Inom den palliativa vården är en av de högst prioriterade rättigheterna att patienten ska få ett värdigt avsked från livet och en värdig död. Värdegrunden är uppbyggd på etiska värden och normer och grundläggande för en organisation, samhällssektor, verksamhet och de personer som arbetar inom verksamheten. Etiska värden och normer har betydelse för hur en offentlig verksamhet bedrivs och ska ligga till grund för lagstiftningen. Avsikten är att bidra till en ökad klarhet för dem som arbetar och ansvarar inom verksamhetsområdet. Syftet med studien var att utifrån omsorgspersonalens perspektiv beskriva innebörden av värdig död och hur de främjar en sådan i det vårdande mötet med den döende personen i palliativ hemsjukvård. Studiens design var deskriptiv och induktiv. Metoden som användesvar kvalitativ, där intervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet. Resultat kan beskrivas i form av en metafor där en värdig död beskrivs som en resa som den döende människan företar. För att fenomenet värdig död skall upplevas som värdig under resan mot döden, av den döende personen behöver identiteten behållas intakt, individen behöver få vara och känna sig delaktig i ett sammanhang samt känna tillförsikt. För att värdighet och välbefinnande skall främjas på resan kan den döende behöva en medresenär. Omsorgspersonal kan vara en stödjande medresenär under förutsättning att de har en personlig mognad och förmåga till medveten närvaro samt beredskap och kunskap att utveckla en god relation till den döende. Omsorgspersonal berättar om innebörder av handlingar som kan påverka resan, så att den döende personen når slutstationen på ett värdigt sätt. Omsorgspersonalens agerande kan främja det existentiella vårdandet och bidra till en värdig död, men de kan även försvåra ett existentiellt vårdande och orsaka vårdlidande för den döende personen. Slutsats i studien är att författarna anser att genom handledning och reflektion stärks den personliga beredskapen hos omsorgspersonalen vilket ger dem trygghet och mod att våga stanna kvar i mötet med den döende personen och ger denne en värdig död.

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköterskanska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datainsamlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär fördå kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp. / It is written in the description of competence for the Swedish nurses that the nurse should protect and respect the patients autonomy, integrity and dignity. Does today’s nurses really know what it means and do they know how to achieve this?What does todays nurses think autonomy involves? The purpose with this study was to illuminate nurse’s perception of the concept autonomy with how the patient’s integrity and dignity manifests in the healthcare. The data collection took place in form of qualitative interviews with seven registered nurses on the selected wards. The result showed that autonomy, integrity and dignity should be teached, educated, and repeated during the nurse’s career because then the nurse can preserve her competence about these concepts.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande. När döden är nära önskar de flesta att få slippa lidande samt få en död som är förenlig med sina egna värderingar. Värdighet som identitet är en av de viktigaste aspekterna i samband med vårdande och har stor påverkan på hur vårdandet av individen ska ske. Patientens värdighet kan i vårdsituationer gå förlorad på grund av bristande kunskaper och bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bevara värdigheten hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Metod: Studien har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt. Genom systematisk databassökning har 13 artiklar identifierats. Artiklarna har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Fribergs analyssteg. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Respekt för patienten, Kommunikation och Lindra lidande. Dessa komponenter ansågs vara viktiga i bevarandet av patientens värdighet vid vård i livets slutskede. Slutsats: Att bevara värdighet hos patienter vid vård i livets slutskede inbegriper respekt för patientens värdighet, god kommunikation mellan patient, närstående och vårdteam samt lindrat lidande. Detta kan uppnås genom att respektera och stödja patientens rätt till delaktighet i vård och behandling samt att vara lyhörd inför de preferenser och önskemå lpatienten har inför livets slutskede. Sjuksköterskans nyckeluppgift för att bevara patientens värdighet är att försöka förstå och respektera patientens bakgrund, tro och religion. Frånvaro av fysiskt och psykiskt lidande anses vara av vikt i bevarandet av patientens värdighet. / Background: Palliative care at the end of life aims to promote quality of life and alleviate suffering. When death is near, most people wish to avoid suffering and to have a death that is compatible with their own values. Dignity as an identity is one of the most important aspects in connection to caring and has a great influence on how the care of the individual should be done. The patient's dignity can be lost in care situations due to lack of knowledge and treatment from healthcare professionals. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ experiences of preserving dignity in adult patients in end of life care. Method: The study has been conducted as a structured literature review with the elements of methodology used in systematic literature review. Through systematic database search, 13 articles have been identified. The articles have been quality checked and analyzed according to Friberg’s steps of analysis. Results: In the result three categories emerged: Respect for the patient, Communication and Reducing suffering. These components were considered important in the preservation of the patient’s dignity in end of life care. Conclusions: Preserving dignity of patients in end-of-life care includes respect for the patient's dignity, effective communication between the patient, relatives and care team, and alleviated suffering. This can be achieved by respecting and supporting the patient's right to participate in care and treatment, as well as being sensitive to the preferences and wishes the patient has before the end of life. Nurses’ key task in preserving the patient's dignity is to try to understand and respect the patient's background, faith and religion. Absence of physical and psychological suffering is considered important in preserving the patient's dignity.

