Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi. I resultatet framhävdes självbestämmanderätten som ett argument för att eutanasi var etiskt försvarbart. Självbestämmanderätten ansågs även vara applicerbar vid frågor gällande döden. Av studien framstod autonomi vid livets slutskede som komplext, då påverkan från närstående, sjukvårdspersonal samt avsaknaden av medicinsk kunskap kunde föranleda icke-autonoma beslut. Outhärdligt lidande framkom som ett starkt argument för att eutanasi var etiskt försvarbart, men flertalet ansåg dock att den palliativa vården är tillräcklig för att lindra lidandet. Känslan av förlorad värdighet föranledde patienters önskan om eutanasi, strävan efter den goda döden framkom ideligen i artiklarna. I Sverige bör kunskap om eutanasi sökas genom att studera forskning gjord i de länder där eutanasi är legalt, vilket kan ge en fördjupad insikt kring vilka etiska aspekter som lyfts i eutanasidebatten i dessa länder. / Euthanasia is constantly current in the health-care debate. An ethical review forms the foundation for the present work, in which ethical concepts and principles set in relation to euthanasia. Euthanasia is defined in practice that a physician intentionally ends a patient's life by administering a lethal dose of medicine. The aim was to highlight the ethical aspects of euthanasia. Fourteen scientific articles were analyzed, which constitute the basis of the result's two themes: ethical aspects in favor of euthanasia and ethical aspects spoken against euthanasia. The results highlighted autonomy as an argument for euthanasia, self-determination was also considered applicable to issues regarding death. Autonomy at the end of life is complex, the influence of relatives, medical personnel and the lack of medical knowledge could lead to non-autonomous decisions. Unbearable suffering emerged as a strong argument for euthanasia, though many felt that palliative care is sufficient. The sense of loss of dignity caused desire euthanasia, the pursuit of the good death appeared constantly in the articles. In Sweden, Knowledge about euthanasia could be provided by studying research done in countries where euthanasia is legal, which can provide a deeper insight about the ethical aspects raised in the euthanasia debate in these countries.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters syn på sin omvårdnad avseende integritet och värdighet vid sjukhusvistelse. Designen var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar hämtades från databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Medline via PubMed. Resultatet i denna studie visar att omgivning och arkitektoniska miljöer är framtonande orsaker till patienters negativa upplevelser i vården. Kommunikativa svårigheter och utebliven information om medicinska åtgärder och undersökningar, tillsammans med personalens bemötande och beteende, gör att patienters integritet och värdighet åsidosätts. Vårdtagarna vill känna delaktighet i sin vård och få information om sin situation vilket stärker känslan av att de behandlas med respekt från vårdpersonalens sida. Etiska kränkningar av patienters integritet och värdighet, under sjukhusvistelse, är i stort beroende av vårdpersonalens agerande vid vårdsituationer där patienter blottas eller utsätts för undersökningar utan tillräckligt skydd runt patienten. Slutsatsen för studien visar att mer informerande utbildning om integritet och värdighet behövs i vården tillsammans med ytterligare explorativ forskning i ämnet. / Abstract The aim of this study was to illuminate patients' views on their care for privacy and dignity due to their stay at a hospital. The design was a descriptive literature review and the articles were retrieved from the databases Academic Search Elite, Cinahl and Medline via PubMed. The result of this study shows that environment and architectural surroundings causes negative experiences for patients' in care. Communication difficulties and lack of information about medical procedures and examinations, along with staff's attitude and behavior, makes the patients' privacy and dignity disregarded. Health care consumers want to feel involved in their care and get information about their situation, which strengthens the feeling that they are treated with respect from medical personnel. Ethical violations of patient privacy and dignity during the hospital stay, is largely dependent on health professionals' conduct in the care setting where patients are exposed or subjected to investigations without adequate environmental protection around the patient. The conclusion of the study shows that more informative education is needed in health care concerning privacy and dignity together with further exploratory research on the subject.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.

