Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och kränker våldsutsatta kvinnors frihet. Kvinnliga offer är överrepresenterade i statiskt som berörvåld i nära relation. Med en kvalitativ ansats har vi haft som syfte att undersöka professionellas syn på varför kvinnor stannar kvar i våldsammaheterosexuella parrelationer och vad som möjliggör för ett uppbrott. Med ett målinriktat urval har sex professionella socialarbetare strategiskt valts ut för att besvara vårt syfte med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Denna studie tar stöd av teorierna, normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen. För att analysera det empiriska materialet har en tematisk analysmetod använts. Resultatet har brutits ner i följande trehuvudteman: rädsla, normaliseringsprocessen samt stöd. Följande subteman är barn, ekonomi, kärlek, kultur, isolering, internalisering, samhällets resurser och kunskap. Studien visade på kvarhållande faktorer, dessa var rädsla och en direkt följd av normaliseringsprocessen. Rädslan kvinnorna upplever kan härledas till barn, ekonomi, kärlek samt kultur. Enligt professionella upplever flera kvinnor en rädsla kring vad som kan hända barnen vid en eventuell separation och hur de ska klara sig ekonomiskt utan mannens finansiering. Rädslan kan även förväxlas med kärlek och en delkvinnor är styrda av kulturella normer, vilket skapar en rädsla för att lämna. Normaliseringsprocessen visade sig även vara ett återkommande tema som synliggör hur gränserna för vad som uppfattas vara normalt förskjuts och att våldet normaliseras för kvinnorna. De faktorer som visade sig möjliggöraför ett uppbrott från våldspräglade relationer var stöd i form av samhällets resurser, barn samt kunskap. Med hjälp av samhällets resurser kan kvinnor få hjälp med ekonomi, skydd samt skyddad identitet, vilket kan vara avgörande faktorer för att kunna lämna. Även kunskap kring kvinnans rättigheter och vilket stöd som finns tillgängligt är viktiga faktorer som möjliggjorde för ett uppbrott. / Men's violence against women is a societal problem that violates the freedom of women who are victims of violence. Female victims are overrepresented in statistics concerning violence in intimate relationships. With a qualitative approach, this study aims to examine professionals' perspectives on why women stay in abusive heterosexual relationships and what enables them to break free. Through purposeful sampling, six professional social workers have been strategically selected to address ouraim through semi-structured interviews. This study draws on the theories ofthe normalization process and the process of leaving an abusive relationship.A thematic analysis method has been employed to analyze the empirical material. The results have been categorized into three main themes: fear, the normalization process, and support. The following sub-themes include children, finances, love, culture, isolation, internalization, love, societal resources, and knowledge. According to the professionals, the most prominent factors keeping women in abusive relationships were fear and, as a direct consequence, the normalization process. The fear experienced by the women could be attributed to concerns about the children, financial dependence, and cultural norms. Several women were afraid of the potential consequences for their children in the event of a separation and how they would manage financially without the partner's support. The normalization process emerged as a recurring theme, highlighting how the boundaries of what is perceived as normal shift, and the violence becomes normalized for women. The factors enabling a break from violent relationships included support in the form of societal resources and knowledge. Through societal resources, women can receive assistance with finances, protection, and secure identity, which can be crucial factors in leaving. Awareness of women's rights and the available support also played significant roles in enabling a break.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Att kvinnor utsätts för våld av sin partner är idag och har länge varit ett samhällsproblem. Våldet mot kvinnorna är något som medför allvarliga skador mot kvinnornas fysiska och psykiska hälsa. Det leder i sin tur vidare till bland annat ångest, depression, suicidtankar och självskada. Som sjuksköterska finns ett professionellt ansvar att lyfta och se dessa våldsutsatta kvinnor för att kunna ge god omvårdnad och stöd.  Syfte Syftet var att belysa lidandet hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner för att förstå betydelsen av mötet inom omvårdnad.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 17 inkluderade vetenskapliga artiklar som utgör resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram med databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades och granskades utefter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag.  Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade både negativa och positiva upplevelser av sjukvården hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner. Upplevelserna som resultatet tog fram visade sig främst vara negativa. Kvinnor visade sig ha olika upplevelser av första mötet med sjukvårdspersonalen som kunde handla om exempelvis att känna sig hörd, sedd och bekräftad medan de negativa upplevelserna kunde handla om tvärtemot, att inte känna sig hörd, sedd eller bekräftad. Resultatet delades in enligt två kategorier med fem respektive tre subkategorier.  