Background: To illuminate parts that describe emergency departments, the triage's approach and how patient's experiences of long waiting times can contribute to patient's satisfaction. Importance of the environment and treatments from nurses can affect patient's experience of feeling dignity and safety. Aim: The purpose of this literature study was to illustrate patients' experiences of the treatment in emergency departments when the waiting time was long. Method: From patient's perspective was an integrated compilation of 12 qualitative studies made, where the results from the articles were analyzed and meaning units were brought out, and two themes with seven subthemes were found. Results: Patients experienced frustration and anxiety when waiting. Patients endeavor and desire to feel safe, to be able to communicate in the care meeting with the nurse, receive information even if it's minimal, providing an understanding and manageability towards patients, which contributed to preserving patients' dignity while staying in the emergency department. Conclusion: This literature study showed that communication and information were the most valuable factors to patients and their sense of dignity.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

The concept of dignity is a central notion in elderly care in Sweden. The aim of this essay is to show how “dignity” and “worth” is defined by authorities and in law - and how this is translated into practice. In Swedish law, there are specific guidelines for the elderly and there are also laws that are more general, and meant to include the elderly without specifically mentioning age, and this essay will examine what these say on the matter. Protecting and promoting the rights of elderly is an important part of ensuring fundamental human rights. Elderly people have the right to participation and a dignified life. According to the National Board of Health and Welfare, about twenty percent of Sweden's population are 65 years or older, yet their position in society is weak. Life in nursing homes are in many ways governed by routines and carers who have a natural power position over them. This position is not something they can easily challenge, because of the circumstances that surround them – by law, caregivers, relatives and their surroundings. There are a few common themes that also challenge the elders worth and dignity: consent, time, routines, staff shortage, authority and force, and this essay examines their relation to the mentioned key terms – and what this means for the elderly.

Mänskliga rättigheter som fält har traditionellt sett adresserat fattigdomsbekämpning men från flera håll ställs nu krav på att även ekonomisk ojämlikhet måste adresseras. Skillnaden i såväl inkomst som förmögenhet, mellan världens befolkning är mycket stor. Jag använder mig av Ludvig Beckmans idéer om kritisk idéanalys för att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Jag redogör för två positioner, den ena med hjälp av Martha Nussbaum och David Miller, den andra med hjälp av Nancy Fraser och Margot Salomon. De ger uttryck för två olika tolkningar av mänsklig värdighet som innebär att de ser ekonomisk ojämlikhet som ett problem för mänskliga rättigheter på olika sätt. Den springande punkten är inte huruvida ekonomisk ojämlikhet är ett problem, utan på vilket sätt ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter.  Den ena positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla uppnår en tröskelnivå av vissa centrala förmågor eller behov. Ekonomisk ojämlikhet ses därmed som ett problem för mänskliga rättigheter när det hotar möjligheten för alla medborgare att komma över denna tröskel. Den andra positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla har möjlighet till jämlikt deltagande, det förutsätter en gemenskap med respektfulla relationer. Ekonomisk ojämlikhet hotar den mänskliga värdigheten genom att försvåra möjligheten till jämlikt deltagande. Efter att ha vägt argumenten mot varandra är min slutsats att Nussbaum och Millers position är för återhållsam eftersom den möjliggör för stora skillnader i deltagande. Förutsatt att vi värdesätter människors jämlika deltagande och att vi vill slå vakt om mänsklig värdighet bör mänskliga rättigheter - som moral och politik -  adressera stora skillnader i inkomst och förmögenhet mer än vad Miller och Nussbaum menar. Min egen slutsats på frågan i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter, ligger därför närmare Fraser och Salomons positionering.

