Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och enligt socialtjänstlagen skall dessa kvinnor särskilt beaktas. I den tidigare forskning vi har tagit del av finns det bristande underlag kring vilka insatser som våldsutsatta kvinnor är i behov av. Det finns även brist på forskning som undersöker kvinnornas egna upplevelser av de insatser som erbjuds. Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer med kvinnor som varit utsatta för våld skapa en ökad förståelse för vilken betydelse det har haft för dem att delta i en gruppverksamhet genom att lyfta kvinnornas subjektiva upplevelser. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat fyra kvinnor som har deltagit i en gruppverksamhet. Vi hoppas att vår studie kan lyfta våldsutsatta kvinnors upplevelser av att delta i en gruppverksamhet ur ett brukarperspektiv då vi upplever att detta saknas i tidigare forskning. Vår studie har en abduktiv ansats vilket innebär att vi inte utgått från teori när vi formulerat forskningsfrågan utan i stället valt en teori kring erkännande efter att vi började bearbeta vårt resultat. Vårt intervjumaterial har analyserats med hjälp av tidigare forskning på området och Axel Honneths teori om erkännande. I vår studie kom vi fram till att kvinnorna upplevde gruppen som lyhörd och förstående. De upplevde gruppen som trygg i och med att det var en kvinnogrupp där alla hade liknande erfarenhet. Detta bidrog även till att de kände sig förstådda och mindre ensamma om sin situation. Kvinnorna uppgav även att det fått ökad förståelse för sig själva och det som skett och att denna förståelse varit viktig för att kunna bearbeta och läka från sina erfarenheter. Vi kan konstatera att våldsutsatta kvinnor är en heterogen grupp med skiftande behov. Vissa hade haft nytta av ytterligare insatser både innan och efter gruppen.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati. Frågan om våldsutsatthet upplevdes som komplicerad att ställa av vårdpersonalen. Faktorer som tidsbrist och bristen på avskildhet försvårade arbetet. Vårdpersonalen ansåg att det var akutsjukvårdens ansvar att ställa frågan, men det var oklart vem som bar det yttersta ansvaret. Slutsats: För att kvinnor utsatta för våld ska få ett gott omhändertagande behöver vårdpersonalen inom akutsjukvården mer utbildning och tid. Det är av betydelse att arbetsledningen eftersträvar ett öppet klimat för diskussion kring dessa frågor och markerar att våld i nära relationer är en lika viktig fråga som andra medicinska tillstånd inom akutsjukvården. / Objective: To investigate health care professionals’ emotions in the meeting with women who experience intimate partner violence within emergency care. Methods: Qualitative study with semi-structured interview methodology. Thirteen nurses and nursing assistants within the emergency care shared their thoughts in interviews about the meeting with abused women through 10 semi-structured questions. Results: Health care professionals lacked knowledge about intimate partner violence and did not feel prepared to meet an abused woman despite developed guidelines and instructions. The meeting induced many strong emotions such as anger and frustration, but also compassion and empathy. The issue was perceived as complicated by the health care professionals. Factors such as lack of time and privacy hampered their work. They felt that it was the emergency care’s responsibility to address the issue, but with different views about whose obligation it was to raise the question. Conclusion: To provide good care for abused women, the health care professionals in the emergency care need more training and time. It is important that management encourages discussion and clarifies that intimate partner violence is just as essential as any other medical issues in the emergency care.

