd och dess beslutsamhet. I Sverige visar det att sjuksköterskorna var medvetna om begreppet hjärndöd och inte tvivlade på läkarens bedömning. Svenska anestesisjuksköterskor upplever ingen brist på formell utbildning i donationsprocessen. Internationellt saknas utbildning om lokala riktlinjer och lagstiftningen kring donationsprocessen. De upplever bristande utbildning som leder till negativa attityder och upplevelser. Det finns skillnader i erfarenheter och behov av stöd mellan internationella perioperativa sjuksköterskor och svenska anestesisjuksköterskor. Känslor som sorg, otillräcklighet och rädsla för döden hos de internationella perioperativa sjuksköterskorna, varför de föredrar att inte delta i donationsoperationer. Examensarbetena visar att de svenska anestesisköterskorna känner stolthet över att ha gjort skillnad för en annan människa och att de respekterar deras vilja och lust. Det är tydligt att perioperativa sjuksköterskor runt om i världen både utmanar och känslomässig stress under donationsoperationer och att känslomässig stress är vanligt. Sammanfattningsvis framgår det att internationella perioperativa sjuksköterskor tvivlar på begreppet hjärndöd och saknar utbildning om donationsprocessen, medan svenska anestesisjuksköterskor har en bättre förståelse och känner stolthet över att kunna göra skillnad. / Organ donation is rare, but becoming more common. During a donation operation, the anesthesia nurse contributes, among other things, to preserving the patient's dignity and monitoring the circulation of the organs. The aim was to describe the experiences of Swedish anesthesia nurses and international perioperative nurses during donation operations of adult deceased donors. To answer the purpose, a systematic literature study is carried out with a qualitative approach, where seven Swedish students' master's theses were compared with 16 internationally scientifically published studies. The result shows that international perioperative nurses feel doubtful about the concept of brain death and its determination. In Sweden, it shows that the nurses were aware of the concept of brain death and did not doubt the doctor's assessment. Swedish anesthesia nurses experience no lack of formal training in the process of donation operations. Internationally, there is a lack of training on local guidelines and the legislation surrounding the donation process. They experience a lack of education that leads to negative attitudes and experiences. There are differences in experience and need for support between international perioperative nurses and Swedish anesthesia nurses. Feelings of sadness, inadequacy and fear of death in the international perioperative nurses, why they prefer not to participate in donation operations. The degree projects show that the Swedish nurse anesthetists feel pride in having made a difference for another person and that they respect their will and desire. It is clear that perioperative nurses around the world face both challenges and emotional stress during donation surgeries and that emotional stress is common. In summary, it appears that international perioperative nurses doubt the concept of brain death and lack training about the donation process, while Swedish anesthesia nurses have a better understanding and feel pride in being able to make a difference.

Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv.  Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna

Armed conflicts of our time tend to be prolonged, characterised by indiscriminate violence and the direct targeting of civilians. These conflicts cause situations where civilians are not only at risk of being exposed to threats of direct violence, but also unbearable humanitarian situations, a form of indirect harm resulting from armed violence. Current protection regimes only address direct harm to civilians, which leaves a significant protection gap. Previous research has identified a possibility for recognising severe humanitarian conditions as a basis for international protection in recent human rights law developments. This thesis explores if the right to a dignified life can further address this form of indirect harm to civilians and create assessment criteria for providing international protection to persons fleeing severe humanitarian conditions caused by armed conflict. The right to a dignified life is constructed from theories on human dignity as a basis for human rights, as well as case law from the Inter-American Court of Human Rights and the European Court of Human Rights. The results show that the right to a dignified life is able to provide criteria for assessing the severity of a humanitarian situation and establish a threshold for triggering international protection, but several legal difficulties remain for its practical application. / Dagens väpnade konflikter tenderar att vara utdragna och komplexa. De karaktäriseras ofta av urskillningslöst våld och våld riktat mot civila. Väpnade konflikter i vår tid har orsakat svåra humanitära situationer, som innebär att civila inte endast riskerar att utsättas för skada till följd direkt våld, utan även en form av indirekt skada till följd av våld. Nuvarande skydd för den som flyr väpnad konflikt omfattar endast den som riskerar skada som en direkt följd av väpnat våld. Detta innebär att det finns en lucka i existerande skydd som behöver adresseras. Tidigare forskning har identifierat en möjlighet att inkludera även personer som riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling på grund av humanitära situationer i den senaste utvecklingen i regionala människorättsdomstolar. Denna uppsats undersöker huruvida rätten till ett värdigt liv kan adressera allvarlig skada som en indirekt följd av väpnad konflikt och skapa kriterier för när en humanitär situation ska omfattas av internationellt skydd. Rätten till ett värdigt liv konstrueras med hjälp av teorier om mänsklig värdighet samt praxis från Inter-Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Resultatet visar att rätten till ett värdigt liv kan erbjuda kriterier för att bedöma allvaret hos en humanitär situation och aktivera internationella skyddsmekanismer, men finner att det kvarstår juridiska svårigheter för att applicera i verkliga fall.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter patienter i livets slutskede i flertalet vårdmiljöer och därför är kunskaper i palliativ vård en av sjuksköterskors grundläggande kompetenser. Patienter kan uppleva förlust av sammanhang och efterfrågar stöd för såväl kroppsliga, själsliga, existentiella som sociala behov. Även närstående uttrycker behov av sjuksköterskors stöd. På sjukhus ger sjuksköterskor palliativ och kurativ vård parallellt på vårdavdelningar. Sjuksköterskor beskrivs av patienter som upptagna och närstående efterfrågar omsorgsfullt stöd från sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på vårdavdelning på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes som utgår från tolv internationella artiklar ur vårdvetenskapliga tidskrifter. Resultat: I analysen identifierades två teman: Utmaningar vid vård i livets slutskede på sjukhus och sjuksköterskors stöd till patienter och närstående i livets slutskede, vilket beskrivs i totalt sju subteman. Slutsats: Examensarbetet bidrar med förståelse för att närvarande sjuksköterskor, genom att lära känna och respektera patienter och närståendes sammanhang och strategier för livets slutskede, kan vara ett stöd för en värdig död på vårdavdelningar på sjukhus. / Background: Nurses encounter end-of-life patients in different healthcare environments and knowledge in palliative care is a fundamental competence for nurses. Patients can experience a loss of coherence and request support from physical, emotional, existential and social needs. Support from nurses is also an expressed need for close ones. Nurses in hospital wards give parallel palliative and curative care. Nurses are described by patients as busy and close ones requests caring support from nurses. Aim: To describe nurses’ experiences from palliative end of life care in hospital wards. Methods: A qualitative literature review with descriptive synthesis based on twelve international articles from nursing journals. Results:Two themes were identified during the analysis: Challenges in end-of-life care in hospitals and nurses support of patients and close ones at the end of life, which was described in seven sub-themes. Conclusions: The degree project enhances the understanding that nurses who are present, can be a support for a dignified death in hospital wards, by coming to know and respecting coherence and strategies of patient and close ones at the end of life.