Slutsats Våld i nära relation som utövas mot kvinnor av en manlig partner är ett globalt folkhälsoproblem som sjukvårdspersonal har behov av ökad utbildning inom för att kunna lindra lidande hos våldsutsatta kvinnor. Den fortsatta utbildningen kan förslagsvis behövas för att uppmärksamma våldet kvinnor utsätts för av sin manliga partner vilket kan vara till nytta för patienterna, närstående och samhället i stort. / ABSTRACT  Background The fact that women are exposed to violence by their partner is today and has for a long time been a societal problem. Violence against women is something that causes serious damage to women's physical and mental health. This in turn leads to anxiety, depression, suicidal thoughts and self-harm. As a nurse, there is a professional responsibility to lift and see these abused women in order to give god care and support.  Aim The purpose was to shed light on the suffering of women who have been exposed to violence by their male partner in order to understand the importance of the encounter in nursing.   Method A non-systematic literature review with a total of 17 included scientific articles that constitute the result of this study. The articles were produced with the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were analyzed and reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data.  Results The results in the literature review showed both negative and positive experiences of healthcare in women who have been exposed to violence by their male partner. The experiences that the result produced turned out to be mainly negative. Women turned out to have different experiences of the first encounter with the healthcare staff, which could be for example feelings of being heard, seen and confirmed, while the negative experiences could be about not feeling heard, seen or confirmed. The results were divided into two categories with five and three subcategories, respectively.  Conclusions Intimate partner violence that is perpetrated against women by a male partner is a global public health problem in which healthcare professionals need increased training to be able to alleviate suffering in women exposed to intimate partner violence. Further education may be needed to pay attention to the violence women are exposed to by their male partner, which can be beneficial for patients, relatives, and society at large.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla kulturer, i alla delar av världen. Våld kan utspela sig både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Omkring 30 procent av kvinnor över 18 år har, eller kommer utsättas för våld från en partner. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är det som lämnar spår för framtiden. Vårdenheter utbildar inte alltid sin personal tillräckligt, vilket gör hälso- och sjukvårdspersonal osäkra kring hur de ska bemöta situationen, vilket kan resultera i att kvinnan inte blir bemött på rätt sätt. Syfte Att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med 15 vetenskapliga artiklar som underlag. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genom blocksökning med hjälp av SubjectHeadings och MeSH-termer samt titel/abstrakt sökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades artiklarna med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var kvinnors barriärer av tidigare erfarenheter, negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal och positivt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att många kvinnor kände sig svikna av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och hjälpen de fick. Det visade på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal bemöter kvinnorna med empati, att de tar sig tiden att lyssna på kvinnornas berättelser samt ger de adekvat hjälp och stöttning. Ett personcentrerat förhållningssätt vägde tungt hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer för att dem inte ska känna sig som en del av statistiken. Slutsats Studien identifierade kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelse av bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal där flera bristande faktorer belystes. Genom att hälso- och sjukvårdspersonals kunskap kring våld i nära relationer ökar, och kvinnors behov belyses, kan fler våldsutsatta kvinnor erhålla den hjälp de behöver i bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: Bemötande, upplevelse, våld i nära relation, hälso- och sjukvårdspersonal, våldsutsatta kvinnor / Background Domestic violence is a global burden that affects women in all social classes, in all cultures, in all parts of the world. Violence can for example take form psychologically, sexually, and financially. Around 30 percent of women over the age of 18 have or will be subjected to partner violence. The first meeting with an abused woman is what sets the path for future care. Care units do not always educate their staff sufficiently, which makes healthcare personnel unsure of how to handle the situation, which can result in the women not being met