Women who are subjected to violence in close relationships are a vulnerable group that are becoming increasingly prioritized within the social services in Sweden. However, the support offered to this group varies between different municipalities. This study highlights similarities and differences between social workers' working methods in a smaller and larger municipality when working with who are exposed to violence in close relationships. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with six social workers that work with women who are subjected to violence in close relationships. Three of the social workers are employees in a larger municipality, while the remaining three work in a smaller municipality. The social workers' way of working was compared to see what opportunities and limitations as well as similarities and differences exist between municipalities with different working conditions. The theoretical perspectives used in this study are street bureaucracy and humanism. The power relationship between social workers and clients has also been discussed. The result shows that there are more similarities than differences between social worker´s procedure, even if they work in municipalities with different conditions. One conclusion is that the differences in working methods do not depend on the size of the municipalitiy, but more on how social workers use their room for action. / Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är en utsatt grupp som börjar bli allt mer prioriterad inom socialtjänsten i Sverige. Dock varierar stödet som erbjuds från kommun till kommun av olika anledningar. Denna studie belyser likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med våldsutsatta kvinnor i en mindre och en större kommun samt vad skillnaderna kan bero på. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare som arbetar nära våldsutsatta kvinnor. Tre av socialarbetarna arbetar i en större kommun och de tre andra arbetar i en mindre kommun. Socialarbetarnas arbetssätt jämfördes sedan med varandra för att se vilka möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader det finns mellan de olika kommunerna. De teoretiska perspektiv som används är gatubyråkrati och humanism. Även maktrelationen mellan socialarbetare och klienter har diskuterats. Resultatet visar att de våldsutsatta kvinnorna erbjuds samma sorts stöd oavsett kommunens storlek. Resultatet visar även att det finns fler likheter än skillnader mellan informanternas arbetssätt trots att de arbetar inom en större och en mindre kommun. En slutsats är att skillnaderna i arbetssätten inte beror på kommunernas storlek utan mer på socialarbetarens användande av sitt handlingsutrymme.

Kvinnojourer i Sverige utför varje dag ett viktigt arbete med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Denna studie syftade till att undersöka de som arbetar på kvinnojourers erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och om dessa erfarenheter har ändrat deras arbetssätt med att hjälpa andra våldsutsatta kvinnor. Två frågeställningar användes för att besvara syftet där den första berörde kvinnors uppbrottsprocesser och den andra jourernas arbete. Utförandet av studien underbyggs av att det råder en kunskapslucka kring just detta område. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio anställda på olika kvinnojourer i Sverige. En tematisk analys gjordes för att analysera den insamlade datan, för att sedan identifiera kodord som bildades till teman. Åtta teman bildades; omgivning, stöd, kunskap, yttre faktorer, kvinnan, kunskap, support och individuella faktorer. Resultatet visade att enligt kvinnojourerna är det individuellt varför en kvinna lämnar en våldsam relation men de främsta orsakerna är när barn eller omgivning drabbas, att våldet eskalerar eller att kvinnan helt enkelt fått nog. De ansåg även att erfarenheter och kunskap kring kvinnors uppbrottsprocesser har en inverkan på hur de arbetar med andra utsatta kvinnor. / Women's shelters in Sweden perform every day an important job of helping abused women. This study aims to examine those who work at women's shelters and their experiences on abused women's leaving processes. Also if these experiences has changed their way of working with helping other abused women. Two questions were used to achieve the purpose. The first question is about women’s leaving processes and the second is about the shelters work. The execution of the study is supported by the fact that there is a knowledge gap in this area. Semi-structured interviews were conducted with nine employees at various women's shelters in sweden. A thematic analysis was used to analyze the collected data, and then to identify codewords formed into themes. Eight themes were found; environment, support, knowledge, external factors, the woman, knowledge, support and individual factors. The results showed that according to the women's shelters, it's individual why a woman leaves a violent relationship but the main reasons are when children or the environment is affected, that the violence escalates or that the woman has had enough. They also felt that experiences and knowledge about women's leaving processes have an impact on their work with other abused women.

