<p> </p><p>Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser. Åtta artiklar granskades och inkluderades i studien. I resultatet framkom följande områden, att mötas av respekt, att inte mötas av respekt, att inte få plats med sin kropp, att välja att lämna över kontrollen, att bli sedd och tagen på allvar och att inte bli sedd och tagen på allvar. Det som framkommer i denna studie är att många överviktiga människor upplever att de inte blivit respektlöst behandlade av personalen på grund av sin övervikt. Däremot känner överviktiga människor att de ibland blir respektlöst bemötta för den hjälp som de får för sin övervikt. Det visade sig också att utrustning och sjukhusmiljöer sällan var adekvata för deras storlek. Slutsatsen av resultatet visar att överviktiga människor känner värdighet när personalen behandlar dem respektfullt, ser dem som en individ och att de blir tagna på allvar.</p><p> </p><p> </p> / <p>Overweight and obesity are an increasing problem in the society and in the world. Discrimination and negative attitudes towards obese people are common. Maintenance of patient´s dignity is fundamental for good care. Aim for this review was to illuminate and relate research who describes overweight people´s experiences of dignity with treatment and care in Health Care. Electronic searches were carried out on two databases along with hand-searching of references. Eight studies met the inclusion criteria. The findings revealed following areas, be faced by respect, not be faced by respect, not get location with his body, choose to hand over the control, be seen and taken seriously and not be seen and taken seriously. Findings revealed that many overweight people experienced that they have not been treated disrespectfully by the professionals because of their weight but they are sometimes treated disrespectfully by health care professionals for the care they received for their obesity. It turned out that the equipment and the environment in hospitals seldom were adequate for their size. The conclusion of the result shows that overweight people feel dignified if the nurses treat them with respect, see them as a person and they are taken seriously.</p>

Bakgrund: Organdonation från avlidna är idag vanligt förekommande för att ge liv och hälsa åt svårt sjuka patienter. Operations- och intensivvårdssjuksköterskor är två av de yrkeskategorier som arbetar mest intimt med donatorvård, ett arbete som befunnits kunna ge såväl etiska som psykologiska efterverkningar. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hur dessa yrkesgrupper upplever och hanterar arbetet med att vårda avlidna donatorer, med fokus på de strategier som används för att patienten ska behandlas med respekt och värdighet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL resulterande i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen genererade tre teman; ”Att vårda de döda” samlar utsagor och företeelser förknippade med denna vård. Här framkom synen på arbetet som stressigt och mentalt mycket tungt. Bristande förmåga att ta till sig hjärndödhetsbegreppet var vanligt och gjorde arbetet än svårare och mer etiskt utmanande. ”Att möjliggöra ett värdigt slut” beskriver en värdig behandling och strävan mot ett värdigt slut för donatorerna som de mest centrala förhållningssätten i vården av avlidna donatorer. I ”Att själv finna mening” beskrivs hur respondenterna, framför allt, genom att stötta varandra och genom vetskapen om det goda som kom ut av organdonation, både för de anhöriga och för organmottagarna. Ändå fann arbetet meningsfullt och givande. Slutsats: Denna studies resultat visar upp en bred problematik på en rad områden gällande vård av avlidna donatorer. Samtidigt som värdighet och respekt för de avlidna ansågs både viktigt och tillfredsställande. Att se sig själv och det goda som uppnåddes med arbetet, i ett större perspektiv gjorde arbetet positivt och tillfredsställande, trots de negativa aspekterna. / Background: Organ donation from deceased donors has become a common procedure that enables health and prolonged life for critically ill patients. Two of the professions most intimately involved with the care of the donors are operating room and intensive care nurses. This care has been found to cause adverse effects, ethical and psychological. Aim: To gather knowledge regarding how these two professions perceive, and cope with, the care of deceased donors. Focusing on strategies used to preserve and maintain respect and dignity for the donors. Method: Literature review with a qualitative approach. Results: Three themes emerged; ”Caring for the dead” collects statements and phenomena associated with the care. This was perceived as mentally exhausting and very stressful. Lack of understanding for the concept of brain death was common, which made the work harder and more ethically challenging. ”Facilitating a dignified end” established that very concept as the main purpose of the actions during donor care. ”To find a purpose” describes how the respondents, mainly, through support for each other and through the knowledge of the positive outcomes of organ donation, both for the donors’ families and for the organ recipients, still found meaningfulness and satisfaction in their work. Conclusion: This study displays a broad spectrum of adversities associated with donor care, in several areas. Dignity and respect for the deceased was deemed both highly important and personally satisfying. To see oneself and the good things achieved through ones labor, in a larger perspective, made donor care both positive and satisfying.