Background: In 2015, 17,000 reports were made of about assault cases in Sweden. In 46% of the reports the perpetrator was in a close relationship with the victim. When the victims of violence seek care, healthcare staff lacks routines and resources to pay attention to and respond to women adequately, despite the fact that the healthcare system has legal responsibility to prevent, detect and identify violence. Hence the interest in how healthcare professionals meet these women and what routines and resources are available in health care to support women with violence. Aim: The literature review’s aims was to map the encounter of women who are exposed to violence in close relationships with a male partner. Method: A general literature review based on qualitative and quantitative articles. Result: Healthcare professionals pay attention to and rarely respond to vulnerable women in healthcare due to lack of knowledge and education. Lack of routines and resources prevents healthcare professionals from responding to and providing adequate support to women with violence. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the predominantly affected person's lack of treatment and the lack of routines and resources of the healthcare system is the woman who is the victim of violence. Suggestions for Continuing Research: To research how healthcare is working with the shortcomings that presents in the encounter of women who experience intimate partner violence / Bakgrund: År 2015 gjordes 17 000 anmälningar om misshandelsbrott i Sverige. I 46% av anmälningarna var gärningsmannen i en nära relation med offret. När de våldsutsatta kvinnorna söker vård saknar vårdpersonal rutiner och resurser för att uppmärksamma och bemöta kvinnorna på adekvat sätt, trots att hälso- och sjukvården har lagstadgat ansvar att förebygga, upptäcka och identifiera våld. Därav intresset för hur vårdpersonal bemöter dessa kvinnor och vilka rutiner och resurser som finns inom hälso- och sjukvården att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att kartlägga hälso- och sjukvårdens bemötande av kvinnor som utsätts för våld i nära relation av en manlig partner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården uppmärksammade och bemötte sällan våldsutsatta kvinnor i vården på grund av bristande kunskap och utbildning. Brister i rutiner och resurser hindra vårdpersonalen från att bemöta och ge adekvat stöd till våldsutsatta kvinnor. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att den som främst drabbas av vårdpersonalens bristande bemötande samt hälso- och sjukvårdens bristande rutiner och resurser, är den våldsutsatta kvinnan. Förslag på fortsatt forskning: Efterforska vidare hur hälso- och sjukvården arbetar med bristerna som framkommer i bemötandet med våldsutsatta kvinnor.

Studiens syfte var att, utifrån kvalitativa intervjuer, studera hur kvinnor, som utsatts för våld i nära relation, upplevde stödet som de fick då de sökte hjälp. Detta gjordes utifrån en narrativ ansats med våldets normaliseringsprocess som teoretisk tolkningsmodell. Utifrån resultatet konstaterades att merparten av intervjupersonerna inte var tillfredsställda med stödet de tillhandahölls. Detta framkom genom att de gav uttryck för att ha bemötts med misstro och oförståelse för relationsvåldets komplexitet. Oavsett hur intervjupersonerna upplevde stödet, framställdes det dock av alla som oerhört viktigt, dels för att orka med uppbrottsprocessen som till exempel kunde innebära vårdnadstvister och polisutredningar, dels för att komma vidare och hitta sig själv igen när allt praktiskt var klart. Genom studien framkom att det finns ett behov av att synliggöra relationsvåldets omfattning samt sprida kunskap gällande dess komplexitet, då det skulle kunna bidra till ett bättre stöd till våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this study was to, by qualitative interviews, examine how women subjected to domestic violence experienced the support they were given when they reached for help. This was examined through a narrative view, with the “process of normalisation of violence” as a theoretical perspective. The results of the study showed that the majority of the interviewed women were unsatisfied with the support they received. This emerged through their expressions of how they perceived a response characterised by mistrust and misunderstanding regarding the complexity of domestic violence. Regardless of how the interviewed women perceived the help, they all expressed the importance of support to endure the different processes that a break up could entail and to be able to move on by finding their identity again. The study found that there is a need to visualise the extent of domestic violence and broaden knowledge about its complexity, as it could contribute to better support for women subjected to domestic violence.

The aim of this study is to investigate and understand how social workers in social services work with abused women in intimate partner relationships in order to accommodate housing and how they are limited in their efforts to arrange accommodation for these women. The study is conducted through semistructured interviews and I have interviewed six social workers which belongs to four equal municipalities around middle Sweden. Each social worker work with abused women but it may differ in how they work with these women depending on the organization structure. Interest has been in describing restrictions and contradictions that the social workers encounter when providing accommodation to abused women in intimate partner relationships. The result was analyzed on the basis of previous research, Michael Lipsky ́s and Johansson Roine ́s theory of street-level bureaucrats and Svensson, Johnsson & Laanemets concept of discretion. The result shows that the social workers' scope of action is limited by various factors, for instance the organizational limitations, laws and housing shortages.

