<p>Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur.</p>

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur olika etniciteter representeras i läseböcker i ämnet svenska på lågstadiet. I studien genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av fyra läseböcker skrivna mellan 2012 och 2020. Analysen utgår från de två teoretiska utgångspunkterna inkludering och normkritik. De läseböcker som ingår i analysen är ABC-klubben – Nyckeln till skatten (2012), Språkskrinet läsförståelse – Klurarbyrån (2014), Livet i Bokstavslandet åk 3 (2017) och Robin – Wow, en deckarklubb (2020). Forskningsfrågorna för studien är: ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i läseböcker?”, ”På vilket sätt framställs olika karaktärer?” och ”Hur har representationen av etniciteter i läseböcker förändrats under Lgr11?”. Studiens resultat visar att alla fyra läseböcker har viss representation av olika etniciteter, men endast en läsebok är någorlunda jämnfördelad av olika etniciteter. Ingen av läseböckerna har icke-västerländska etniciteter som majoritet bland huvudkaraktärerna eller bikaraktärerna. Antal barn och tonåringar respektive vuxna och gamla som majoritet varierar i de olika läseböckerna. Läseböckerna varierar i hur yrken med olika status är fördelade mellan olika etniciteter. Det finns en bredare fördelning av representation av etnicitet i både antal och andel personer i de böckerna som har getts ut senare år.

Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext.  Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. Studien ämnar bidra till att skapa en förståelse av den inkludering och exkludering, samt representation som finns i läromedel. Studien belyser även vikten av att elever representeras och känner igen sig i läromedel. Slutsatserna av denna studie blir därmed intressanta för så väl elever i klassrummet som ska få möjlighet att känna sig representerade, som för lärare när de väljer och granskar vilka läromedel som ska användas i undervisningen.

No description available.

Samhället blir alltmer mångkulturellt och globaliserat i takt med den ökade invandringen och rörligheten mellan länder. Klassrummen speglar det mångkulturella samhället med elever från flera olika länder. Det centrala innehållet i historieämnet för år 4–6 återspeglar dock inte det mångkulturella samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet i valet av innehåll i historieundervisningen. Studien ska även un-dersöka hur eleverna upplever urvalet av innehåll samt hur eleverna med utländsk bakgrund påverkas av innehållet. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie, där främst svensk forskning inom området analyserats. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna un-dervisar ur ett eurocentriskt perspektiv och följer en västerländsk kanon. Lärarna uttrycker många svårigheter med att anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder, exempelvis kunskaps-brist, tidsbrist och språksvårigheter. Eleverna med utländsk bakgrund visar en vilja att lära sig om ”sin” historia och vissa visar ett ointresse i att lära sig om Sveriges historia. Om eleverna med utländsk bakgrund inte får lära sig om ”sin” historia påverkas de negativt. Det kan uppstå en känsla av ”vi och dom” vilket leder till utanförskap. Elevernas identitetsbildande kan för-svåras om de inte lär sig om sitt ursprung. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare är medvetna om att den svenska historieskrivningen har en västländsk kanon, de bör därför anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder eller förhålla sig kritiskt till det västerländska perspektivet.

D-uppsats; Dubblett finns

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika etniciteter framställs i bilder i läroböcker för årskurs 1–3. Vi har analyserat fyra läroböcker från 1992, 2003, 2012 respektive 2017. Arbetets teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om hur väst skapas i kontrast till öst. Vi har även använt Stuart Halls teori som säger att mening skapas genom jämförelser och skillnader. Metoderna vi använt oss av är kvantitativ analys av innehållet relaterat till kritisk diskursanalys. Dessa har vi använt för att räknat hur många personer i läroböckerna som har ett annat etniskt utseende än västerländskt och därefter tittat på hur stort utrymme dessa personer får i bilder. Detta gör vi för att se på vilket sätt personerna med annat utseende framställs och hitta eventuella stereotyper. Analysen visar att läroböckerna har en klar överrepresentation av personer med västerländskt utseenden. Personer med ett annat etniskt utseende förekommer oftare i de senare publicerade böckerna och får ibland viktigare roller. De framställs oftast i en gemenskap i alla böcker. Vi hittade endast en bild som kan tolkas vara stereotypisk i boken från 1992. I diskussionen behandlar vi vårt resultat och resonerar kring vikten av varierande representationer i läroböcker i samtidens mångkulturella samhälle.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt.  För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter.  Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är att läromedlen nästan enbart innehöll västerländska författare och att huvudpersonerna i texterna oftast hade västerländska namn. I övrigt framställdes namnen på ett neutralt sätt och inga namn gav tydliga positiva eller negativa associationer. Trots ett västerländskt fokus där den västerländska världen förekom i större utsträckning finns olika delar av världen representerat i läromedlen. Samhällen i västvärlden representeras däremot som välutvecklade och moderna, och de få gånger som övriga delar av världen representeras är det delvis i outvecklade eller odemokratiska kontexter, men de flesta länder eller platser som representeras nämns ej i någon större kontext. Vid analysen av olika högtider framkom det att endast julen finns med i läromedlen och de individer som framställdes i samband med julen förknippas med det västerländska.

This paper seeks to understand how indigenous knowledge tends to be excluded in a global dominant Western discourse of knowledge. Indigenous people have due to European colonialism, racism and power been structurally marginalized and oppressed for centuries. Hence, social ideas and practices about Western knowledge have emerged as more legitimate than any other form of knowledge. Using discourse analysis as a method, I do investigate various articles from Western, American Native and Sami people newspapers. The purpose is to visualize their power relationship and perceptional differences of ecological sustainability. By analyzing their choices of words in the articles, I interpret their attitudes and put them in a broader societal context trough sociological and postcolonial theoretical contributions.  The  scholars I use are Foucault, Mannheim, Laclau &amp; Mouffe and Said. Therefore, this paper explains the Western dominance in the discourse of knowledge as a product of social practices in terms of power, discourses and postcolonialism, rather than an objectifying scientific truth. Consequently, this can hopefully display other contributions of solutions from indigenous knowledge to contemporary issues our world is facing. Thus, my thesis problematizes how the exclusion of indigenous knowledge in the dominant discourse of knowledge negatively can affect ecological sustainability in terms of dismissed additional indigenous solutions. The purpose is to create bigger hybridity with a diversity of ideas, creativity and contributions to sustainable development.  I argue that Western legitimacy is just an idea hanging on long social processes of discourses, power and social constructions of the reality. By clarifying this phenomenon with empirical shreds of evidence, I hope to contribute with new understandings about the marginalized position indigenous knowledge possess and amplify indigenous discourse in the dominant Western discourse of knowledge.