The study is a qualitative systematic literature study that maps existing research on help-seeking barriers for abused women. The purpose of the study was to identify which help-seeking barriers exist. Violence in a close relationship is a worldwide problem. It affects every third woman at some point in her life. Despite several measures to counteract and prevent violence, the statistics rather show an increase. Social agencies work hard with various information campaigns, and research has come a long way in mapping and understanding how violence in close relationships works. Various action programs have been launched to counteract harmful gender norms, and unhealthy masculinity norms. Men's violence against women, even if we call it violence in close relationships, stems from patriarchal societies and values, where control and the need for power constitute a strong driving force for men. The violence is usually of an escalating nature, and lasts for a long time. Violence can take the form of physical, psychological, sexual and material violence, and through systematic combinations of these, the man restricts his female victim's freedom of action and controls her behavior. There are various explanatory models for acts of violence, the most common of which are the need to control the woman and maintain the position of power as a man. Despite preventive work, efforts and information campaigns, knowledge-seeking and outreach from social services, women's shelters and the police, the problem remains. Why do women not seek help? The result of our study were several barriers, which have been divided into different themes, including barriers based on stigma, and various structural barriers, among others. The thematization has then been analyzed on the basis of selected psychological and sociological theories. We present suggestions for future research, and provide an overall picture of the research which is reviewed.

Violence in close relationships is a social problem that occurs worldwide. Women who are exposed to violence in close relationships often experience shame and guilt. The need for support from various authorities and voluntary organizations is common. The woman exposed to violence is entitled to support from the social services, which is regulated in the social service law. This thesis aims to observe the abused woman's unique experience of the social services and the support she has received. Through a qualitative method, five semi-structured interviews have been conducted with women who have been exposed to violence in close relationships and have been in contact with the social services to receive support. The collected material has been divided into different themes which are; The Social Services ignorance, The trust to get the right help, To have the Social Services' trust, The abused woman's information seeker and Expected improvements of the Social Services. With the help of previous research and Empowerment, the various themes that are based on the content of the interviews are analysed and discussed. Finally, some concluding words are written about the results and proposals for further research. / Våld i nära relationer är ett socialt problem som förekommer världen över. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever ofta skam och skuld. Behovet av stöd från diverse myndigheter och frivilligorganisationer är vanligt. Den våldsutsatta kvinnan är berättigad stöd av Socialtjänsten, vilket regleras i Socialtjänstlagen. Detta examensarbete ämnar till att få ta del av den våldsutsatta kvinnans unika erfarenhet av Socialtjänsten och det stöd hon har fått. Genom en kvalitativ metod har fem semistrukturerade intervjuer utförts med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och varit i kontakt med Socialtjänsten för att få stöd. Resultatet har delats upp i olika teman vilka är; Socialtjänstens okunskap, Tilliten för att få rätt hjälp, Att ha Socialtjänstens förtroende, Den våldsutsatta kvinnans informationssökande och Förväntade förbättringar av Socialtjänsten. Med hjälp av tidigare forskning och Empowerment analyseras och diskuteras de olika temana som är baserade på innehållet av intervjuerna. Avslutningsvis skrivs några slutord om examensarbetets resultat och förslag till vidare forskning. Resultatet delas avslutningsvis upp i punkter vilka bland annat är; Att Socialtjänsten saknar kunskap om våld i nära relationer och att kvinnorna önskar ett ökat samarbete mellan kvinnojourer/ relationsvåldscentrum och Socialtjänsten

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Bakgrund: Våld i nära relation är idag ett omfattande och kostsamt problem världen över, som främst drabbar kvinnor. Tidigare forskning visar på ett bristande handlingsmönster när kvinnor utsatta för våld söker hjälp hos hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans många uppgifter är att möta och vårda kvinnor utsatta för våld samt främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som har utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl Complete. Systematisk datainsamling och analys genomfördes Resultat: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade bristande kunskap om identifiering och hantering av våldsutsatta kvinnor.  Vissa sjuksköterskor hade även förutfattade meningar om våld. Sjuksköterskor med mer vana att möta kvinnor utsatta för våld hade lärt sig olika strategier och fastställt faktorer som underlättar att upptäcka och ingripa vid våld. Det framkom även att sjuksköterskor hade svårt att hantera sina emotioner efter mötet. Riktlinjer på arbetsplatsen, tidsbrist och olämpliga miljöer var barriärer för sjuksköterskor arbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor är i behov av utbildning och praktisk träning inom våld i nära relation samt tydligare riktlinjer och en stödjande arbetsmiljö för att öka kvaliteten för omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is today a widespread and expensive problem worldwide, which mainly affects women. Previous research shows lack of action when women exposed to violence seeks help from health services.  One of the nurse’s many tasks becomes meeting and caring for the women who have been exposed to violence, also promote health and alleviate affliction. Aim: The aim was to illustrate nurse´s experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method: Litteratur review based on 10 qualitative scientific articles from the databases PubMED and Cinahl Complete. Systematic data collection and analysis were made. Results: The result showed that the majority of the nurses had a lack of knowledge regarding identifying and caring for abused women. Some nurses have preconceived notions regarding intimate parter violence. Nurses that are more used to encountering abused women had learned the different strategies and determined factors that facilitates detection and intervention the event of violence. It also emerged that nurses had difficulty with managing their own emotions after encounting abused women.  Ambiguities around guidelines in the workplace, lack of time and unsuitable enviroment were barriers for nurses. Summary: Nurses are in need of education and practical training regarding intimate partner violence, as well as guidelines and a supportive work enviroment to increase the quality of care for women exposed to violence.