Men´s violence against women causes major physical and psychological consequences and is therefore classified as a prioritized public health issue by the UN. The government offers various forms of help for abused women, including support and protection through non-profit women´s shelters. The national association Unizon incorporate 90 women´s shelters that through knowledge of violence, gender and power, offer support and protection to women and children that are victims of violence. This study aims to increase the knowledge of women´s shelters work with abused women. The basis of the study is formulated through two research questions; “How do professionals work to shed light on resistance and the responsibility for the violence?” and “How does shedding the light on resistance interact with the placement of responsibility?” Based on the aim of the study, a qualitative research approach was adopted in which five semi-structured interviews with professionals at Unizon´s women´s shelters were conducted. Through a thematic analysis, two themes were identified; “To prepare the woman to leave” and “To prepare the woman to not return”. The results were analyzed using a relational perspective on power and the power triangle, as well as the concept of empowerment. The results demonstrated that by referring to violence as violence, the resistance of the abused woman is made visible, which in turn leads to clarity concerning the issue of responsibility.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.

Bakgrund: En av tre kvinnor utsätts för våld i en nära relation, detta har kommit att bli ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan i hela världen. Då sjuksköterskan oftast har det första mötet med patienten är det av stor vikt att sjuksköterskan besitter relevant kunskap kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt av sexton artiklar från hela världen. De databaser som används för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap gällande omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor samt att det saknades möjligheter till klinisk övning på att kunna vårda dessa kvinnor på ett adekvat sätt. Bristen på behandlingsriktlinjer från klinikens organisation var bidragande till bristfälliga omvårdnadsinsatser. Ännu en barriär som framkom ur resultatet var bristande beredskap inför mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Detta baseras på sexton vetenskapliga artiklar vilka sammanfattades i tre huvudteman; Attityder, förhållningsätt och stigmatisering¹, Brist på kunskap², Brist på utbildning och behandlingsriktlinjer³.Slutsats: Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer utbildning, kontinuerlig övning och tydliga riktlinjer för att på ett adekvat sätt vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. / Background: One out of three women are exposed to some type of intimate partner violence during a relationship. Since the nurse usually is the one having the first meeting with the patient it is out of great importance that the nurse has relevant knowledge about the care given to women exposed to intimate partner violence.Aim: The aim of this literature review is to describe nurses´ knowledge and attitudes of caring for women exposed to intimate partner violence (IVP).Methods: The method of this study were a literature review of sixteen articles from around the world. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed.Results: The result showed that nurses experience a lack of knowledge regarding the care of abused women and that there are no opportunities for clinical practice in being able to care for these women in an adequate manner. The lack of treatment guidelines from the clinic's organization contributed to inadequate nursing efforts. One more barrier emerged from the result were lack of preparedness for the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. This is based on sixteen scientific articles which were summarized in three main themes: Attitudes, approaches and stigma¹, Lack of knowledge², Lack of education and guidelines³.Conclusions: Based on the results of the study, it is concluded that nurses need more training, continuous practice and clear guidelines to adequately care for women who have been subjected to intimate partner violence.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns stor okunskap och tveksamhet hos vårdpersonal inför mötet med våldsutsatta kvinnor. Hälso- och sjukvården är en ledande aktör för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det dolda våldet i hemmet identifieras sällan, vilket orsakar stort lidande hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnor lever i otrygghet vilket gör att de har all rätt att få den vård som krävs. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har tillämpats baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvårdens bristfälliga kompetens låg till grund för att kvinnor undvek att söka professionell hjälp med rädslan av att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal skapade sårbarhet och skuldkänslor hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnors läkningsprocess påbörjades när de blev tillfrågade om våldet, bekräftades i sina upplevelser samt erhölls verktyg och ytterligare stöd i form av remittering. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet grundade sig i både positiva och negativa faktorer. Bemötandet av våldsutsatta kvinnor ska bygga på öppen dialog i en trygg miljö vilket möjliggör identifiering av våldet. Större kompetens krävs hos vårdpersonal där tydligare riktlinjer och handlingsplaner bör ligga till grund inför mötet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Previous research shows severe ignorance in health care workers meeting abused women. Health care is a leading instance preventing violence against women. Hidden violence in the domestic is seldom identified, causing women great suffering. Women live in insecurity, giving them right to required health care. Purpose: Shed light on abused women’s experiences receiving health care. Method: A literature review has been applied based on eight scientific articles. Result: Health care’s inadequate competence was the main reason women avoided professional help, fearing not being treated sincerely. Medical order lies negative attitude established vulnerability and guild amongst victims. The healing process began when consulted about the violence, confirmed in their experiences, obtaining tools, and referring additional care. Conclusion: Abused women’s experiences receiving care founded in positive, and negative factors. Building treatment of abused women on dialog and a safe environment enables identification of domestic violence. Greater competence in medical order lies where guidelines and action plans is preparatory to consulting abused women.

