Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former. För barnen är våldsamma lekar som vilka andra lekar som helst och påverkar deras utveckling och lärande. Hur dessa lekar utvecklar sig beror på vilken syn pedagoger har på dessa lekar.

Syftet med studien är att belysa hur fäder beskrivs i socialtjänstens barnavårdsutredningar då utredningarna aktualiserats till följd av att fadern misstänks ha våldfört sig på modern. Detta har gjorts genom att ta reda på hur fäderna är och görs närvarande i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Hur socialsekreterarna beskriver fäderna i utredningarna liksom på vilket sätt det görs skillnad på föräldrarna utifrån kön. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett, frekvent och aktuellt problem. Våld i nära relation är inte bara en folkhälsofråga utan också ett allvarligt samhällsproblem som behöver förebyggas då dess konsekvenser ger stort mänskligt lidande liksom stora kostnader för samhället. Vart tionde barn har någon gång upplevt våld i nära relation och var tjugonde barn upplever våld ofta. Att som barn uppleva våld kan ses som psykisk misshandel och att se eller höra våld kan innebära ett psykologiskt trauma för ett barn. Enligt socialtjänstlagen har samhället ett särskilt ansvar för att se till barns bästa i allmänhet och barn som upplevt våld i nära relation i synnerhet.Till följd av olika socialpolitiska diskurser liksom heteronormativa föreställningar om vad och hur en familj skall vara, finns det en risk att fäder som brister i sin föräldraförmåga till följd utav våld, blir osynliga i socialtjänstens arbete. Det finns en risk att ansvaret fortsatt till största delen läggs på mödrarnas förmåga att skydda barnen istället för fädernas och samhällets ansvar att skydda barnen från att uppleva våld. För att kunna förändra samhälleliga strukturer kopplade till föräldraskap, kön och våld behöver strukturerna först uppmärksammas och belysas. Resultatet i min studie visar på att våldsamma fäderna är mer närvarande och syns mer i socialtjänstens utredningar nu än vad fäder varit i socialtjänstens utredningar tidigare. Främst är de närvarande utifrån att de rentvår sig från misstankar om våld liksom kontrollera utredningsförfarandet. Våldet görs om i utredningarna från att handla om fäders våld mot mödrar till att handla om ömsesidiga bråk eller våld mellan föräldrarna och fäderna görs inte enskilt ansvariga för våldet liksom att det skall upphöra. Det finns en könsaspekt gällande moderskap och faderskap där det förväntas mer av och ställs större krav på modern än på fadern. / The purpose of the study is to illustrate how violent fathers are described in the social services child welfare investigation documents when the investigations come to the fore as a result of the father used violence against the mother. This has been done to find out how the fathers are and made present in the child welfare investigations. How the social workers describe the fathers in the investigations as well as the way in which it distinguishes between the parents on the basis of gender. Men's violence against women is a widespread, frequent and current problem. Domestic violence is not only a public health issue but also a serious social problem that needs to be prevented because its consequences provide great human suffering and high costs for society. Every tenth child has experienced domestic violence, and one in twenty children experiencing violence often. For a child to experience violence can be seen as psychological abuse. To see or hear violence can mean a psychological trauma for a child. According to the law society has a particular responsibility to ensure the child's best in general and children who have experienced domestic violence in particular.As a result of different socio-political discourses and heteronormative beliefs about what and how a family should be, there is a risk that fathers, who deficiencies in parenting skills arising out of violence, become invisible in social service work. There is a risk that the responsibility remains largely imposed on mothers' ability to protect the children instead of fathers and society's responsibility to protect children from experiencing violence. In order to change social structures linked to parenting, gender and violence, the structures first needs to be recognized and highlighted. The results of my study shows that violent fathers are more present and more visible in the social service investigations now than fathers has been in the social service investigations earlier mainly to clear himself from suspicion of violence and control the inquiry proceedings. Violence is converted in the child welfare investigation documents from be about fathers violence against mothers to be about reciprocal fights or violence between the parents. The fathers are not individually made responsible for the violence and that it must cease. There is a gender aspect concerning motherhood and fatherhood where it is expected more and greater demands on the mother than the father.

