Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd. Kvinnorna upplevde ett dåligt bemötande, brist på tid och kontinuitet, vilket också försvårade för kvinnorna att avslöja sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om våld i nära relationer samt handlingsplaner och riktlinjer för att bättre förstå och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Mer forskning ur ett patientperspektiv för både manliga och kvinnliga våldsutsatta vore önskvärt. / Women who are exposed to domestic violence is a global public health problem as the consequences of violence means a life of guilt, shame and suffering of women. Healthcare professionals have a unique and important role in identifying these women. The aim of the study was to describe how women facing domestic violence experience the encounter with healthcare. A literature study with twelve scientific articles have been reviewed and analyzed and is the basis of the results. Results are based on three categories: Not to be seen and heard, To feel fear, shame and guilt and To not feel support. Women experienced a bad attitude, lack of time and continuity, which makes it harder for the women to reveal their exposure to violence. Healthcare professionals need knowledge about domestic violence and action plans and guidelines to better understand and help the abused woman. More research from a patient perspective for both male and female victims would be desirable.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande. Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar. En essentiell resurs inom omvårdnaden av utsatta kvinnor som framkom var skapandet av en trygg och bekväm atmosfär. Som utmaning återfanns känslomässiga reaktioner vilka ibland ledde till ett avståndstagande gentemot kvinnorna. Utbildning och kunskap inom området beskrevs därför som nyckelfaktorer på ett strukturellt respektive personligt plan för att god omvårdnad skulle kunna ges. Slutsats: Majoriteten av kategorierna återfanns som både resurser och utmaningar. Det är troligt att en variation finns mellan olika kontexter i omvårdnaden av utsatta kvinnor varför det är viktigt att inom en specifik kontext ta reda på vilka de aktuella resurserna och utmaningarna är. Klinisk betydelse: Litteraturstudien bidrar med en överblick rörande befintliga resurser och utmaningar som finns globalt inomomvårdnaden av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.De resurser som framkommit kan sjuksköterskan lyfta fram för att styrka omvårdnadsarbetet medan utmaningarna visar vilka områden som det finns ett behov att arbeta omkring. / Background: Nursing care is the main responsibility in the nursing profession and is given to individuals during the lifespan. An individual's needs in regards to nursing care should be dealt with regardless of them consisting of physical, psychological, social, cultural or spiritual aspects. About one third of women around the world are subjected to intimate partner violence. Nurses have a significant role in caring for these women. Aim: To illuminate resources and challenges in nursing care of women subjected to intimate partner violence. Method: Literature study consisting of ten scientific articles. A data analysis was made in regards of similarities and differences in the results of the articles. Results: Work environment and education were found as structural aspects of importance and could be seen as both resources and challenges in the nursing care of women subjected to intimate partner violence. Considering the personal aspects most of the subcategories could also be seen as both resources and challenges. In nursing care the creation of a safe and comfortable environment was discovered as an essential resource. Emotional reactions were seen as challenges which could lead to avoidance towards the women. Education and knowledge in the field were described as key factors within the structural and personal aspects respectively. Conclusion: The majority of the categories were found as both resources and challenges. A variation may therefore be seen across different contexts in relation to what is seen as a resource and a challenge. Thus it is important to find out which are the resources and challenges in a specific context .Clinical significance:The literature study contribute with an overview considering the existing global resources and challenges in nursing care of women exposed to intimate partner violence. The resources found can be highlighted in the nursing care while the challenges need further development

Background: Domestic violence is a globally widespread problem. One in three women will at some point during their lifetime suffer from domestic violence. These women, who come from all groups of society, often seek contact with health care and therefore the nurse plays a vital role in caring for these women. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for women subjected to domestic violence. Method: Literature review based on twelve original articles. Result: The result is presented in four main themes: Lack of knowledge and education, The nurse’s approach and attitude in the encounter with women who suffered domestic violence, The nurse’s emotional challenges in the encounter with women who suffered domestic violence and The nurse’s experience of identification of domestic violence victims. Discussion: Education is important on several levels for the nurse's work with domestic violence victims. Education is required in order to efficiently identify the women, manage emotional impact and to respond to women in a professional manner. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt utbrett problem. Var tredje kvinna kommer någon gång under sin livstid att drabbas av någon form av våld i en nära relation. Dessa kvinnor, som kommer från alla samhällets grupper, söker ofta kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskan har därmed en viktig roll i vårdandet av dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda kvinnor som har utsatts för våld i en nära relation. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: Bristande kunskap och utbildning, Sjuksköterskans förhållningssätt och attityder i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, Känslomässiga utmaningar för sjuksköterskan i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation och Sjuksköterskans erfarenhet av att kartlägga våld. Diskussion: Utbildning är viktigt på flera plan för sjuksköterskans arbete med kvinnor som utsatts för våld. Utbildning krävs för att effektivt kunna identifiera kvinnorna, hantera känslomässig påverkan och för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