Palliativ vård innebär att ge vård till en svårt sjuk patient när sjukdomen inte längre går att bota. Omvårdnadspersonalen som arbetar med palliativ vård måste kunna se och fånga upp olika behov hos den svårt sjuke. Ett starkt engagemang och lyhördhet från omvårdnadspersonalen behövs i arbetet med palliativ vård. Att kunna se döden som en naturlig del av livet är en förutsättning för omvårdnadspersonalen att ha med sig i sin yrkesroll. Enligt den personal som intervjuats är kommunikation ett viktigt redskap i arbetet med palliativ vård för att kunna bemöta de svåra situationer som kan uppstå i arbetet. Syftet med vår studie var att ta reda på hur omvårdnadspersonalen upplevde det att arbeta inom palliativ vård. Metoden som använts har varit kvalitativ och sökningar har gjorts i databaser på Örebro universitet för att kunna förstå och bearbeta våra frågeställningar och därmed försöka uppfylla studiens syfte. I resultatet framkommer omvårdnadspersonalens uppfattning av att arbeta med palliativ vård var att det upplevdes som ett mycket meningsfullt och givande arbete. I studien belyser också omvårdnadspersonalen ett antal faktorer som är av vikt vid mötet med den svårt sjuke och som bidrar till att kunna uppnå en god och värdig död. / Palliative care involves providing care to a seriously ill patient when the disease is no longer curable. The nursing staff working in palliative care must be able to see and capture the needs of the seriously ill. A strong commitment and sensitivity of the nursing staff are needed in the work of palliative care. To view death as a natural part of life is a prerequisite for nursing staff and to carry in their professional role. According to the nursing staff, the ability to communicate verbal and also non - verbal is an important tool in the work of palliative care to enable responding to the difficult situations that may arise at work. The aim of our study was to find out how the nursing staffs experience of their work in palliative care. The method used was qualitative and searches have also been done in the databases at Örebro University to better understand the study's aim. Nursing staff’s perceptions of working with palliative care were that it was perceived as a very purposeful and rewarding work. The results are based on informant’s fruitful information that we have taken note of by the interviews. The study will support nursing staff to highlight a number of important factors that are important in meeting difficult situations in the care of patients in order to achieve a good and dignified death for the patients.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer utfördes på två sjukhus i södra Sverige. I studien deltog 12 operationssjuksköterskor med arbetslivserfarenhet från ett halvår upp till 44 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med underkategorier identifierades som beskrev operationssjuksköterskans bevarande av den sövda patientens integritet och värdighet. Dessa var: att bevara patientens kroppsliga integritet, att försvara patienten, att ha ett empatiskt förhållningssätt och att följa upp kränkningar mot patienter. Konklusion: Bevarandet av den sövda patientens värdighet och integritet är en komplex fråga, där den kroppsliga integriteten lätt tar överhanden. Implementeringen av ett arbetssätt där den sövda patienten antas kunna uppfatta en del av det som händer på operationssalen skulle kunna leda till att alla delar av värdigheten och integriteten lättare bevaras. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i att se till hela människan och hennes behov. Det är många faktorer som påverkar vilka strategier som används av sjuksköterskan och det krävs ett reflekterande förhållningssätt. Organisationen har ett ansvar för att främja arbetsmiljön och teamsamarbetet för att på bästa sätt möjliggöra bevarandet av patientens värdighet och integritet. / Background: Surgery puts the patient in a vulnerable situation where personal and physical limits are exceeded. An anesthetized patient has even less control over what is happening and the perioperative nurse has to maintain the dignity and integrity of the patient. In many intensive care units, the staff communicates with the anesthetized patient assuming she can hear and remember what is said even under sedation. This approach doesn’t seem to be as widespread in surgical care. Objective: The objective was to describe the surgical nurses' experiences of how they maintain the anesthetized patient integrity and dignity. Method: Three focus group interviews were conducted at two hospitals in southern Sweden. The study enrolled 12 operating theatre nurses with work experience from six months up to 44 years. The interviews were recorded and transcribed and the data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Four categories with subcategories were identified that described how the operating theatre nurses maintained the integrity and dignity of the anesthetized patient. These were: to preserve the patients’ bodily integrity, defending the patient, to have an empathetic approach and to follow up on violations towards patients. Conclusion: Maintaining the anesthetized patient's dignity and integrity is a complex issue, where bodily integrity often takes precedence. The implementation of an approach where the anesthetized patient is assumed to be able to understand a part of what happens in the operating room could lead to the preservation of the patients’ dignity and integrity as a whole. The operating theatre nurse has an important role to care for the whole person and her needs. There are many factors that influences the strategies used by the nurses that also requires a reflective approach. The organization itself has a responsibility to promote the work environment and team collaboration to best enable the preservation of the patients’ dignity and integrity.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik. Det vill säga att utsagorna i materialet kan reproducera befintliga diskurser men även konstruera nya kunskaps- och betydelsesystem. Resultatet visar på fyra diskurser som urskilts i utredningen vilka är välfärdsdiskursen, värdighetsdiskursen, empowermentdiskursen och marknadsdiskursen. Sammanfattningsvis visar slutsatserna att regeringen och utredningen både reproducerar och konstruerar nya kunskaps- och betydelsesystem. Exempelvis påverkar dessa hur värdigt liv och välbefinnande definieras och vad det innebär, hur det offentliga ansvaret för detta ska vara samt hur mycket det får kosta. I sin tur får detta faktiska konsekvenser för äldre inom äldreomsorgen bland annat genom att det kan påverka resursfördelning på så sätt att värdigt liv och välbefinnande, förutom implementering, inte anses medföra ökade kostnader.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs.

