Bakgrund: Tidigare forskning tar upp definitioner av begreppet värdighet och hur den kan upprätthållas. Dock finns det få studier som visar på upplevelsen av kränkning av värdighet och autonomi som fenomen. Forskning har visat på att det finns svårigheter för personal att upprätthålla patientens värdighet och autonomi i vården och att etiska koder och riktlinjer inte har gett sjuksköterskor tillräcklig vägledning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser av patientens kränkta värdighet och autonomi utifrån både patientens och vårdpersonalens perspektiv Metod: Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys har legat till grund för analysen. Bakgrund, resultat och diskussion i uppsatsen har baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och Academic search elite. Resultat: Både vårdpersonal och patienter upplever att patienter blir ignorerade, objektifierade, att de inte får sin autonomi tillvaratagen samt att kränkande attityder råder. Resultaten av upplevelsen av patienters kränkta värdighet och autonomi har delats in i tre teman. Dessa teman är: Att inte få sin autonomi tillvaratagen, att bli ignorerad och objektifierad samt kränkande attityder gentemot patienter Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Travelbees omvårdnadsteori, med fokus på hennes teorier kring kommunikation och mellanmänskligt förhållande utifrån människan som unik individ. Kommunikation och synen på människan som unik varelse är essentiellt för att patienten inte ska uppleva kränkt värdighet och autonomi. Sjuksköterskan behöver kunskaper i det mellanmänskliga förhållandet, kommunikation samt utökade kunskaper om hur patienten upplever kränkt värdighet för att kunna motverka att patientens värdighet och autonomi kränks.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Av analysen framkom två kategorier: ”Relativ värdighet” och ”Absolut värdighet”. Den relativa värdigheten yttrade sig genom kränkt och bevarad värdighet, där kontakten med andra hade stor påverkan på upplevelsen. Den absoluta värdigheten upplevdes som ett inre okränkbart rum. Inre styrkor gav kvinnorna kraft att kämpa. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor besitter kunskap om hur värdighet kan upplevas i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Genom att integrera denna kunskap i vårdandet kan sjuksköterskan tillfredställa flera behov hos patienten, vilket kan främja patientens upplevelse av värdighet. / Life changes in multiple ways when a person becomes terminally ill. The knowledge of having to face a premature death leads to a wide diversity of feelings, and highlights the experience of dignity. When nursing staff’s knowledge regarding experiences of dignity and violated dignity is insufficient, there’s a risk of inadequate care where the patient’s dignity is not being fully considered. The aim of this Bachelor thesis was to describe women’s experiences of dignity while living with incurable disease with deadly prognosis. Five autobiographies were analyzed using a qualitative manifest content analysis. Two categories developed from the analysis: “Relative dignity” and “Absolute dignity”. The relative dignity showed through violated and preserved dignity, and the contact with others had a big influence of the experience. The absolute dignity was experienced as an inner, inviolable space. Inner strengths gave the women power to fight. It is important that nurses posses knowledge about how dignity can be experienced while living with incurable disease with deadly prognosis. By integrate this knowledge into the caring, the nurse can satisfy more needs, which can improve the patient’s experience of dignity.

Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity. / Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.