with the right attitude. Aim To shed light on how women exposed to intimate partner violence experience the attitudes of healthcare personnel. Method A non-systematic literature review was carried out with 15 scientific articles as a basis. The scientific articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo by block searches using SubjectHeadings and MeSH-terms as well as title/abstract searches. The articles underwent a quality review based of off Sophiahemmet University’sassessment documents for scientific classification and quality. The articles were then compiled and analysed using an integrated analysis. Results The data analysis gave rise to three main categories and eight subcategories. The main categories were women’s barriers of past experiences, negative attitudes from healthcare personnel and positive attitudes from healthcare personnel. The results showed that many women felt let down by healthcare personnel’s attitudes and the help they received. It showed the importance of the healthcare personnel treating the women with empathy, that they took the time to listen to their stories and give them adequate help and support. A person-centred approach weighed heavily with women exposed to intimate partner violence so that they don’t feel like another statistic. Conclusions The study identified women exposed to intimate partner violence experiences of the attitudes of healthcare personnel, where several missing factors where highlighted. By increasing healthcare personnel’s knowledge of intimate partner violence and highlighting women’s needs, more women exposed to violence, can receive the help they need in the meeting with healthcare personnel. Keywords: Attitude, experience, healthcare personnel, intimate partner violence, violence against women

Honor-related violence and oppression is a global social problem where women who are at risk of honor in many cases do not dare to seek help and support from social services. The purpose of this study is to investigate how women are affected by honor-related violence and oppression and what challenges the social service in Sweden is facing. The study is carried out through an overall literature study in the form of 12 scientific articles. The results show that honor-affected women live under constant oppression where standards of honor are more prioritized than the women's well-being and right to freedom. It also shows that the social service is going through a series of different challenges, including through a lack of experience and a lack of cooperation between different authorities. When these results are presented, it becomes clear how dishonored women are considered "especially vulnerable", which pushes their isolation in society even more. The social workers' lack of experience on the subject means that vulnerable women do not receive the help and support they need. In addition, the dishonored woman runs the risk of being subjected to even more violence by her perpetrator if she is denied the support and help she needs. This study sets out what problems honor-prone women can encounter in contact with social services. Their contact with social services can either free them from honor violence or make the situation even worse. / Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt samhällsproblem där hedersutsatta kvinnor i många fall inte vågar söka hjälp och stöd av socialtjänsten. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor påverkas av hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka utmaningar socialtjänsten i Sverige står inför. Studien utförs genom en övergripande litteraturstudie i form av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att hedersutsatta kvinnor lever under ständigt förtryck där hedersnormer är mer prioriterade än kvinnornas mående och rätt till frihet. Det visar även att socialtjänsten går igenom en rad av olika utmaningar, bland annat genom bristande erfarenhet samt bristande samverkan mellan olika myndigheter. När dessa resultat presenterats blir det tydligt hur hedersutsatta kvinnor betraktas som  “särskilt utsatta”, vilket trycker på deras isolering i samhället ännu mer. Socialarbetarnas bristande erfarenhet kring ämnet leder till att hedersutsatta kvinnor inte får den hjälp och stöd de är i behov av. Dessutom löper den hedersutsatta kvinnan en risk att utsättas för ännu mer våld av sin förövare om hon nekas stöd och hjälp som hon behöver. Denna studie planterar fram vilka problem hedersutsatta kvinnor kan stöta på i kontakt med socialtjänsten. Deras kontakt med socialtjänsten kan antingen fria dem från hedersvåldet eller göra situationen ännu värre.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Våld i nära relationer mot kvinnor är ett samhällsproblem som oftast förekommer i det egna hemmet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och en tidig upptäckt av våldet kan förbättra hälsan för den utsatta kvinnan. Det finns svårigheter i vården att identifiera samt möta kvinnors behov av vård på ett tillfredsställande sätt. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Den här studien är en litteraturstudie som utgått från kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed och Cinahl. I resultatet framkom temana "Sjuksköterskans upplevda roll och ansvar", "Sjuksköterskans emotionella upplevelser", "Kunskap och strategier" samt "Arbetsplatsrelarerade faktorer". De faktorer som är en barriär för sjuksköterskans identifiering av våldsutsatta kvinnor är brist på rutiner och riktlinjer, bristande utbildning och kunskap, arbetsmiljö, fördomar och attityder samt känslomässig påverkan. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor behövs mer utbildning, kunskap och erfarenheter kring ämnet. Sjuksköterskor upplever att mer utbildning, kunskap, riktlinjer och rutiner är nödvändigt för att kunna identifiera kvinnor på akutmottagningen som utsatts för våld i nära relation. / Violence in intimate relationships against women is a societal problem that usually occurs in one's own home. The nurse has an important role in identifying these abused women. The violence affects both mental and physical health and an early detection of the violence can improve the health of the vulnerable woman. However, there are difficulties in identifying and meeting women's needs for care in a satisfactory manner. The purpose was to illustrate on nurses' experience of identifying abused women in the emergency department. This is a literature study based on various qualitative articles and various quantitative articles. The article search was done in PubMed and CINAHL. The results revealed two main themes; "The nurse's experienced role and responibility", "The nurse's emotional experience", "Knowledge and strategies" and "Workplace-related factors". Factors that are barriers to the nurse's identification of women exposed to violence are lack of routines and guidelines, lack of education and knowledge, work environment, prejudices and attitudes, and emotional impact. For the nurse to be able to help women exposed to domestic violence, more training, knowledge and experience on the subject is required. For the nurse to be able to identify women exposed to violence, improvement in education, knowledge, guidelines and routines is required.

Våld i nära relationer är ett allvarligt globalt problem som drabbar främst kvinnor i relation till en man. Våldet innefattar främst psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Våldets omfattning uppfyller samma kriterier som för tortyr och den farligaste platsen för en kvinna idag är det egna hemmet. I Sverige dödas omkring 19 kvinnor varje år till följd av partnerrelaterat våld. Då sjuksköterskan oftast har den första kontakten med våldsutsatta kvinnor är det av stor vikt att utforska hur sjuksköterskor upplever möten med kvinnorna. Bemötandet från sjuksköterskan har en central roll och är avgörande i huruvida kvinnan känner trygghet i att öppna upp sig och berätta om våldet. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Denna studie är en allmän litteraturöversikt som innefattar en sammanställning av tidigare forskning. Åtta artiklar valdes ut för att svara på studiens syfte. Utifrån dessa artiklar kunde tre huvudteman och åtta subteman identifieras till resultatet. Huvudfynden visar att sjuksköterskor upplever bristande kunskaper kring handläggning av utsatta kvinnor, vilket skapar osäkerhet i vårdandet. Sjuksköterskor upplevde maktlöshet och bristande stöd från arbetsgivare och kollegor. Arbetet med våldsutsatta kvinnor upplevdes som något komplext och kräver därför goda kunskaper. Sjuksköterskor är i behov av utbildning i att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor, men behöver även motiveras till att inta ett vårdvetenskapligt förhållningssätt där respekt för kvinnan och bibehållandet av hennes värdighet är i fokus. / Intimate partner violence is a serious global problem that mainly affects women in a relationship with a man. The violence mainly includes psychological, physical and sexual violence. The extent of the violence meets the same criteria as for torture and the most dangerous place for a woman today is her own home. In Sweden, around 19 women are killed each year as a result of partner-related violence. As nurses usually have the first contact with women exposed to violence, it is of great importance to explore how nurses experience these meetings. The treatment from nurses has a central role and is decisive in whether the woman feels secure in opening up and talking about the violence. The purpose of the study is to shed light on nurses' experiences of caring for women exposed to men's violence in an intimate relationship. This study is a general literature review that includes a compilation of previous research. Eight articles were selected to answer the purpose of the study. Based on these articles, three main themes and eight subthemes could be identified for the result. The main findings show that nurses experience a lack of knowledge regarding care for vulnerable women, which creates uncertainty. Nurses experienced powerlessness and a lack of support from employers and colleagues. The work with abused women was perceived as somewhat complex and therefore requires good knowledge. Nurses are in need of training in identifying and caring for women exposed to violence, but also need to be motivated to adopt a nursing scientific approach where respect for the woman and maintaining her dignity is the focus.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.