Bakgrund: Våld i nära relation innefattar fysiskt våld, sexuellt våld, känslomässigt våld men även ojämna maktförhållanden till exempel att förtrycka eller kontrollera någon för att få sin vilja igenom. Enligt Region Skånes riktlinjer bör vårdpersonal fråga alla patienter om våldsutsatthet samt att vårdpersonal alltid ska fråga vid misstanke. Joyce Travelbees omvårdnadsteorin belyser vikten av att sjuksköterskan ska fokusera på individen vilket kan bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Ett sätt att upptäcka våld i nära relation är att använda screeningmetoder som utförs av vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 empiriska studier. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades var: Vikten av att skapa relation, Att balansera den professionella rollen och inre reaktioner och Sjuksköterskors medvetenhet och utbildningsbehov vid vård av våldsutsatta kvinnor. Under dessa huvudrubriker beskrivs sjuksköterskors upplevelser som kan påverkas av bland annat relation, kommunikation och utbildning. Konklusion: I mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation upplevde sjuksköterskor att god kommunikation till patienten, samt att balansera den professionella rollen och inre reaktioner såsom sympati och viljan att hjälpa påverkade omvårdnaden. Resultatet visade även att verktyg och resurser ibland saknades och gjorde det svårt för sjuksköterskor att uppfylla kvinnans omvårdnadsbehov. / Background: Intimate partner violence includes physical violence, sexual violence, emotional violence but also unequal balance of power, for example oppressing or controlling someone to get one's way. According to Region Skåne's guidelines, healthcare staff should ask all patients about exposure to violence and always ask in case of suspicion. Joyce Travelbee's nursing theory highlights the importance of the nurse focusing on the individual, which can contribute to a more person-centered nursing. One way to discover intimate partner violence is to use screening methods performed by healthcare professionals. Purpose: The purpose of this qualitative literature review is to describe the nurse's experiences in the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. Method: A qualitative literature review was conducted based on 10 empirical studies. The databases used were Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The three main categories that were presented were: The importance of creating relationships, Balancing the professional role and inner reactions and Nurses' awareness and educational needs in the care of abused women. Under these main headings, nurses' experiences are described which can be influenced by, among other things, relationships, communication, and education. Conclusion: In the meeting with women who are exposed to domestic violence, nurses experienced that good communication with the patient, as well as balancing the professional role and inner reactions such as sympathy and the desire to help influenced nursing. Moreover, tools and resources were sometimes missing and made it difficult for nurses to meet the woman's nursing needs.