The purpose of this bachelor thesis is to study the collection development of video game collections at the public libraries in Sweden. It also incorporates aspects about how violence in video games effects this process. The material for the study was collected through semistructured interviews with eleven purchasing manager librarians at different public libraries. The librarians identified aspects of the collection development that were considered important, for example subject knowledge. Subject knowledge about video games were considered determinant in the decision making during the purchasing process. Knowledge about video games was important to understand gaming as a whole to be able to make decisions in the selection process. Policies were shown to aid the librarians by providing advice about explicit content. Even though the content influences which games the libraries holds, these along with other identified factors showed that video games is a valuable asset for the libraries.

I denna uppsats analyseras våldet i bilderboken Den Arge, författad och illustrerad av Gro Dahle och Svein Nyhus. Uppsatsens frågeställningar är dessa:  Hur agerar karaktärerna före, under och efter våldshandlingen?  Hur förhåller sig bilderbokens fiktiva gestaltning av våld till vetenskapliga studier om våld i nära relationer?

En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att undersöka samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel och aggressivitet. Urvalet bestod av tillgängliga respondenter på Facebook och GameReactors Facebooksida där enkäten delades. 123 stycken deltog i undersökningen varav 85 män och 38 kvinnor. För att undersöka deltagarnas spelvanor frågades hur ofta de spelar pc/tv-spel samt våldsamma spel och hur roligt de ansåg att våldsamma pc/tv-spel var. För att mäta deltagarnas aggressivitet användes testet Buss-Perry-Questionnaire som mäter aggression och fyra underskalor av aggression (fysisk aggression, verbal aggression, ilska och fientlighet). Spearmans korrelationstest användes för att undersöka samband mellan variablerna för att se om spelvanorna av våldsamma spel gav högre poäng på aggressivitet eller någon av de fyra underskalorna. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel ofta och någon aggressionstyp. Samband fanns mellan att tycka det är roligt att spela våldsamma pc/tv-spel och verbal aggressivitet samt fysisk aggressivitet. Ett Mann Whitney U test visade skillnader mellan män och kvinnor då det gällde spelvanor och aggressivitet. Männen spelade våldsamma pc/tv-spel oftare, tyckte våldsamma pc/tv-spel var roligare, var mer fysiskt aggressiva och kvinnor var mer ilskna. Spearmans rangkorrelation visade ett negativt samband mellan ålder och att spela våldsamma pc/tv-spel ofta. De som var yngre ansåg dock inte att våldsamma spel var roligare än andra spel. Korrelationen visade inga signifikanta samband mellan ålder och aggression. Det visade sig alltså inte att de som var yngre var mer aggressiva. Slutsatsen som dras är att de som tycker om att spela våldsamma pc/tv-spel tenderar att vara mer verbalt aggressiva och fysiskt aggressiva. När det gäller frågan att spela våldsamma spel ofta är det oklart om speltiden påverkar aggressionen hos en person och mer forskning behövs på ämnet. / A quantitative survey was carried out to investigate the connection between playing violent PC / video games and aggression. The sample consisted of respondents available on Facebook and Gamereactor's Facebook page where the survey was divided. 123 people participated in the survey, of which 85 men and 38 women. To explore participants' gaming habits they were asked how often they play the PC / video games and violent game and how funny they thought that violent PC / TV game was. Bus-Perry-Questionnaire where used to measure participants' aggressiveness which measures aggression and four subscales of aggression (physical aggression, verbal aggression, anger and hostility). Spearman's correlation test was used to examine the relationship between the variables to see if the gaming habits of violent games gave higher scores on aggression or any of the four sub-scales. The results showed no significant correlation between playing violent PC / video games often and any type of aggression. Correlation existed between thinking it is fun to play violent PC / video games and verbal aggression and physical aggression. The Mann Whitney U test showed differences between men and women when it came to gaming and aggression. Men played violent PC / video games more often, thought violent PC / video games were more fun, were more physically aggressive, and women were angrier. Spearman's rank correlation showed a negative correlation between age and playing violent PC / video games frequently. Those who were younger did not consider violent games as more fun than other games. The correlation showed no significant relationship between age and aggression. It appeared, therefore, that those who were younger were more aggressive. The conclusion is that those who enjoy playing violent PC / video games tend to be more verbal aggressive and physical aggressive. Regarding the question about playing violent games often is it unclear whether the playing time affects the aggression of a person and more research is needed on the topic.