Våld i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem som kräver insatser från flera verksamheter. Studiens syfte var att undersöka hur personal inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård upplever arbetet med kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Syftet var att genom en kvalitativ metod bidra med kunskap ur perspektivet från de yrkesgrupper som har ett ansvar att upptäcka våld samt stödja våldsutsatta kvinnor. Den empiriska datan samlades in genom intervjuer med sju respondenter och analyserades därefter utifrån en innehållsanalys. Respondenterna bestod av två socialsekreterare, två barnmorskor samt tre kuratorer inom den psykiatriska öppenvården. Resultatet tolkades genom systemteori och begreppen makt, normalisering och handlingsutrymme. Det framkommer i resultatet att vissa professionella tillfrågar alla klienter om våld i nära relationer, medan andra endast tillfrågar vid misstanke om våld. Det finns delade meningar om huruvida frågan om våld ska ställas direkt eller om man ska närma sig ämnet varsamt. Att ställa frågan om en kvinna är utsatt för våld upplevs vara svårt, på grund av en osäkerhet gällande hur de ska hantera svaret. Det upplevs finnas brister i det långsiktiga och det förebyggande stödet. De professionella upplever att våld i nära relationer är ett tabubelagt ämne i samhället, men att utbildning och samverkan anses främja arbetet. / Intimate partner violence is a public health- and social problem, which requires support from several organisations. The aim of our study was to examine how employees in social services and healthcare experience the work of detecting and supporting women who have been subjected to violence in an intimate relationship. The ambition was to contribute with knowledge, from the perspective of the professions that have a responsibility to detect domestic violence and support battered women, through a qualitative study. The empirical data was collected by interviews with seven respondents and analysed through a content analysis. The respondents were two social workers, two midwives and three counsellors within psychiatric outpatient care. System theory and the perspectives of power, normalization and discretion were used to analyse the result. The result shows that some professionals ask all clients about intimate partner violence, while others only ask if they suspect that a woman is being abused. The professionals’ opinions differ as to whether the question should be asked upfront or being approached more carefully. Some professionals state that asking a woman if she has suffered abuse is difficult, because of an insecurity regarding how they should proceed when they find out about the violence. There are perceived shortcomings in long-term and preventive support. The professionals find that violence in close relationships is a taboo subject in society, but that education and cooperation between organisations are considered to facilitate their work.

Bakgrund: 60% av världens kvinnor utsätts någon gång under sitt liv för könsbaserat våld. Den stora utbredningen av våld resulterar i att våldsutsatta kvinnor får ett minskat välbefinnande och påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. För att sjuksköterskan ska kunna förmedla god rådgivning och stöd i mötet med våldsutsatta kvinnor är det sjuksköterskans ansvar att beakta dessa kvinnors upplevelser.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med 7 kvalitativa respektive 1 kvantitativ vetenskaplig artikel från databaserna CINAHL och Psycinfo. Integrativ analys genomfördes utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Identifiera våld och Utbildning respektive fem underkategorier våldets innebörd, våga fråga, hindrande faktorer, brist på utbildning och behov av kunskap. Slutsats: Anledningen till att frågan om våldsutsatthet i nära relationer inte ställs av sjuksköterskan, beror till stor del på brist i utbildningen och att sjuksköterskan inte vet hur man ska gå tillväga med svaret. Faktorer som tidsbrist och att inte våga fråga om våldsutsatthet påverkade också identifieringen av våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Våld i nära relation definieras av att begå skadliga handlingar mot en intim partner. Mäns våld mot kvinnor kan leda till omfattande skador. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i screeningen av våld, samtidigt är dåligt bemötande är en vanlig upplevelse hos utsatta kvinnor i mötet med vården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som har utsatts för mäns våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativ design som induktivt analyserades med hjälp av Fribergs fem steg. Artikelsökningar har genomförts i CINAHL, PsycINFO, och manuellt.