Henriksson, E & Persson, F. Patienters upplevelser av palliativ omvårdnad i livets slut. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.    Bakgrund: Den grundutbildade sjuksköterskan möter under sin yrkesverksamma karriär olika människor med olika behov och önskemål, dessa individer möter sjuksköterskan oberoende av arbetsplats. Genom att belysa patienters behov, önskemål och upplevelse av den palliativa vården kan omvårdnaden i livets slut förbättras. Genom kunskap inom palliativ omvårdnad kan vårdpersonal förbättra patientens och närståendes livskvalitet med vård som bygger på evidensbaserad, säker personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att undersöka hur patienter upplever den palliativa omvårdnaden i livets slut.  Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design användes för denna litteraturstudie. Avsikten med att använda kvalitativ metod var att skapa en djupare förståelse kring hur patienter upplever den palliativa omvårdnaden i livet slut. Studierna från CINAHL och PubMed analyserades med Forsberg & Wengström fem steg av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades tre tema: palliativ omvårdnad, behov och önskemål och livskvalitet. Patienter beskrev ett behov att leva sin sista stund med värdighet, autonomi, integritet och respekt. Genom att vårdpersonal urskiljer behov och önskemål kan personcentrerad vård uppnås. Konklusion: Patienters omvårdnad och livskvalitet i livets slut influerades av uppfyllande av behov och önskemål för att uppnå god och säker personcentrerad vård. Dimensionerna fysisk, existentiell, psykisk, andlig och social kan bidra till att personcentrerad vård uppnås där hela individen blir sedd.     Nyckelord: Livskvalitet, omvårdnad, palliativ vård, patientperspektiv & värdighet / Henriksson, E & Persson, F. Patients’ experiences of palliative care at the end of life. A literature review. Degree project in nursing 15 Credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.    Background: The undergraduate nurse meets different people with different needs and wishes during their career. By highlighting patients' needs, wishes and experiences of palliative care, nursing in the end of life can be improved. Through knowledge in palliative care, care staff can improve the patient's and relatives' quality of life with care based on evidence-based, safe person-centered care. Aim: The purpose was to examine patients' experiences of palliative care at the end of life. Method: Ten scientific articles of qualitative design were used for this literature study. The intention of using a qualitative method was to create a deeper understanding of how patients experience palliative care at the end of life. The studies from CINAHL and PubMed were analyzed with Forsberg & Wengström five steps of content analysis. Result: The analysis identified three themes: palliative care, needs and wishes, and quality of life. Patients described a need to live their last moments with dignity, autonomy, integrity and respect. When health-care professionals distinguish needs and wishes, person-centered care can be achieved. Conclusion: Patients' care and quality of life at the end of life were influenced by fulfilling the needs and wishes for achieving good and safe person-centered care. The dimensions physical, existential, mental, spiritual and social can contribute to person-centered care being achieved where the whole individual is seen.   Keywords: Dignity, nursing, palliative care, patient perspective, quality of life

Bakgrund: Inkontinens beskrivs som ett folkhälsotillstånd som ökar i relation till en åldrande befolkning och kan skapa olustkänslor, skam, isolering och depression. Tillståndet ökar med stigande ålder men orsak eller form av inkontinens utreds sällan bland äldre. Insatser görs för att bevara värdighet inom inkontinensvård, parallellt som kunskapsbrist, dålig kommunikation och avsaknad av teamarbete begränsar möjligheten för värdig inkontinensvård. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att främja en värdig inkontinensvård för äldre personer på särskilt- och ordinärt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård. Metoden var tematisk analys med induktiv ansats med två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer. Resultat: Fyra teman identifierades: Bemötande, Kommunikation, Individanpassad omvårdnad och Tid. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor belyste värdet av kunskap om utredning, bedömning och uppföljning för värdig inkontinensvård. Undersköterskor och vårdbiträden betonade att tiden har stor betydelse och är begränsande faktor. Ett empatisk och respektfullt bemötandet av patienten var en grundläggande förutsättning för att främja integritet och bevara patientens autonomi och värdighet. Kommunikation var viktigt för att uppnå en värdig och individanpassad inkontinensvård och resultatet visar att värdig inkontinensvård behöver belysas generellt inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: Incontinence is described as a public health condition that increases in relation to an aging population and can create feelings of unease, shame, isolation and depression. The condition increases with age. Incontinence in the elderly is rarely noticed and investigated. Efforts is done to preserve the dignity of the elderly in incontinence care, at the same time a lack of knowledge, poor communication and lack of teamwork are factors that limit the possibility of providing dignified incontinence care. Aim: The aim of the study was to highlight the experience of healthcare professionals in promoting dignified incontinence care for elderly people in special and ordinary housing with interventions from municipal health care. Method: A thematic analysis with an inductive approach including two focus group discussions and four individual interviews. Result: Four themes where identified: Conduct, Communication, Personalized Nursing and Time. Conclusion: Nurse practitioners and registered nurses highlight the value of knowledge about investigation, assessment and follow-up for dignified incontinence care. Assistant nurses and care assistants emphasized that time is of great importance. Communication as well as empathetic and respectful conduct of the patient was a basic precondition for promoting integrity and preserving the patient´s autonomy and dignity, and after all the results show that dignified incontinence care needs to be highlighted in general in municipal health care.

