Global ETD Search

111	Ett värdigt liv i rörelse nära döden : erfarenheter av en rörelsestig på en palliativ vårdavdelning / Living with dignity close to death through movement : Experiences of a pathway for movement on a palliative care unit Cameron, Fiona January 2020 (has links) Bakgrund: Palliativ vård är baserad på en helhetssyn på människan och fokuserar på livskvalitet och värdighet. Patienter i den senare fasen av palliativ vård upplever ofta att kroppens försämringar påverkar deras självbild och självbestämmande. Fysisk aktivitet ger positiva effekter för patienter med avancerad cancer som orkar att träna intensivt, däremot patienter i den sena fasen av palliativ vård behöver mindre fysiskt krävande interventioner. Det saknas forskning angående upplevelser av rörelser och hur dessa kan påverka välbefinnandet för svårt sjuka patienter. Vidare behovs ökad förståelse för hur fysisk aktivitet kan främjas av personal på en specialiserad palliativ vårdavdelning. Syfte: Att beskriva erfarenheterna av en Rörelsestig på en specialiserad palliativ slutenvårdsavdelning. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats. En 60 meter lång promenadstig med 4 utspridda övningsstationer skapades på hospiceavdelningen. Data om erfarenheterna av Rörelsestigen samlades in genom kommentarsenkäter för patienter och närstående samt fyra fokusgruppintervjuer med 11 vårdpersonal och en volontär. Inspelade samtal transkriberades och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundman (2004). Analysprocessen pendlade mellan helheten och kodning av texten för att behålla meningen i samtalets kontext. Resultat: En dataanalys av fokusgruppsintervjuerna resulterade i fem underteman. De första två undertemana; ’Ett inspirerande och utmanande verktyg att främja fysisk aktivitet’ samt ’Rörelsestigen innebär gemenskap’ var beskrivande, baserade på deltagarnas personliga erfarenheter och reflektioner. De tre andra undertemana, ’Mål ger dagen mening’, ’Återtar kontroll över sig själv’ och ’Jag är kvar i livet!’ var baserade på material där deltagarna uttryckte sig om vad de uppfattade att patienter och närstående upplevde. Dessa fem underteman samlades under huvudtemat ’Ett värdigt liv i rörelse nära döden.’ Diskussion: Resultaten från fokusgruppintervjuerna visar ett brett spann i upplevelser av Rörelsestigen, relaterade till olika aspekter av att vara en människa i en svår situation. Studien antyder att upplevelse av rörelse kan främja välbefinnande genom att ge stöd till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner både inom den tidiga och den sena fasen av palliativ vård. Rörelsestigen är enkel att sätta upp och introducera samt är flexibel i förhållande till olika typer av avdelningar då den inte kräver någon stor budget eller dyra redskap. Den ger tillgång till rörelseövningar för patienter och därmed de fördelar som rörelse ger. Risken finns dock att upplevd tidsbrist skapar samvetsstress hos vårdpersonalen. Därför behövs tydligt stöd från avdelningsledningen. För vidare utveckling rekommenderas intervjuer med patienter angående deras erfarenheter av Rörelsestigen samt utvärdering av Rörelsestigen på andra palliativa vårdavdelningar i olika delar av landet. / Background: Palliative care is based on a holistic view of people and focuses on quality of life and dignity. Patients in the later phase of palliative care often experience changes in the body that affect their self-image and autonomy. Physical activity has showed positive effects in patients with advanced cancer who are able to train intensively, however patients in the later phase of palliative care need interventions that are less physically demanding. Research is lacking regarding experience of movement and how this can affect the wellbeing of seriously ill patients. Further understanding is also required into how healthcare workers can promote physical activity on a specialist palliative care ward. Aim: To describe the experiences of a pathway for movement on a specialist palliative care ward. Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Four stations, each with the opportunity to do a different movement were spread out over a pathway of approximately 60 meters on the hospice unit. Data on the experiences of using the pathway was collected through questionnaires for patients and their relatives as well as four focus group interviews with 11 health care workers and one volunteer. The recorded interviews were transcribed and analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). The analytic process moved back and forth between focusing on the whole text and coding of the text in order to preserve the meaning in the context of the discussion. Results: Five sub themes were identified after data analysis. The two first sub themes; ’An inspiring and challenging tool to facilitate physical activity’ and ’Pathway for movement includes companionship’ were descriptive and based on the participants personal experiences and reflections. The three other sub themes; ’Goals give the day meaning’, ’Take back control over myself’ and ’I am still alive!’ were based on material where participants expressed what they believed patients and relatives experienced. These five sub themes were gathered in the main theme: ’A dignified life through movement close to death’ Discussion: The results reveal a wide range of experiences of the pathway for movement related to different aspects of being a human being in a difficult situation. The study suggests that experiencing movement can promote wellbeing through supporting the patients physical, psychological, social and existential dimensions, both in the early and later phases of palliative care. The pathway for movement is simple to set up and initiate as well as being flexible to different types of ward as it does not need a large budget or expensive equipment. It gives the opportunity to access physical activity and thus its benefits for patients. There is however a risk for increased stress for health care staff due to time constraints and therefore support is needed from management. Interviews with patients regarding their own experiences of the pathway for movement as well as its introduction in other palliative care units is recommended for future development. Palliative care Movement Physiotherapy Body awareness Dignity Well-being CAM Lived body Physical activity Qualitative Palliativ vård Rörelse Fysioterapi Kroppskännedom Värdighet Välbefinnande KAM Levda kroppen Fysisk aktivitet Kvalitativ Nursing Omvårdnad Physiotherapy Sjukgymnastik