SUMMARY   Aim: Dignity is a concept that is very central in the care of elderly in Sweden. Many studies have tried to define dignity but very few have focused on the deeper meaning of dignity. The aim of this study was to explore a deeper understanding of dignity by looking at the public documents which are the foundation of the national values of dignity in elderly care.   Methods: This study has used a qualitative approach while analyzing the documents. The documents were chosen through a strategic selection which resulted in five public documents, all of them related to dignity in some way. An own interpretation of discourse analysis was used as the method to analyze the empiric material. When studying the results we have weighed the analysis against a theory we believed best suited to the aim of the study.   Results: The study resulted in three types of themes. The first theme that was found showed that dignity could be constructed through a person’s identity whilst another showed a view on dignity as a human right. The third construed dignity in the interactions between the people who work with elderly and the elderly. In the discussion we conclude that the result may provide a deeper understanding of the view on dignity that is presented in the empiricism.   Keywords: Social constructionsim, dignity, elderly care / SAMMANFATTNING   Syfte: Värdighet är ett begrepp som är mycket centralt i vården av äldre i Sverige. Många studier har försökt att definiera värdighet men väldigt få har fokuserat på den djupare innebörden av värdighet. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse av värdighet genom att titta på offentliga handlingar som ligger till grund för de nationella värdegrunden inom äldreomsorgen i Sverige.   Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ ansats för att analysera de dokument som ligger till grund för studien. Dokumenten valdes ut genom ett strategiskt urval som resulterade i fem offentliga handlingar som alla berörde värdighet. En form av egentolkning inspirerad av diskursanalys, användes som metod för att analysera det empiriska materialet. När vi studerade resultaten använde vi oss den teori vi ansåg bäst lämpade för syftet med studien.   Resultat: Studien resulterade i tre typer av teman av sociala konstruktioner. Ett tema visade att värdighet konstruerades genom en persons identitet och människovärde medan en annan visade en syn på värdighet som en rättighet. I det tredje temat skapas värdighet i samspelet mellan de människor som arbetar med äldre och de äldre. I diskussionen kan vi dra slutsatsen att resultatet kan ge en djupare förståelse för synen på värdighet som presenteras i empirin.   Nyckelord: Socialkonstruktionism, värdighet, äldreomsorg

Humor går att identifiera långt tillbaka i tiden, dock har begreppets innebörd utvecklats genom åren. Under århundraden har teorier kring humorns betydelse i vården florerat mellan teoretiker och har inom senare forskning visat sig bidra till välbefinnande hos patienten, öka jämställdheten mellan patient och sjuksköterska men även ha skadliga effekter på hälsan. De negativa konsekvenser som humor kan orsaka beskrivs inte i lika stor utsträckning i litteraturen idag, till skillnad från humorns positiva följder. Därför undersöker denna litteraturstudie den forskning som beskriver både humorns positiva och negativa konsekvenser i omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa humorns betydelse för patienten i omvårdnaden ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Denna litteraturstudie har haft en kvalitativ ansats för att eftersträva evidens som finns idag i kontext till syftet. Resultatet påvisar att humor är en viktig komponent i den vårdande relationen. Humor kan användas som copingmekanism av patienten i situationer som upplevs svåra och kan skapa en överlevnadskänsla hos patienten. Sjuksköterskan kan använda humor som ett verktyg för att se och bekräfta patienten och bevara hens värdighet, samt för att skapa en avslappnad miljö. När humor används inom omvårdnaden främjas patientens känsla av trygghet och skapar en samhörighet med sjuksköterskan. Att använda humor inom omvårdnaden kan indirekt styrkas av lagtext och bidrar till möjligheten att bedriva en god vård, men bör dock göras med försiktighet från sjuksköterskan. Om humor används utan reflektion och en känsla för tajming kan humor orsaka lidande istället för att främja hälsa.

Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter upplever ofta en minskad känsla av värdighet till följd av sin sjukdom. Patienter och vårdpersonal beskriver värdighet som att se hela människan samt respektera vilja och autonomi. När sjukdomen inte går att bota krävs palliativ vård, där en god omvårdnad är nödvändig. Hos en del svårt sjuka patienter där symtomlindring ej är möjligt uppstår en önskan om dödshjälp. Detta sker vanligen för att bevara värdighet och autonomi. Syfte: Att beskriva svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie av åtta inkluderade kvalitativa artiklar, analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Svårt sjuka patienter upplever värdighet genom sin självuppfattning. De söker ofta dödshjälp när självbilden tagit skada till följd av sjukdom och tillvaro. De ville inte bli ihågkomna som svaga och sjuka. Patienterna upplever personcentrerad vård genom självbestämmande. Genom att känna kontroll och ordning i sitt liv fick de uppleva självständighet och autonomi. Många upplevde dödshjälp som en plan B, om symtom och tillvaro förvärras. Slutsats: Svårt sjuka patienter upplever värdighet på samma sätt som mindre sjuka patienter. Genom att inkluderas i utformningen av sin vård och sitt liv, får de en känsla av kontroll, vilket främjar både deras liv och den personcentrerade vården.

Alla medborgare i en demokratisk stat skall ha en möjlighet att yttra, forma och påverka både den privata likväl som den offentliga sfären där yttrandefriheten utgör en vital roll. Det finns emellertid en utvidgad oro idag att yttrandefriheten i verkligheten underminerar och hindrar utsatta minoriteter i samhället från att ta del av demokratins egenskaper. Det kan argumenteras för att yttrandefriheten med den rådande förhållningen idag blir ett verktyg för en priviligierad majoritet att fortsätta sin dominans över minoriteter i samhället. Den problematiken leder fram till studiens tes att ett större skydd för minoriteter i samhället kan komma att främja och stärka demokratin. Syftet blir således att upplysa om den priviligierade utgångspunkten somliga i samhället har och hur det inte får utvinna i en form av majoritetstyranni. Vidare analyserar studien detta utifrån generella termer och ett flertal exempel från bland annat Sverige framställs för att ge en förankring till verkligheten. För att kunna genomföra en studie av denna art och ambition krävs det således en normativ metod som analyserar de olika perspektiven för och emot studiens tes samt analysera om tesen går att legitimera eller förkasta utifrån givna premisser. På grund av individens subjektiva åsikt och förståelse i frågan blir det en svår balansgång för vart restriktionen skall gå och när den går från att utvidga den politiska jämlikheten till att skada demokratin. Varje restriktion av yttrandefriheten begränsar någon i samhället men frågan blir vem som tystas. Hatiska yttringar som är menade att skada individers värdighet hör inte hemma i en demokrati.  En fortsatt begränsning eller att stater börjar tillämpa de klausuler som redan finns i lagstiftningen kan ligga inom demokratins ramar och urholka den cirkulära process genom vilken den skadar sig själv.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karakteriseras av ökad smärtkänslighet, långvarig smärta i kroppen, sömnstörningar och fatigue vilket även kan orsaka ångest och depression. I dagsläget finns inget läkemedel eller behandling som botar tillståndet, behandlingen riktar in sig på symtomlindring. I sjuksköterskans roll ingår att främja hälsa och lindra lidande genom att stötta patienten och alltid respektera hennes självbestämmande, integritet och värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Det framkom fem olika teman; Onormal smärta och trötthet. Påverkan på hela livet. Förlorad självbild och identitet. Att inte bli hjälpt och att bli misstrodd. Att bli hjälpt och att bli trodd på. Slutsatser: Kvinnorna led av ständigt närvarande smärta och trötthet som begränsade deras vardagsliv, arbetsliv och sociala liv. De blev misstrodda och missförstådda av såväl sjukvården som familj och arbetsplats. Studien belyser hur betydelsefullt det är, för upplevelsen av hälsa, att bemötas med värdighet och att bli sedd, trodd och lyssnad på både av vården och av familj, vänner och kollegor. Sjuksköterskan kan lindra lidande och främja hälsa genom att vara förstående och värna om patientens värdighet genom ett caritativt, respektfullt vårdande.