Kvinnor utsatta för våld i nära relationer: effekten av utbildningsinterventioner hos vårdpersonal Abstrakt Svensk titel: Våld i nära relationer: effekten av utbildningsinterventioner hos sjuksköterskor.  Bakgrund: Våld i nära relationer påverkar en tredjedel av världens kvinnor. Våldet kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk, sexuellt eller ekonomiskt våld. Det finns idag flera organisationer över världen som har riktlinjer för förebyggande av våldet mot kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga effekt av utbildningsinterventioner till vårdpersonal om våld i nära relationer  Metod: Litteraturstudien baseras på åtta empiriska artiklar med kvantitativ metod. . PubMed och Cinahl är databaserna som använts vid sökningarna av artiklarna. Analysen av artiklarna inspireras av Popenoes analysmodell.  Resultat: Resultatet delas upp i två delar där i fyra av studierna redovisar effekten på vårdpersonalens kunskap om våld i nära relationer. I de andra fyra studierna redovisas effekten på vårdpersonalens identfieringsförmåga. En signifikant förbättring redovisas i sju av studierna. Studierna använde sig av olika interventioner. Konklusion: Resultatet visar att interventionerna i de inkluderade studierna har en positiv effekt på vårdpersonalens kunskap och förmåga att identifiera våld i nära relationer. Med ökad kunskap kan hjälp ges till personer som utsätts för våld i nära relationer. Vidare forskning inom ämnet våld i nära relationer behövs. Nyckelord: Effekt, interventioner, vårdpersonal, våld i nära relation. / Intimate partner violence against women: The effect of education interventions on healthcare personnel Abstract Background: Intimate partner violence affects a third of the world's female population and comes in various forms, such as physical, psychological, sexual or economic violence. In today society, there are guidelines for prevention of violence against women.  Aim: The aim of the literature study is to map the effect of educational interventions about intimate partner violence aimed at healthcare personnel.   Methods: This literature study consists of eight empirical articles with a quantitative method. PubMed and Cinahl are the two databases used to find these articles. The analysis is inspired by Popenoes analysis model.  Results: The result is divided in two parts, four show the interventions effect on health care personnel’s knowledge and four the effect on health care personnel’s identification ability. A significant improvement is shown in seven of the studies included. All eight studies had different interventions.  Conclusion: The result shows that the interventions in the studies included have a positive effect on health care personnel’s knowledge and ability to identify domestic violence. With increased knowledge help, can be provided to people exposed to intimate partner violence. Further research on intimate partner violence is needed. Keyword: Effect, intervention, health care personal, domestic violence

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som drabbar var tredje kvinna internationellt och var fjärde kvinna nationellt. För att dessa kvinnor ska få adekvat vård krävs att sjuksköterskan har kunskap, tid och strategier för att kunna identifiera våld. Därför är det viktigt att öka kunskapen hos sjuksköterskor om våld i nära relation och skapa strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som upplevt våld i nära relation.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychINFO samt via manuell sökning. I resultatet inkluderades 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2013–2023. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod.  Resultat: Resultatet delades in i två huvudteman; Utmaningar i mötet och vikten av stöd. Huvudfynden var att sjuksköterskor upplevde bristande utbildning, tidsbrist, otillräckligt stöd samt omfattande emotionell påverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor.   Slutsats: Resultatet visar att det finns flera utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Genom att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som har upplevt våld i nära relation kan områden som behöver förbättring identifieras. Utbildning och tid är faktorer som underlättar screening för sjuksköterskor. / Title: Opening Pandora's Box - A Literature Review of Nurses’ Experiences of Encountering Women Exposed to Domestic Violence. Background: Domestic violence is a public health problem affecting one in three women internationally and one in four nationally. For these women to receive adequate care, the nurse needs to have the knowledge, time, and strategy to identify the violence. Therefore, it is important to increase the knowledge of nurses about intimate partner violence and create strategies to help these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women who have experienced domestic violence.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in the Cinahl, Medline and PsychINFO databases as well as via manual search. The results included 12 scientific articles published between 2013–2023. Friberg's 5-step model was used as a data analysis method.  Result: The results were divided into two main themes; Challenges in the encounter and the importance of support. The main findings were that nurses experienced a lack of education, lack of time, insufficient support and extensive emotional impact meeting women subjected to violence. Conclusion: The results show that there are several challenges in dealing with abused women. By gaining an increased understanding of the nurse's experiences of meeting women subjected to domestic violence, areas that need improvement can be identified.  Education and time are factors that facilitate screening for nurses.