<p>Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:<em>Respekt och värdighet</em>, <em>Betydelser av möten och relationer </em>och <em>Hantera det dagliga livet</em> . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.</p><p> </p><p> </p>

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga.  Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus. / Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.

Bakgrund: Idag lever äldre iranier med sin kultur- och tradition bakom sig i det svenska samhället. De blir oftast beroende av vårdpersonalen på grund av nedsatt kroppsfunktion. Bemötandet bör ses som något centralt i strävan mot att ge en god vård för att höja livskvaliteten. Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre iranier upplevde att flytta ett iranskt särskilt boende och vårdpersonalens bemötande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerad samt öppna frågor mellan två kvinnor och två män med iranskbakgrund mellan 78 och 92 år i ett persiskt äldreboende. Resultat: I analysen framkom olika positivt och negativt faktorer som påverkar deltagarnas välbefinnande. Under analysen framkom " Upplevelse av värdigt bemötand och kräkningar" som huvudteman. Det skapades två teman; upplevelse av att flytta till det iranska äldreboendet och upplevelse av personalens bemötande. Under varje tema framkom också några subteman. Diskussion: Det var en stor omställning för deltagarna att lämna Iran, ha svenska språksvårighet, vara utanförskap, åldras, bli sjuka, vara inaktiva, beroende och sedan blev tvungna att flytta till ett särskilt boende. Upplevelse av sorg över att bli ensamma och isolerade, och behov av att känna sig trygga illustrerades. God miljö saknades inte men deras behov av bli respekterad och ha samtal med persisktalande personaler var stort. Slutsats: Det var inte essentiellt att vårdpersonalen var persisktalande. En del av persisktalande vårdpersonal behöver olika utbildningar för att kunna se boende iraniers helhet. Bemötande är någonting som vårdpersonal via kroppsspråket och beteende visar och den äldre personen förstår. / Background: Today, living elderly Iranians with their culture and tradition in the Swedish community. They often become dependent on caregivers because of impaired body function. The response should be seen as central in the quest to provide good health care to improve of life. Aim: The aim is to describe how older Iranians experienced about to move an Iranian especially nursing homes and health care staff encounter/attitude. Method: This study is qualitative study using semi-structured and open questions between two women and two men with Iranians background between 78 and 92 years old in a Persian nursing home. Results: The analysis revealed various positive and negative factors affecting the participants the health. During the analysis revealed "Experience the dignity treatment and vomiting" as the main theme. It was created two themes: The experience of moving to housing for the Iranian elderly and experience of the health care encounter. In each theme was also found in some sub-themes. Discussion: There was a big factor for participants to leave Iran, have Swedish language difficulty, be exclusion, aging, getting sick, being inactive, dependent and then had to move to a particular nursing home. Experience of sadness about becoming feeling isolated and lonely, and ness to feel safe illustrated. Good environment were not lacking, but their need to be respected and to have conversations with Persian speaking of nursing staff were great/big. Conclusion: It was not essential that health nursing staff were Persian speaking. Some of Persians peaking health professionals need different training to be able to see the residents Iranians whole. Treatment is something that a healthcare professional through the body language and behavior shows and the older person understands.