Abstract When I, at the age of 20, started working in home care service, I had an idea of what it means to age, a view witch I quickly realized was not true at all. The essay begins with a search for the images of aging you come in contact with, when you do not have a deeper interest in the matter.I take a closer look at how aging is described and how the concepts of aging and dignity are often interconnected, and debate about which images of aging that is outdated and where from they originated.I also show that that image is in for a change, much is happening right now, and there are many like me, who want to change and broaden the view of what aging can mean.Finally I describe my sculptures “Beatrice” and “Rosmari”, and reflect on how they relate to the image of what old age looks like.As a sculptor, I want to create an alternative to a widespread image of old people as a problem or idealization of the olf lady as a kind, cute and cookiebaking creature, as well as an alternative to the traditional sculpture tradition, that often show men in positions of power, and sweet passive women/girls.I tell of the strong, stubborn, eccentric and absolutely ordinary lady / När jag som 20åring började arbeta i hemtjänsten hade jag en uppfattning om hur åldrandet ser ut, en uppfattning som jag snabbt insåg inte stämde alls. Uppsatsen inleds med ett sökande efter den bild av åldrande man kommer i kontakt med när man inte har något djupare intresse i frågan.Jag tittar närmare på hur åldrande beskrivs och hur begreppen åldrande och värdighet ofta sammankopplas, resonerar kring vilka bilder av åldrandet som är förlegede och var de har sitt ursprung.Jag visar också på att bilden är under för ändring, mycket händer just nu och det finns många som liksom jag vill förändra och bredda bilden av vad åldrande kan inebära. Avslutningsvis beskriver jag mina skulpturer “Beatrice” och “Rosmari” och reflekterar över hur de förhåller sig till bilden av hur ålderdomen ser ut.Som skulptör vill jag skapa ett alternativ till en allmänt spridd bild av gamla människor som ett problem eller idealiseringen av tanten som en snäll, vän och bullbakande varelse, såväl som ett alternativ till den traditionella skulpturtraditionen som ofta visat män i maktposition eller ljuva passiva kvinnor/flickor.Jag berättar om den starka, envisa, excentriska och alldeles, alldeles vanliga tanten.

Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information. Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Design: En litteraturöversikt. Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys, för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/ upplevelser. Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra situationen kunde meningsfullhet upplevas. Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död. / Background: A lot of people are today living close to a person who suffers from a life-threatening disease A lot of people who become sick has a need for palliative care. Palliative care aims to improve quality of life and ease suffering, both for the patient and for the next of kin. When a person in the family gets ill, it’s natural for most people to take on the role as the caregiver and the family is considered to have a great importance in the caregiving. To obtain information and support it’s important for the next of kin to feel involved in the care. The nurse’s task is to ease suffering, promote health and provide support and information. Aim: To describe the next-of kin`s experiences of palliative care. Design: A literature review. Methods: 14 articles, published in the last five years, has been read several times and then analysed through a content analysis, to find categories that describes the next of kin’s experiences. Results: The closeness/proximity of death was something that arouse strong emotions, and the situation was described as physically, mentally and emotionally stressful. The result revealed that the next of kin took a great responsibility in the care of the ill person, this resulted in an increased need of support, especially from family and friends. A good relationship to the healthcare professionals increased the chances to get good care. Despite the difficult situation, meaningfulness could be experienced. Conclusion: The disease led to a changed life situation and an increased sense of responsibility for the next of kin. Support from family and friends and healthcare professionals had great importance. Knowledge among healthcare professionals was highly valued and it was important that the ill person would be allowed to die a dignified and peaceful death.

Swedish hereditary kingship was not without its problems. In March 1792, Gustav III was assassinated leaving an immature heir to the throne. The direct succession of Gustav IV Adolf was impossible as he had not yet reached the age of majority. This example epitomises this study’s focal point –the hereditary kingship’s challenges. This is a study of the hereditary kingship’s formation and practices. It sheds light on how the hereditary kingship dealt with challenges through constitutional law and how the transfer of power was portrayed ceremonially. Closely connected with the transfer of power, are the underlying concepts of kingship. Normally the succession occurs through one king’s funeral and the following king’s coronation, however it could also take place through abdication or coup d’état. The study consists of two analytical parts. The first part aims to elucidate the formation and practices of the hereditary kingship with an exposé beginning in 1544: the establishment of the hereditary kingship. The second part focuses on the immaturity of Gustav IV Adolf up until he reached the age of majority in 1796. The findings show that the formation of the hereditary kingship and its practices display certain themes when power is transferred and when challenges are overcome. These includethe notion of unity, to be chosen, legality, to fulfil one’s role as ruler, and continuity. The results also show that hereditary kingship adapts to meet its challenges and that these themes are omnipresent and part of a constantly ongoing process when power is transferred. In Gustav IV Adolf’s case, the constitutional law dictated how the regiment was to be organised. In addition, his guardian Charles was granted Royal Authority and acted as Regent. The saying which composes the title of this study illustrates the natural transfer of power; albeit that this transpired gradually. The conclusion is a deepened understanding of the words: The king is dead, long live the king.