Studien syftar till att undersöka vilka insatser socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor samt socialarbetares åsikter kring de erbjudna insatserna. Studien grundar sig på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju socialarbetare från sex olika kommuner som arbetar med våld i nära relation. Med anledning av pandemin genomfördes samtliga intervjuer digitalt. Resultatet visar på att kommunerna tenderar att använda sig av samma insatser, medan arbetssätten kunde skilja sig åt. Insatserna som socialtjänsten använder sig av i arbetet med våldsutsatta kvinnor består främst av samtalsstöd, ekonomiskt bistånd, praktisk hjälp och olika former av boende. Socialarbetarna ser både styrkor och brister inom de erbjudna insatserna. Det finns även en uttalad känsla av maktlöshet hos en del informanter, eftersom att deras arbete påverkas och begränsas av andra aktörer i samhället. Samtliga informanter i undersökningen uttrycker att för att nå Sveriges nationella mål kring våld i nära relation behöver hela samhället samarbeta. / This study aims to investigate the support provided by the Swedish social services for women who are victims of intimate partner violence. It also investigates the opinions of the social workers on the provided help from the social services. The study is based on semistructured, qualitative interviews with seven social workers from six different municipalities within the Swedish social services. Due to the pandemic, hence why the interviews were held digitally. The results show that the social services tend to use the same kinds of support, whereas ways of working with the support could vary. The social services’ support consists primarily of conversational therapy, economic aid, practical support and different forms of accomodations. The social workers identified both strength and deficits within the provided support. Furthermore, the social workers talk about feeling powerless since other authorities affect and confine their work. All informants express that the society as a whole has to cooperate to achieve the Swedish national goals on intimate partner violence.