112	Fragile identities, patched-up worlds : Dementia and meaning-making in social interaction / Fragila identiteter och en hoplappad värld : Demens och meningsskapande i socialt samspel Örulv, Linda January 2008 (has links) Denna avhandling fokuserar på det meningsskapande och begripliggörande som fortgår vid tilltagande demenssjukdom, i det sociala samspelet, och de utmaningar för demens-omsorgen som detta innebär. Studien är aktörsorienterad och adresserar frågan om hur personer med åldersrelaterade progressiva demenssjukdomar i den vardagliga kommuni-kationen söker förstå sina situationer, omgivningen och sina liv – alltsammans inom ra-men för det dagliga samspelet på ett demensboende. Av särskilt intresse är hur dessa per-soner hanterar problem som har att göra med att handla tillsammans med andra i en gemensamt delad värld och hitta sin roll i det pågående samspelet, och hur de etablerar och upprätthåller en identitet i detta samspel. Detta trots svåra minnesproblem, desorien-tering i tid och rum, olika sätt att förstå den pågående situationen samt svårigheter att be-rätta om sina liv på ett sätt som både stämmer överens med biografiska data och har en tillfredsställande temporal organisering. Avhandlingen adresserar också frågan om hur omsorgspersonalen kan hantera det komplexa samspelet mellan de boende i den dagliga omsorgen, med avseende på att upprätthålla och respektera dessa personers värdighet. Studien ansluter till en växande tradition av att studera interaktion vid demens som meningsbaserad och situerad i en kontext snarare än enbart som beteende som orsakas av kognitiva svårigheter. Metodologiskt är studien etnografisk och bygger på observationer fördelade över en tidsperiod av sex månader. Materialet, som består av ca 150 h videoma-terial och kompletterande fältanteckningar, möjliggör att samspelet studeras både i detalj och i relation till det större sammanhang som det ingår i. Studien visar på kvarvarande kompetenser och bidrar med ny kunskap om strategier som personerna med demens använder sig av i ett aktivt, kreativt och på många sätt ratio-nellt meningsskapande i det sociala samspelet med andra människor. Detta diskuteras i termer av resurser för demensomsorgen i relation till den stora utmaning som det innebär att lappa ihop och upprätthålla en begriplig och socialt delad värld, samt upprätthålla kon-tinuitet med personernas livshistorier på ett sätt som möjliggör en önskad identitet. / This thesis focuses on the identity work and the meaning- or sense-making that continue in the face of evolving dementia diseases, in social interaction, and the challenges for care this involves. The study adopts an actor-oriented approach and addresses the question of how persons with age-related progressive dementia diseases in everyday communication make sense of their situations, their surroundings, and their lives – all within the context of daily life in residential care. Of particular interest is how these persons handle issues of joint action in a shared world and how they establish and maintain an identity in the inte-raction. This is in spite of severe memory problems, disorientation in time and space, dif-fering understandings of the current situation, and difficulties in telling “accurate” and temporally ordered stories about their lives. The thesis also addresses the question of how caregivers may handle the complex interplay between residents in daily care, in maintain-ing and respecting these persons’ dignity. The study follows a growing tradition of studying interaction in dementia as mean-ing-based and situated in a context rather than merely as behavior caused by cognitive impairment. Methodologically, this is an ethnographic study based on observations made within a period of six months. The data consist of around 150 hours of video recordings and complementary field notes. This extensive material has made it possible to study the social interaction both in detail and situated in a larger context. The findings point to remaining competences and strategies that persons with demen-tia use actively and creatively in the ongoing interaction – and, given the premises, often in a rational way. This is discussed in terms of resources for dementia care, in relation to the great challenge of patching up and putting together a comprehensive socially shared world as well as maintaining continuity with the persons’ previous life histories in a way that preserves a positive self-identity. Alzheimer’s disease communication confabulation context continuity dignity disorientation ethnographic methods ethnography identity life history life story meaning microethics narrative progressive dementia diseases sense-making social interaction storytelling vascular dementia Alzheimers sjukdom berättande desorientering etnografiska metoder identitet kommunikation konfabulering kontext kontinuitet livsberättelse mening mikroetik narrativ progressiva demenssjukdomar samspel social interaktion vaskulärdemens värdighet Human communication Kommunikation mellan människor