Syfte: Att beskriva svenska sjuksköterskors uppfattningar om hur våld påverkar omvårdnaden inom akutsjukvården. Metod: En kvalitativ studie med sex stycken intervjuer inom akutsjukvården i södra Sverige. Analysen utfördes med en systematisk textkondensation. I examensarbetet används Bubers relationsfilosofi som teori för att förstå och diskutera hur mötet påverkas av en undvikande sjuksköterska. Resultat: Omvårdnaden påverkas och en särbehandling av patienten skapas när sjuksköterskor upplever våld riktat mot sig. Kommunikationen och mötet med patienten blir lidande och sjuksköterskorna undviker att ge omvårdnad till patienten som en hantering av våldet. Patienten blir även utsatt för tvångsvård utan läkarintyg på grund av våldsamheten. Känslor som uppstår är framförallt rädsla för patienten och rädsla för att ha gjort någonting fel. Slutsats: Våldet skadar inte endast vårdpersonalen. Den våldsamma patienten riskerar att bli ignorerad och tvångsvårdad. Arbetet kan ge kunskap om hur våld uppstår, kan undvikas och avledas. Detta är även applicerbart på all vårdpersonal och inte endast sjuksköterskor. Ett undvikande beteende och fördröjd vård för patienten betyder inte minskad våldsamhet, istället kan det bidra till våldsamhet. Nyckelord: Kommunikation, lidande, tvångsvård, våld, våldsamma patienter, övergrepp. / Title in English: Violence in healthcare: Violence against nurses creates patient suffering- an empirical interview study Aim: To describe Swedish nurses’ perception about how the violence affects the nursing care in the emergency medical care. Method: A qualitative study based on six interviews in the emergency medical care, in the southern part of Sweden. The analysis was conducted with a systematic text condensation. In the examination paper Buber’s relation philosophy is used as a theory to understand and discuss how the meeting is affected by an avoiding nurse staff. Results: The nursing care is affected, and a special treatment was given to patients when nurses experienced violence against themselves. The communication and the meeting with the patient is suffering and the nurses are avoiding the patients to handle the violence. The patient is also exposed to custodial care without a doctor’s certificate. Feelings that develop are chiefly fear of the patient and a fear of having done something wrong. Conclusion: The violence is not only hurting the nursing staff. The violent patient is also risking being ignored and having custodial care. The examination paper can give knowledge about how violence starts, can be avoided and averted. This can give knowledge to not only nursing staff but all health professionals. An avoiding manner and averting nursing care do not mean less violence, instead it can start the violence.  Keywords: Abuse, communication, custodial care, patient security, violent patients.

Våld i olika former beskrivs av många vara ett omfattande och ihållande samhällsproblem, ett som skapar en uppsättning av negativa påföljder; psykiska, fysiska och ekonomiska. Hur våldet ska motarbetas blir därför på grund av dess komplexitet svårt att ge tydliga direktiv på. Olika vetenskapliga ställningstaganden kring vilka interventioner som är effektiva kan vara något motsägelsefulla för den som försöker sätta fingret på vad våldsförebyggande arbete inom skolan betyder. Denna studie syftar därför till att undersöka lärares och skolkuratorers sätt att prata om våldsprevention; vad det innebär och hur det ser ut för dem i deras vardag. Studien utfördes utifrån en kvalitativ metodansats där datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och kuratorer från skolor inom olika utbildningsnivåer. Resultatet analyserades genom en diskursanalys för att få fram essensen i deltagarnas svar, men även för att undersöka vilken betydelse dessa svar har i det praktiska våldspreventiva arbetet. Resultatet visar att en god elev-lärare relation, tillsammans med samverkan mellan skolkuratorer och lärare, kan vara viktiga aspekter i det våldspreventiva arbetet; liksom att undersöka konstruktionen av våld utifrån ett genusperspektiv. / Violence in various forms is often described by many as a widespread and persistent social problem, one that creates a range of negative consequences; psychological, physical and economic. Because of its complexity, it is difficult to give clear directives on how to combat violence. Different scientific positions on which interventions are effective can be somewhat contradictory for those trying to pinpoint what violence prevention work in schools means. The purpose of this study is therefore to investigate teachers' and school counselors' way of talking about violence prevention, what it means and how it looks for them in their everyday lives. The study was carried out using a qualitative approach, where the data was collected through semi-structured interviews with teachers and counselors from schools at different education levels. The results were analyzed through a discourse analysis to bring out the essence of the participants' responses, but also to examine the significance of these responses in practical violence prevention. The results show that a good student-teacher relationship, along with collaboration between school counselors and teachers, can be important aspects in violence prevention; as well as examining the construction of violence from a gender perspective.