Bakgrund: Organdonation är en komplex operation som ställer höga krav på operationssjuksköterskan. I Sverige styrs donationsprocessen av lagar och regler och ett ställningstagande från patienten eller närstående är avgörande för processen att påbörjas. På operationssalen innebär det ett teamarbete från flera olika sjukhus med olika professioner närvarande och operationssjuksköterskans roll är att delta och assistera under ingreppet. Operationssjuksköterskans huvudansvar är omvårdnad av donatorn med fokus på värdighet, integritet och respekt. Det finns få studier om hur operationssjuksköterskan upplever ingreppet och det är viktigt att sammanställa befintlig forskning för att få en helhetsbild.  Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av att delta under en organdonation där livsuppehållande åtgärder avslutas.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Insamlade data kvalitetsgranskades enligt Critical Appraisal Skills Programme [CASP] (2018) och en tematisk analys gjordes enligt Braun och Clarke (2006).  Etiska övervägande inför litteraturstudien fanns och det sågs ingen risk för skada hos tredje part. Alla inkluderade artiklar skulle redovisa etiskt godkännande.  Resultat: 11 artiklar inkluderades i studien, resultatet formades under tre huvudteman, att stå inför en surrealistisk situation, att hantera en svår situation och att finna mening i situationen.Slutsats: Operationssjuksköterskan upplevde ingreppet som psykiskt utmanande och brist på stöd från kollegor. Kränkande behandling av kirurger och brist på erfarenhet och kunskap om ingreppet påverkade hur operationssjuksköterskan hanterade situationen. Operationssjuksköterskorna såg det som sitt ansvar att bevara donatorns värdighet genom hela förloppet och fann därmed mening i en svår situation.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer. / Even though integrity has a fundamental value in our society there is no clear definition about the meaning of the concept. The aim of this study was to illuminate the meaning of the concept as it appears in the interaction between nursing staff and patient. The study is made as a systematic literature review and is based on 10 qualitative empirical studies that consider the concept of integrity. The result indicates that integrity is a concept with many dimensions like autonomy, to be seen as a person, to be seen as trustworthy, private space, corporal privacy, information, cultural identity, social identity and ridiculing. Even though patients and nursing staff have more or less the same opinion about how integrity can be preserved and violated many patients still suffer violations of integrity in nursing care.

Background Caring for dying people might be challenging. Person centered care, as well as palliative care, should focus on what is important for the person in need of care, and also for their relatives. The 6 S is a nursing model for facilitating and performing person centered palliative nursing care based on the person’s own wishes and with a holistic view of their multidimensional needs. Aim The aim of this study is to investigate how staff in nursing homes perceive themselves working according to a person centered palliative approach with persons in the end-of-life, and also whether there are any differences in perceptions between different care professions. Method This study has a quantitative approach using a questionnaire based on the 6S-model for person centered, palliative care, and is part of a larger intervention study. Results Results show that staff perceive themselves to provide good nursing care to people in nursing homes, both during the entire stay, and at the end of life. The results also show room for improvement in the holistic view of nursing, and that perceptions vary between different professions. Discussion The discussion is held from the concept of dignity. / Bakgrund Det kan upplevas utmanande att ge omvårdnad till personer som befinner sig vid livets slut. Både personcentrerad vård och palliativ vård, ska fokusera på vad som är viktigt, både för personen i behov av vård- och omsorg, och för dennes närstående. De 6 S:n är en omvårdnadsmodell för att underlätta planering och utförande av en personcentrerad, palliativ omvårdnad med utgångspunkt från personens egna önskemål och med en helhetssyn på personens mångdimensionella behov. Syfte Syftet är att undersöka hur personal på vård- och omsorgsboende uppfattar sig arbeta enligt ett personcentrerat palliativt förhållningssätt med personer som befinner sig vid livets slut och om det finns skillnader i uppfattning mellan olika vårdprofessioner. Metod Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning med utgångspunkt från omvårdnadsmodellen De 6 S:n, och är en del i en större interventionsstudie. Genom att på en Likertskala skatta de sex begreppen som ingår i modellen fås en bild av i vilken omfattning omvårdnadspersonalen uppmärksammar omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv. Resultat Resultatet visar att omvårdnadspersonalen uppfattar sig ge en god omvårdnad till personer på vård- och omsorgsboende, både under hela vistelsen, samt vid livets slut. Resultatet visar även att det finns utrymme för förbättringar i den holistiska utformningen av omvårdnaden och att det finns skillnader i uppfattning mellan olika professioner. Diskussion Diskussionen sker utifrån begreppet värdighet. / <p>Fulltext utbytt 2024-01-17 (ny bilaga).</p>

Ett grafiskt designprojekt, en booklet med fokus på PMS och PMDS. Innehållet i bookleten är objektivt och subjektivt i form av information samt visualiseringar. Personer med PMS eller PMDS har kommit till uttryck genom sina berättelser och självporträtt. / A graphic design project, a booklet that focuses on PMS and PMDD. The content of the booklet is objective and subjective with information and visualizations. Persons with PMS or PMDD has manifested through their stories and self-portraits.

<p>Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care.</p> / <p>Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande.<strong> </strong>Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten.</p> / Axelina