113	I only want to be human : Disembarkation platforms for refugees - not concentration camps Edvinsson, Berit January 2019 (has links) In this study I have studied the European Unions suggestion about disembarkation of refugees from a human rights perspective - especially the perspective of human value and human dignity. Human dignity is central. It is expressed in the preamble to the UN Human Rights, as well as in its first paragraph; “Everyone has the right to dignity, and it shall not be violated.” I have studied refugees that have previously spent time in large refugee camps outside Europe, in Jordan and in Libya. In my study I use Libya as an example on what refugees can face in camps in third-world countries. The subject caught my attention since the Norwegian ship MS Tampa picked up refugees on international water outside Australia. The Norwegian captain tried to leave them on Australian land but was refused to do so. Australia sent a military boat to pick them up and left them at an island outside Australia. Moreover European politicians have discussed the idea of off-shore, placements of refugees at disembarkation camps as a way of solving the problem of huge number of refugees that are looking for asylum in Europe as well as the many deaths at the Mediterranean Sea. There has also been a discussion on quota refugees chosen by the UNHCR. This made me wonder how the situation would be for the remaining refugees that will stay in these large camps, maybe for years, as well as how their human rights are respected in camps outside Europe where Europe have no control? How does this correspond to the principle of human value? In my qualitative study I started by making a literature study. Thereafter continued with an interview study where I interviewed refugees that have stayed at camps outside Europe. The purpose of the interview and the study was to take part of their narratives and to make their voices heard. I found that the narrative of refugees is not heard, this makes them feel less valued as human, or not even a human. Their dignity is violated, and their human rights are not respected. Their interests have been forced to give way to the interest of the state. Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
114	Vad patienten vill och vad patienten får : En litteraturöversikt om dödshjälp / What the patient wants and what the patient gets : A literature review about Euthanasia Stenberg, Anna, Sundström, Elisabeth January 2017 (has links) Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv. Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema. Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod. ALS Autonomy Cancer Cancer patients End of life Euthanasia Hasten death Oregon death with dignity Patient Physician assisted Physician assisted suicide Wish to die Wish to hasten death ALS Autonomi Cancer Cancerpatienter Livets slut Dödshjälp Påskyndad död Oregon död med värdighet Patient Läkarassisterat Läkarassisterat suicid Önskar att dö Önskan om påskyndad död Nursing Omvårdnad
115	Mänskliga rättigheter inom den katolska kyrkan : Särskilt fokus på religionsfrihet efter Andra Vatikankonciliet Mittak Alexandersson, Tünde January 2022 (has links) Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet. Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument. / This essay deals with the Catholic Church's view of the basis of human rights and freedom of religion. The idea of human rights began to take shape during the Enlightenment in the 18th century. At the time, however, the Catholic Church's view of human rights was inconsistent with secularism. Democratic principles and human rights, including freedom of religion, were first integrated into Catholic social doctrine through the Second Vatican Council (1962–1965), also known as Vatican II. The purpose is partly to examine how the Catholic Church argues for human rights and freedom of religion after Vatican II, and partly to analyse relevant writings and canonical provisions in comparison with the UN Universal Declaration and Conventions on Human Rights. The thesis of this essay is that the field of human rights is an interdisciplinary academic field where Catholic theology also has relevance in discussions about how human rights can be justified. To achieve the purposes, several methods are used. Through a text- and argument analysis of writings from Vatican II, it can be stated that there are certain differences between the Catholic Church's arguments for human rights and the secular ones. The analysis shows that the basis of human rights and religious freedom, according to the Catholic Church, is the dignity of the human person. In this respect, Jürgen Habermas' theory of human dignity, often referred to as human worth (människovärde), is relevant to be used as a theoretical framework. A concept analysis regarding the italicized concepts is also done in the essay. As additional methods, legal method and canonical interpretation are used in the legal section. I argue that the Catholic Church's view of human beings gives a greater understanding of what freedom of religion means. Because of the diversity of religions and traditions in the postmodern world, theologians should also be involved in discourses on freedom of religion. Therefore, I propose that dimensions of the human rights be extended to take more account of theological human rights arguments. freedom of religion human dignity Second Vatican Council theology Catholic doctrine Catholic social teaching Roman Catholic Church practice of religion UN human rights conventions religionsfrihet människans värdighet Andra Vatikankonciliet teologi katolsk doktrin katolsk sociallära romersk-katolska kyrkan utövande av religion Social Sciences Interdisciplinary
116	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur
117	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

Page generated in 0.0524 seconds