Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis. När det gäller genus uppfattas kvinnor såväl i lag som i praxis som passiva i sexuellt avseende medan män betraktas som den sexuellt aktiva parten som tar initiativ till sexuellt umgänge. Mannen våldtar och kvinnan blir våldtagen.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

<p>I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis. När det gäller genus uppfattas kvinnor såväl i lag som i praxis som passiva i sexuellt avseende medan män betraktas som den sexuellt aktiva parten som tar initiativ till sexuellt umgänge. Mannen våldtar och kvinnan blir våldtagen.</p>

I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation. Ur denna formulerades tre problemområden som, enligt deduktiv teori, är utforskningsbara företeelser som förväntas generera svar som bekräftar eller förkastar hypotesen; på vilket/vilka sätt utövas makten?; vilka avsedda konsekvenser har maktförhållandet?; och vilka oavsedda konsekvenser har maktförhållandet? Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor med en, för studien, relevant kunskap och erfarenhet. Data analyserades deduktivt för att svara på de tre problemområden som deducerats ur hypotesen. De fyra teman som erhölls genom analys tyder på att den makt sjuksköterskan innehar i egenskap av profession och kunskap kan utgöra ett mycket kraftfullt verktyg för att skapa förutsättningar för en god vård av kvinnor utsatta för våldtäkt. / Women who are victims of rape are a group of patients who is likely to suffer when in contact with health care services. Nurses´ lack of knowledge and experience, as well as lack of routines in health care facilities create space for personal values, factors that might contribute to cause a continuing experience of being wronged. This study aimed at enlighten nurses ´ strategies in the encounter with women victims of rape, an area in which knowledge is limited. The work on power by Foucault provided the point of departure for the data analysis. A hypothesis was formulated; power relations exist in every relationship. Based on the hypothesis three questions were asked; 1. In what way/ways are the power exercised?; 2. What intended consequences have the exercise of power? and 3. What unintended consequences have the exercise of power? Data was collected through semi-structured interviews with nurses with, for the particular study, relevant knowledge and experience. A deductive method was used to analyze data. Four themes were found that suggests that the power the nurse holds, in terms of her profession and knowledge, might be a powerful tool to create conditions for a good care of women victims of rape.

The purpose of this study is to examine constructions of plaintiff [woman] and the defendant [man] in Swedish rape convictions from 2013. The cases in this study cover acquaintance rape. We also intend to analyze the constructions of the sexes in relations to each other. The study is completed by a qualitative text analysis, with inspiration of a hermeneutic interpretation. The result is presented by four categories: the worthy of protection of the woman, the penalty of the man, the complicity of the woman and credibility. The results show that women are constructed as victims in the convicted cases, but not in the acquittal. In acquittal cases the text highlights the defendants’ credibility and to a certain extent blames the plaintiff. We were also able to distinguish a new construction of the man; the man with no penalty. This study concludes that roughly all constructions of the sexes are explainable in relation to one another, for example the worthy of protection of the woman and the penalty of the man. Another conclusion we were able to make is that the constructions regarding the woman are most often richer than the constructions of the man.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis. My aim is to create an awareness of the problem with sexual violence in war and conflict. Feminist theory claims that environment and upbringing are important factors for the creation of gender. Gender is a social and cultural construct. Rational Choice argues that human beings are rational and make decisions that promote self-interest and minimize their own losses. My conclusion is that the social and cultural constructions which, among other things, created a patriarchal society for a long time in both conflicts. Along with traditional family values, this is a strong reason that sexual violence against women occurred during the conflicts. Another reason is the fighting for resources where sexual violence became a means to an end.