Att spela datorspel är för många barn en rolig och populär sysselsättning och det finns olika sorters spel som barnen spelar. Många barn spelar våldsamma datorspel vilket har uppmärksammats i skolor. De har observerat att barn som spelat våldsamma datorspel lekt på ett aggressivt och våldsamt sätt på skolgården. Inom forskningen har också sambandet mellan våldsamma datorspel och barn observerats och det har genomförts mycket forskning inom området för att utröna om barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma av att spela dessa spel. Forskningen på området är däremot motstridig huruvida barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma. Studiens syfte är att undersöka vad det finns för stöd i forskning som talar för eller emot att barn som spelar våldsamma datorspel blir aggressiva och våldsamma och varför forskningen är motstridig på området. Resultatet i studien är att när endast sambandet våldsamma datorspel och aggressivitet mäts tenderar sambandet att vara starkare, att barn som spelar våldsamma datorspel också uppvisar högre nivåer av aggression. Det som talar emot att barn som spelar våldsamma datorspel uppvisar högre aggressionsnivåer är att när andra bakgrundsvariabler beaktas tenderar sambandet mellan våldsamma datorspel och aggressionsnivåer hos barn att minska eller försvinna. Hur aggressionsbegreppet tolkas och att vissa forskare bedriver en forskning som visar ett samband med att barn blir mer våldsamma utav att spela våldsamma datorspel och forskare som visar på motsatsen är anledningar till att forskningen är motstridig på området. / Playing computergames is to many children a fun and popular hobby and there are various kinds of games that children play. Many children play violent computergames which has attracted attention in schools. They have observed that children who played violent computergames played in an aggressive and violent manner in the schoolyard. Within science the connection between violent computergames and children has been observed and there has been much research in the field to find out if children who plays violent computergames becomes more aggressive and violent when they play these games. Research on the other hand is contradictory whether children who play violent computergames becomes more aggressive and violent. Purpose of the study is to investigate what are the support for in research who speaks for or against that children who plays violent computergames becomes aggressive and violent and why research is contradictory in this area. The result in the study is when only the connection between violent computergames and aggressiveness is measured the connection seems to be stronger that children who plays violent computergames also exhibit higher levels of aggression. What speaks against that children who plays violent computergames exhibit higher aggression levels is that when other background variables is considered the connection between violent computergames and aggression seems to decrease or disappear. How the term aggression is interpreted and that some scientist conducts research that shows a relation that children who plays violent computergames becomes more aggressive when playing these games and other scientists conducts research that shows the opposite are reasons that research are contradictionary in the area.

This study has been performed to give light to numerous observations from earlier studies in how characters are represented in video games. Through examination of 884 characters from 60 games and comparing them to each other depending if the game was violent or not, was a fighting game or not and how popular the game was this study was looking to find several answers regarding how the game industry works and how characters are being represented depending on these factors. This study found that the gender distribution has partially levelled out since former studies (Williams, et al., 2009; Downs och Smith, 2010) and that the hypersexualized  representation has decreased for female characters but increased for male characters for some hypersexual variables. Violent and fighting games hade larger male distribution of male characters, but only fighting games had more hypersexualized characters than its counterpart. Analyses regarding how popular the games was in comparison to each other gave no concrete results. / Denna studie har utförts för att ge ljus till flertalet observationer från tidigare studier om hur karaktärer representeras i digitala spel. Genom att undersöka 884 karaktärer från 60 spel och jämföra dem mot varandra beroende på om spelen var våldsamma eller ej, om spelet var ett slagsmålsspel eller ej och hur populärt spelet var söktes det flera svar om spelbranschen och hur karaktärer representeras beroende på dessa faktorer. Studien fann att könsfördelningen hade utjämnats delvis sedan tidigare studier (Williams, m fl., 2009; Downs och Smith, 2010) och att hypersexualiserad representation hade sjunkit för kvinnliga karaktärer men höjts för manliga karaktärer för vissa hypersexualiserade bedömningar. Våldsamma och slagsmålsspel hade större andelar män, men endast slagsmålsspel hade fler hypersexualiserade karaktärer än sin motpart. Analyser som berodde på hur populära spelen var i jämförelse med varandra visade inget konkret.