Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området. Här kommer en svår avgränsning om vad som är proportionerligt och etiskt försvarbart in. Både svenska och europeiska lagar stadgar att våra mänskliga fri- och rättigheter endast kan begränsas med stöd av lag. En sådan lagstiftning finns dock inte, annat än genom nödrätten, som endast kan tillgripas undantagsvis och i nödfall. Således bör en ny lag tillsättas som reglerar detta område, både för personalens och de äldre dementas skull.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats. Resultatet visade att inom den palliativa vården förekommer det att patienter inte har vetskap om sin diagnos. Det gäller att veta vilken information patienten behöver för att uppleva kontroll över situationen. Dessutom visas att autonomin ligger till grund för patientens identitet och som ett skydd för att bevara den mänskliga värdigheten. Diskussionen visar på brister i kommunikationen och relationen mellan sjusköterskan och patienten där brister speglar sig i försämrad autonomi och värdighet. Slutsats Denna litteraturöversikt bidrar med en reflektion över sitt tankesätt och handlande inom omvårdanden, för att stärka patientens autonomi och värdighet i det dagliga vårdarbetet.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som innebär att främja livskvaliteten och lindra lidande hos patienter i livets slutskede, detta är ett ansvarsområde som tillhör sjuksköterskorna. Det är ett arbetssätt som ska tillfredsställa patienters fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov, vilket kan skapa påfrestningar hos sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Examensarbetet har genomförts utifrån en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fem subteman. Första temat var anpassa vården efter patienter med subteman personcentrerad vård och bevara ömsesidiga relationer. Andra temat var påfrestningar i vården med subteman emotionella påfrestningar, sjuksköterskornas kunskapsbrist och bristfällig kommunikation. Det framkom att personcentrerad vård är den centrala delen i vården i livets slutskede och att all vård kretsar runt patienter. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att främst vårda utifrån patienters behov. Erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede visade att det fanns kunskapsbrister för att möjliggöra högkvalitativ vård. Det framkom även att sjuksköterskorna brast i kommunikationen. Att vårda patienter i livets slutskede gav sjuksköterskorna en förändrad syn på döden samt livet och förändrade deras vårdande handlingar.

No description available.

Bakgrund: Självbestämmande, delaktighet, integritet och värdighet är några centrala begrepp inom svensk hälso- och sjukvård vilka alla bör uppnås. Denna studie grundar sig i begreppet värdighet. I Sverige är medellivslängden för män 81 år och för kvinnor är den 84 år. Med detta ökar kraven på en professionell och värdig vård för äldre, som ofta drabbas av flera sjukdomar med hög ålder. Äldre är ofta i en utsatt position i vården på grund det trefaldiga underläget; institutionellt underläge, existentiellt underläge och kognitivt underläge vilket kan hota deras värdighet. Hur upplever äldre värdighet i mötet med sjuksköterskan? Hur kan vi som framtida sjuksköterskor arbeta för att värna om äldres värdighet? Syfte: Syftet var att beskriva äldres upplevelse av värdighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: En allmän litteraturstudie som grundar sig i 14 kvalitativa artiklar. Informationssökningen har skett i databaser inom omvårdnad. Artiklarna som hittades granskades enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell i fem steg. Resultat: Upplevelsen av värdighet grundade sig i tre övergripande områden: Relationens betydelse i mötet med sjuksköterskan, självbestämmande och delaktighet samt integritet och respektfull omvårdnad. Diskussion: Metoddiskussionen diskuterades utifrån Shentons (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen utgick ifrån tre fynd, dessa var: När du har tid för mig upplever jag att min värdighet stärks, När jag blir inkluderad i beslutsfattande gällande min vård främjas min värdighet, Att bli sedd för den jag är och inte för mitt kroppsliga åldrande främjar min värdighet. Dessa diskuteras utifrån Halldórsdóttírs (1996) omvårdnadsteori “Caring and uncaring encounters”. De diskuteras även utifrån ett etiskt samt samhällsperspektiv.

Bakgrund De äldre kommer att utgöra en allt större del av befolkningen, vilket kommer att öka behovet av äldreomsorg i samhället. Det kommer dock att bli svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att personaltätheten inom äldreomsorgen inte ska minska i framtiden. Moderna arbetssätt och ny teknik kommer att behövas, och ett exempel på ny teknik som börjar komma inom äldreomsorgen är robotar av olika slag. Syfte Syftet var att undersöka kunskapsläget gällande äldre personers inställning till att vårdas av robotar inom äldreomsorgen. Metod En allmän litteraturöversikt har gjorts där 18 artiklar från databaserna Academic Search Elite, PsycInfo och PubMed inkluderades. Dessa har granskats och analyserats med en induktiv ansats för att besvara syftet. Resultat De äldres inställning till robotar skiljde sig åt ganska mycket. Många äldre kunde dock tänka sig att vårdas med robotar, om dessa kan hjälpa till i vardagen, låter den äldre känna sig mera självständig och kan bo kvar i hemmet ytterligare en tid. Många föredrar dock hellre mänsklig kontakt. Ibland kan en robot betraktas som en social varelse, och kan då vara ett sätt att minska den äldres ensamhet. Det är dock viktigt att de äldre är involverade vid införandet av robotar, så att de är införstådda med varför och delaktiga i när och hur införandet sker. Slutsats Både inställning och acceptans av robotar hos de äldre varierar, men många kan tänka sig robotar som en del av sin omsorg utan att det påverkar deras värdighet negativt. Respekt för den äldres val gällande införande av robotar är en del av en värdig omvårdnad. Mer forskning kommer dock att behövas i takt med att robotarna utvecklas och får mer avancerade funktioner. Med dagens teknologi är det tveksamt hur mycket robotar kan bidra till att kompensera för personalbristen. De enda funktioner bland dagens robotar som på allvar kan bidra till detta är kameraövervakning och fjärrkommunikation.