Titel: Barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening                                                                                               Författare: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde                                                                                                Kurs: Examensarbete i Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, RP720A, 15 högskolepoäng                                                                                                    Handledare: Elisabeth Hertfelt Wahn och Stina Thorstensson                                                                                                  Sidor: 19                                                                                                  Månad och år: augusti, 2015                                                                                                Nyckelord: barnmorskor, upplevelser, stöd, våldsscreening, våld i nära relationer. Bakgrund: Våld i nära relation drabbar kvinnor i alla världens länder och alla samhällsklasser. Cirka 30 procent av de kvinnor som levt i en parrelation har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner. Mörkertalet antas vara stort. I Sverige finns det idag inga nationella våldsscreeningsinstrument endast rekommendationer. Forskning visar att barnmorskor upplever tidsbrist, bristande kunskap och avsaknad av stöd i våldsscreeningsarbetet. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening på barnmorskemottagning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sju barnmorskor intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett bra stöd från kollegor stärker barnmorskors tillit till sin egen förmåga att ge stöttning till en våldsutsatt kvinna. Barnmorskorna beskrev ett väl fungerande samarbete mellan andra professioner och instanser men frustration över att den hjälp som erbjöds i teorin inte alltid var tillgänglig. De önskar mer utbildning och kontinuerligt för vidareutveckling och bibehållande av sin kompetens. Rekommendationer och riktlinjer från verksamheten samt våldsscreeningsintrument upplevdes underlätta våldsscreeningsarbetet. Tidsbrist beskrevs som en försvårande faktor. Konklusion: Våldsscreeningsarbetet är komplext och kräver rätt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan kollegor, olika instanser och professioner. Verksamheter behöver ge barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna arbeta hälsofrämjande. / Title: Midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence                                                                                                       Department: School of Health and Education, University of Skövde                                                                                                    Course: Master Degree Project in Midwifery, 15 ECTS                                                                                                    Author: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                   Supervisor: Elisabeth Hertfelt Wahn and Stina Thorstensson                                                                                                     Pages: 19                                                                                                     Month and year: August 2015                                                                                                   Keywords: midwives, experiences, support, screening for violence, domestic violence. Background: Domestic violence affects women in all countries and all social classes. Approximately 30 percent of women who have lived in a relationship have been exposed to physical and/or sexual violence by their partner. Unreported cases are presumably many. In Sweden no national violence-screening instrument exists, only recommendations. Research shows that midwives experience lack of time, knowledge and support when screening for domestic violence.                                                     Aim: To examine midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence at an antenatal care unit. Method: This study had a qualitative approach. Seven midwives where interviewed. The interviews where analyzed based on a qualitative content analysis. Result: Support from colleagues strengthen midwives’ confidence in their ability to provide support to abused women. They described a well-functioning cooperation between other professions and agencies, but frustration that the help offered in theory, was not always available. The midwives requested more education and that it should be given continuously to improve and maintain competence. Recommendations and guidelines from the workplace and screening instruments were perceived as facilitating, lack of time was described as an aggravating factor. Conclusion: Screening for domestic violence is complex and requires the right competence and a well-functioning cooperation between colleagues, other agencies and professions. Antenatal care units need to give midwives the right conditions in order to promote health

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba alla oavsett socioekonomisk situation. Syftet med studien var att med hjälp av ValMO-modellen beskriva förändringar i kvinnors aktivitetsmönster till följd av mäns våld i nära relationer. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier med såväl manifest som latent tolkning av innehållet. Författarna har identifierat, kondenserat och kodat meningsenheter som sedan mynnat ut i identifierandet av fyra teman – normalt och ändå inte; anpassa sig till omgivande miljön; dölja effekten av våldet; söka och erbjuda hjälp. Varje tema beskriver hur kvinnorna utför olika aktiviteter som är kopplade till relationen och den utsatta position hon befinner sig i och hur dessa förändras över tid. Kvinnornas beskrivning stämmer väl med den forskning som tidigare gjorts och författarna visar att utsatta kvinnor har en negativ livsstilsbalans samt att deras aktivitetsmönster inte är hållbara över tid. Resultatet visar också att med tiden förbättras dessa även om omständigheter som delad vårdnad och en vilja att inte vara bosatt nära sin förövare påverkar de utsatta kvinnornas möjligheter att göra fria val.

Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

No description available.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.