Bakgrund: Våld mot kvinnor med barn i nära relationer är ett samhällsproblem. Socialstyrelsen har tagit fram en handlingsplan till hjälp för socialtjänsten vid arbete mot våld i nära relationer. Metod: Empirisk studie genom webbenkät med öppna och slutna frågeställningar. Enkäten skickades till socialtjänsterna i 33 kommuner i Västra Götaland, 5 av dessa svarade på enkäten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos anställda på socialtjänster i Västra Götaland om socialtjänsternas arbete enligt handlingsplanen mot våld i nära relationer, och uppfattningar om extern samverkan. Resultat: De anställdas uppfattning är att socialtjänsten tillämpar preventiva åtgärder men i övrigt går detta inte att kartlägga vidare från studiens resultat. Samverkan mellan myndigheter fungerar bra men det framkommer inte av studien vilka myndigheter socialtjänsten samverkar med. Diskussion: Låg svarsfrekvens gör att resultatets trovärdighet är låg. Hade istället kvalitativa intervjuer använts som metod för insamling av data kunde en kartläggning av åtgärdstagandet och samverkan varit möjlig att genomföra. Slutsats: De anställdas uppfattning är att socialtjänsterna arbetar enligt handlingsplanen avseende extern och intern samverkan och att denna fungerar bra. Däremot är kartläggning av våldsutsatthet knapphändig och uppgifter om åtgärdstagande utom våldsprevention saknas i respondenternas svar. Resultatet går således inte att generalisera. / Background: Violence against women with children in close relationships is a societal problem. The National Board of Health and Welfare has developed an action plan to help the social services in working against violence in close relationships. Method: An empiric study using online survey with open and closed questions. The questionnaire was sent to the social services in 33 municipalities in Västra Götaland, 5 of which responded to the questionnaire. Objective: The purpose of this study is to examine perceptions of employees at social services in Västra Götaland about the work of social services according to the action plan against violence in close relationships, and perceptions about external collaboration. Results: The employees' view is that the social services apply preventive measures, but this cannot be further mapped from results of the study. Collaboration between authorities works well, but the study does not show which authorities the social services collaborate with. Discussion: The low response rate implies poor reliability of the results. Had instead qualitative interviews been used as a method of data collection, mapping of the measures and collaboration would have been possible. Conclusion: The employees view is that the social services work according to the action plan regarding external and internal collaboration and that this works well. On the other hand, mapping of victims of violence prevention is missing in the respondent’s answers, hence, the result is not possible to be generalized.

This study focuses on women’s own description of their experienced feelings. The described feelings in relation to being subjected to violence of a man in a close relationship. The standing points when working on the study has been that the women’s emotions can interfere with the opportunity to leave the violent man. The aim of the study is therefor to examine the emotions women experienced related to domestic abuse and how the emotions affect them. Furthermore, is this study based on theoretical grounds such as Symbolic interactionism, Mirror-image perception and Sociology of emotions. Secondary data has been collected based on autobiographies of women who has experienced violence of a man in a close relationship to obtain the purpose of the study. The data have then been analyzed in a thematic analysis which resulted in two main themes positive/neutral emotions and negative emotions. The result presents how the women experienced with violence described their feelings. The feelings can be understood in relation to the previous studies and presented theories. “Symbolic interactionism” as a standing point understands the result such as the described emotions of the women occurs through interaction with the violent man. The results show that the woman's emotions are dependent on the interaction with the violent man and that these are then created through isolation from the outside world and emotional ties. The emotions prove to be crucial for women as they greatly affect their ability to leave and their well-being. / Den här uppsatsen fokuserar på beskrivningar och berättelser av upplevda känslor från kvinnor som har varit utsatta för våld av en man de haft en nära relation med. I arbetet med uppsatsen är utgångspunkten att våldsutsatta kvinnors känslor skulle kunna påverka deras upplevda möjlighet att lämna relationen. Syftet är därför att ta reda på vilka känslor kvinnorna beskriver kopplat till våldsutsattheten och hur de påverkar dem. Vidare bygger uppsatsen på en teoretisk grund utifrån symbolisk interaktionism, jaget och spegeljaget samt emotionssociologiskt perspektiv. För att uppnå syftet med uppsatsen har sekundärdata samlats in från biografier av kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation av en man. Data har sedan analyserats i form av en tematisk analys som landat i två huvudteman, positiva/neutrala känslor och negativa känslor. I resultatet presenteras det hur kvinnor beskriver sina känslor utifrån att de har erfarenhet av våld utfört av en man i en nära relation. Det går att förstå dessa känslor utifrån tidigare forskning samt de utvalda teorierna som presenteras. Resultatet visar på att kvinnans känslor är beroende av interaktionen med den våldsamma mannen och att dessa då skapas genom isolering från omvärlden och känslomässiga band. Känslorna visar sig vara avgörande för kvinnorna då de i hög grad påverkar deras möjlighet att lämna och deras välmående.