Syftet med denna studie har varit att jämföra tingsrättens domar i vårdnadstvister där det uppges att våld mellan föräldrar förekommit med socialtjänstens riktlinjer för vårdnad- boende- och umgängesutredningar, för att analysera vilka förväntningar på föräldrarna som beskrivs. För att besvara syftet har en dokumentstudie gjorts, där tingsrättens domar och Socialstyrelsens handbok gällande vårdnad, boende och umgänge analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktionism, genusregimer och den modercentrerade familjemodellen har använts som teoretiska perspektiv och analysbegrepp. Studien har visat att tingsrättens och socialtjänstens förväntningar på föräldrar stämmer till stor del överens med varandra. I studien har det bland annat kunnat observeras i domarna att mammor får ett större ansvar för barnens och pappornas relation till varandra, att skydda barnen från våld, att hålla barnen utanför föräldrarnas konflikt och att få samarbetet mellan föräldrarna att fungera. Samarbete mellan föräldrarna och barnets kontakt med båda föräldrarna har lyfts fram både i domarna och handboken som en viktig grund i bedömningen. Dessa aspekter har i vissa domar resulterat i att våldet hamnat i skymundan i bedömningarna. Trots detta tas våldet i regel i beaktning, men i varierande grad och i de flesta fall bedöms föräldrars uppgifter om våld som trovärdiga av tingsrätten och socialtjänsten. Slutsatsen dras att tingsrätten i deras bedömningar har högre förväntningar på mammor och deras föräldraskap än på pappor och att våldets konsekvenser för varken barn eller föräldrar sällan tas i beaktning. I socialtjänstens handbok framgår liknande förväntningar på föräldrar som hos tingsrätten, dock är dessa förväntningar könsneutrala.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter och är ett globalt folkhälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor som vänder sig till sjukvården är i behov av hjälp och stöttning, vilket gör att sjuksköterskor kan vara den första som påträffar patienten.   Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnliga patienter som har utsatts för våld i nära relation.  Metod:  En kvalitativ design har använts i denna litteraturöversikt, där 14 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid artikelsökningen.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av två teman och sju sub-teman. Det första temat; Stöd från organisationen hade sub-teman tidsbrist, tillgänglighet till instruktioner, otydliga roller och saknar kunskap. Det andra temat; Emotionell påverkan med sub-teman distansera sig, vara frustrerad och identifiera sig med patienten.  Slutsats: Sjuksköterskor uttrycker en avsaknad av tydliga rutiner och strukturer, vilket ligger till grund för att kunna ge en god vård till våldsutsatta kvinnor. Det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om hur vården ska utformas, för att kunna hjälpa och stötta våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a crime of women's human rights and is a global public health problem. Women who are victims of violence and seeks health care are in need of help and support, which means that nurses may be the first to encounter the patient.    Objective: To describe nurses' experience of caring for female patients who have been exposed to intimate partner violence. Method: A qualitative design has been used in this literature review, where 14 qualitative articles have been reviewed and analyzed.  The databases Cinahl and Psycinfo were used in the article search.   Results: The results of the literature review consist of two themes and seven sub-themes. The first theme; Support from the organization had sub-themes lack of time, availability of instructions, unclear roles and lack of knowledge. The second theme; Emotional impact with sub-themes distancing, being frustrated and identifying with the patient.   Conclusion: Nurses express a lack of clear routines and structures, which is the basis for providing good care to women exposed to violence. There is a lack of knowledge among nurses about how care should be designed in order to help and support women exposed to violence.

Sammanfattning Titel: ’’Det är ju ett våldsamt liv, att vara missbrukare’’- Socialsekreterares syn på ASI- intervjuns användbarhet beträffande våld i nära relationer  Författare: Isabell Eklöf och Mimmi Wallin Nilsson  Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare inom alkohol-och drogmissbruksområdet uppfattar ASI-intervjuns användbarhet att identifiera våld i nära relation samt stödja våldsutsatta och våldsutövare. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom alkohol- och drogmissbrukområdet med erfarenhet av ASI i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen handlingsutrymme samt relationskompetens, yrkeskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar att ASI-intervjun är ett bra verktyg för att screena våld i nära relation men inte för att stödja våldsutövare och våldsutsatta. Flertalet faktorer påverkar ASI-intervjuns användbarhet; bland annat klienternas komplexa problematik, relationen mellan socialsekreterare och klient, samt socialsekreterarens intresse att ställa följdfrågor. Troligtvis hade ASI-intervjun varit mer användbar om frågornas utformning justerats. En slutsats är att det är upp till den enskilde socialsekreteraren och dess handlingsutrymme hur användbar ASI-intervjun är. / Abstract Title: ”It is a violent life to be an addict” - Social workers' views on the usefulness of the  ASI interview regarding violence in intimate relationships.  Authors: Isabell Eklöf and Mimmi Wallin Nilsson  The purpose of the study was to investigate how social workers in the alcohol and drug abuse field perceive the ASI interview’s usefulness to identify violence in intimate relationships and support victims and perpetrators. Data were collected through five semi- structured interviews with social workers in the alcohol and drug abuse field with experience of ASI in Sweden. The result was analyzed with previous research, the concept room for maneuver, relational competence, professional competence and action competence. The results showed that ASI is useful for screening violence in intimate relationships, but not for supporting perpetrators and victims. The social workers' interest in asking follow-up questions, clients' complex problems and the relationship between social worker and client are examples of what affects the ASI' usefulness. ASI could be more useful if the questions were adjusted. One conclusion is that the individual social worker and their room for maneuver determines the ASI’s usefulness.