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna beskrev bristande kunskaper orsakat av avsaknad av strategier, förutfattade meningar, samt avsaknad av rutiner. Resultatet beskrev även sjuksköterskornas erfarenheter av att vara mänskliga, då känslor och tidsbrist förekom i vårdrelationen med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: När kvinnor utsatta för våld söker vård bär sjuksköterskor en betydelsefull roll i att stötta och hjälpa. Trots detta ansvar, brister sjuksköterskornas förmåga att hantera och vidta åtgärder vid bekräftande av våldsutsatthet. Ytterligare lärdomar inom ämnet visade sig vara nödvändigt för att kunna vårda kvinnorna personcentrerat. / Background: Intimate partner violence, is defined as committing harmful acts towards an intimate partner. Men’s violence against women leads to severe damage. The nurse plays an important role when screening for violence, though the experience of poor treatment from nurses is common among abused women Aim: The aim was to describe the nurse’s experiences of caring for women that has been exposed to men’s violence in an intimate relationship. Method: A literary review of 12 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five steps. Articles has been searched by using CINAHL, PsycINFO, and manually.  Results: The result showed that nurses described insufficient knowledge caused by lack of strategies, preconceptions and lack of routines. The result also described the nurses’ experience of being human, caused by the emotions and lack of time in the nurse-patient relationship with the abused women.  Conclusion: When abused women seek care, the nurse plays an important role supporting and helping the woman. Despite this responsibility, the nurses lack ability to manage a confirmation of abuse. More knowledge in the subject showed to be essential when performing person centered care for abused women.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt socialt problem i Sverige som ibland leder till dödliga konsekvenser och andra sociala konsekvenser för de utsatta. Forskning bevisa att två sociala konsekvenser av våld mot kvinnor i nära relationer är fattigdom och hemlöshet. Detta för att de flesta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer bruka även utsättas för ekonomiskt våld. Boende kan vara ett problem för våldsutsatta kvinnor pga. exempelvis deras dåliga ekonomiska läge. Syftet med studien var att undersöka de professionellas upplevelse och erfarenheter av hur socioekonomiska faktorer som boende och ekonomi kan dröja uppbrottsprocessen från våld i nära relationer och om det förekommer utmaningar kopplade till dessa faktorer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studien genomförs med kvalitativ metod genom tematisk semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter. Det empiriska materialet analyseras med olika teorier såsom gatubyråkrati, organisationsteori och makt. Resultatet bevisa att det ekonomiska och det akuta boendebehovet bruka alltid lösa sig, men lösningen till det långsiktiga boendebehovet blir svårare, del pga. faktorer utanför socialtjänstens kontroll, som exempelvis bostadsbristen som drabbar hela landet. Resultatet uppmärksamma även vikten av kunskap om våld i nära relationer bland de professionella som jobba med våldsutsatta kvinnor samt andra människobehandlande organisationer. Slutligen, visa resultatet att de professionella möter några utmaningar i arbetet med att bestå våldsutsatta kvinnor med ekonomi och boende, nämligen, brist på kunskap, begränsade resurser, hög arbetsbelastning och avsaknad av konkreta direktiv från politiker om hur arbetet med våldsutsatta kvinnor ska utformas och genomföras. / Domestic violence against women is a serious social problem in Sweden, and sometimes leads to deadly consequences or other social consequences för the victims. Research shows that two of the social consequences of domestic violence against women are poverty and homelessness. This is due to the fact that most women who are victims of domestic violence usually also suffer economic abuse from their partners. Housing can be an issue för domestic violence victims because of their poor financial status among other reasons. The social services has the utmost responsibility to assist women who have been victims of domestic violence. The aim of this study was to investigate social workers understanding and experiences of how factors such as housing and poor financial status can delay the breakup process för women suffering domestic abuse from their partners, and if any challenges arise when working to meet these abused women's housing and financial needs. A qualitative method was used to collect data from five social workers through thematically semi-structured interviews. The results, which are presented in various themes, were analysed using theories such as street level byråcracy, organisation theory and power. The results shows that the social services usually meet the financial and immediate housing needs of these abused women but the long term housing solutions are usually a challenge, and this is mostly due to general housing shortages in Sweden. The results also highlights the importance of basic knowledge about domestic violence among social workers in particular and other human-serviceorganisations in general. Finally, the study brings to light some of the challenges that social workers encounter when working to meet domestic abused women's financial and housing needs, which are: limited knowledge about domestic violence and its consequences, limited resources, high workload and lack of concrete directives and guidelines from the government about how to suppor t and work with victims of domestic violence.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.