Bakgrund Psykiatrisk vård innehåller ofta begränsande och kontrollerande moment som för patienten kan upplevas som nedvärderande, i synnerhet de patienter som vårdas under tvång där utrymme för tvångsåtgärder förekommer som en del i behandlingen. Vid psykisk ohälsa följer ofta en känsla av skam, en känsla som också kan förstärka den psykiska ohälsan. För de personer som under lång tid kämpat mot skammen kan omvårdnaden behöva handla om att återupprätta personens känsla av värdighet. Men i den hierarkiska miljön som utgör sjukhuset kan just en asymmetrisk relation mellan patienten och vårdpersonal utgöra den första kränkningen av patientens värdighet. För att kunna förverkliga etiska ideal i omvårdnaden behövs mer kunskap om patienters upplevda verklighet. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Metod För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Femton artiklar genomgick en kvalitetsgranskning, klassificerades och inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet redovisas en bred bild av patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Slutsats Det finns indikationer på att patientens värdighet kränks under psykiatrisk slutenvård, i synnerhet genom bristande respekt i bemötandet. Det finns härav skäl att vidare utforska om vårdkulturen skapar en atmosfär av disciplinering och kontroll som inkräktar på den etiska hållningen i omvårdnaden. Vidare behöver patienters upplevelse av vad som utgör värdighet för dem och vilka situationer som riskerar att hota densamma utförligare undersökas. Härav dras slutsatsen att möjligheten att införa en konkret plan för hur etisk reflektion kan införas i det dagliga omvårdnadsarbetet bör undersökas.

Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete. Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring. Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

The focus of this study is dignity in low status service work. Using labels such as bad jobs, McJobs and dirty work, these jobs have been described as low-skilled, low-paid, monotonous and physically demanding with lack of voice and no job security. Research on dignity at work is especially relevant in a time when different ambitions for more dignified work, initiated by political parties as well as unions, tend to be forgotten or down-prioritized. This study investigates what conditions are preventing dignity among low status service workers and how they create and maintain dignity for themselves. What briefly has been found is that dignity can be prevented by unreasonable demands, constant control, exposed work and mismanagement. Moreover, customerprerogative can prevent dignity when employees are being mistreated by disrespectful customers. Dignity is also hindered by frightening customers, especially in the case of sexual harassment, threats and violence. In this study theories about working conditions and professional status are brought together to explain experiences of dignity at work. Service workers do not only have managers to deal with, but also customers whose treatment is reflected by the status of the service occupation. Besides, working conditions and professional status are two mechanisms acting together when it comes to experiences of dignity at work and may thus result in double tensions in daily work.   Acts for dignity, meaning different ways in which the service workers create and maintain dignity for themselves, are reactions to the obstacles to dignity at work. Three different categories of acts for dignity can be found. The identity-bolstering acts help the workers maintain their professional identity or self-image when it is threatened by different obstacles to dignity. The justifying acts mean that the workers legitimize different obstacles to dignity. Finally, the compensating acts help the workers to even out different obstacles to dignity. / I denna studie fokuseras värdighet i serviceyrken längst ner i statushierarkin. De anställda behöver här hantera påfrestande arbetsförhållanden och brist på inflytande, men också servicemöten där kunders bemötande bottnar i samhällets nedvärderande syn på lågstatusyrken. Servicearbetarnas upplevelser av värdighet sker i interaktion med såväl chef som kund och i studien sammanförs teorier om både arbetsvillkor och yrkesstatus för att förklara hur värdighet hindras i servicearbete. Trots olika hinder är servicearbetarnas strävan efter värdighet central och genom denna skapar och upprätthåller de värdighet i mötet med chef och kund. I studien presenteras tre kategorier av värdighetshandlingar. Identitetsfrämjande värdighetshandlingar hjälper den anställda att bevara sin bild av sig själv i arbetet när den hotas av olika värdighetshinder. Rättfärdigande värdighetshandlingar innebär istället att den anställda legitimerar eller förnekar olika värdighetshinder medan kompenserande värdighetshandlingar avser att väga upp för värdighetshinder. Annorlunda uttryckt kan värdighetshandlingarna beskrivas genom att de anställda skyddar sig från, omdefinierar respektive strider mot olika hinder för värdighet.