Våldtäktsoffer bemöts av samhället med vissa föreställningar om hur de bör ha agerat vid utsattheten. Detta leder till minskad offerstatus, särbehandling inom rättsväsendet, minskad anmälningsbenägenhet med mera. Få studier om ämnet har utförts i Sverige. Syftet med studien var att undersöka studenters attityder till offrets ansvar vid våldtäkt. Det undersöktes även om manliga och kvinnliga studenters attityder skiljde sig i detta, samt om bekantskapen mellan offer och förövare påverkade attityden. En kvantitativ tvärsnittsstudie utformades och 262 studenter deltog i en webbaserad enkätundersökning. Resultatet visade att manliga studenter i större utsträckning än kvinnliga anklagade offret för dess utsatthet. Offret tilldelades mer skuld när gärningsmannen var obekant än när den var bekant. Det återfanns även en interaktionseffekt mellan studentens kön och gärningsmannens relation med offret. Sammanfattningsvis skuldbelägger manliga studenter offret mer för dess utsatthet än kvinnor. Ämnet är aktuellt och kräver ett löpande arbete för att förebygga våldtäktsmyter. / Rape victims are many times met by the police, the justice system and society as a whole with skepticism. This results in a loss of status as a victim and an overall tendency to not report the crime. To date, few studies have been conducted in Sweden on this topic. The purpose with the present study was to examine students’ attitudes regarding rape victims’ responsibility during rape. It was also examined if male and female students differ in their attitudes, and if they also differ in their attitudes when the victim and the perpetrator are acquainted with each other. A quantitative cross-sectional study was carried out, and 262 students participated in a web-based questionnaire. The results showed that male students to a larger extent blamed the victims for their role in the rape. The victims were also assigned greater blame when the perpetrator and the victim didn’t know each other. An interaction between the student’s gender and that the perpetrator was a stranger was found. The conclusion is that male students blame the victims to a much larger extent than female students. Thus, there is a dire need to continue the important work to end rape myths across society.

<p>När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.</p>

<p>Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn</p><p>bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ</p><p>studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön</p><p>och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken.</p><p>Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen.</p> / <p>Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To</p><p>explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an</p><p>American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.</p>

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken. Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen. / Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.

This study is based on a proposition about the legislation regarding sexual offences prepared by a commission initiated by the Swedish government in 1972 which was presented in 1976. The purpose of this study has been to ascertain the commissions views on rape based on their representation of the problem, their presuppositions and assumptions regarding it and future consequences in behavior for victims and offenders of the crime. The key results of this study is that the commission regarded the “problem” of the then current legislation to be non-consistently with the time being. In their opinion the legislation needed to be loosened from its moral strings and be adjusted to the “new” sexually liberal era. The study has furthermore shown that the commission had a clear picture of rape as consistent of different victims and different perpetrators regarding the prevailing situation. Depending on factors such as gender, social class and generation the commission pointed out certain women likely be sexually assaulted and certain men likely to be rapists. Consequences of this being that certain women were regarded as jointly responsible in case of being subject to rape. These women were led to the perception that they, in the future, had to avoid a certain behavior if they did not want to risk being raped. Rather than the victims of rape perpetrators benefited by the suggested new legislation since their crimes were looked upon more mildly than before and they were not themselves fully responsible for the offence.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Med hjälp av Teun van Dijks kritiska diskursanalys gör vi först en övergripande analys av samtliga 57 artiklar i Aftonbladet. Därefter gör vi en djupgående granskning av fem artiklar från varje fall, som särskilt karaktäriserar rapporteringen. De teoretiska ramarna för uppsatsen är den postkoloniala teorin, den journalistiska etiken och journalistikens roll i samhället. Vi har även använt oss av teorin om våldtäktsmyter samt hur invandrarbegreppet används i medierna. I vår studie har vi sett att rapporteringen om de tre fallen innehåller flera likheter. Rapporteringen följer ett tydligt mönster där rättsprocessen spelar en stor roll. Vi upplever att medierna ibland har tagit ställning för offret, som ges stort utrymme i rapporteringen. Vi har upptäckt skillnader i Aftonbladets förhållningssätt till de pressetiska reglerna. Från att ha beskrivit de två första fallen mycket ingående, har journalisterna i Tenstafallet utelämnat detaljer som kan vara till skada för de inblandade. / <p>En analys av Aftonbladets rapportering om tre gruppvåldtäkter i Stockholm.</p>

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys. / Sexual violence occurring in areas of conflict affects as well women as men. However, there is a situation where the affected men fall in the shadows and the affected women's voices sounds stronger threw the crowd. The purpose of the paper, is to investigate news reporting in six different international newsmedia to investigate how sexual violence against men in the Democratic Republic of Congo reflects abused men. The survey has a theoretical approach from a gender perspective linked to masculinity. The analytical framework chosen is a qualitative text analysis.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka diskurser som är aktuella kring våldtäkt samt att undersöka om Thordis Elva genom sin biografi På andra sidan förlåtelsen En sann historia synliggör tendenser till en förändrad diskurs och vad den i så fall skulle kunna innebära. Arbetet med studien har utgått från boken som kom ut under våren 2017 och genom ett diskursanalytiskt angreppssätt har frågor ställts till materialet för att hitta lämpliga teorier och metoder för analysen. Ur ett språkvetenskapligt, performativt och genusteoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv har en kvalitativ analys utförts i tre nivåer enligt den modell Fairclough tagit fram inom den kritiska diskursanalysen. På mellannivån har den diskursiva praktiken analyserats genom begreppssamling där flytande signifikanter identifierats med hjälp av konstruktion av möjliga och omöjliga ekvivalenskedjor. På textnivå har två systemisk-funktionella analyser utförts. I den första av dessa har processtyper och deltagare analyserats ur den del av texten där författaren talar med sin våldtäktsman om det han gjorde mot henne sexton år tidigare. Den andra textuella analysen räknar hennes respektive hans repliker och ord i direkta anföringar i samma del av texten. Den tredje nivån – sociala praktiker – har undersökts genom sammankoppling av diskursiv praktik och bakomliggande teori med tidigare forskning. Resultatet visar en svag tendens till förändring av den diskursiva praktiken kring våldtäkt. Genom biografin dekonstrueras hegemoniska begrepp som offer–förövare-dikotomin, skam och skuld samt ansvar. Här erbjuds nya sätt att tala kring våldtäkt och personer som utsatts eller som utsatt. Problematisering, dekonstruktion och adderande av perspektiv synliggör och ifrågasätter en bakomliggande social diskurs med hög interdiskursivitet till patriarkala strukturer som hegemoniskt genomsyrar juridiska diskurser, mediadiskurser och andra diskurser kring våldtäkt.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I &amp; II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut. Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010–2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande. Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna. Agentivitetsanalysen visar också att tilltalad kodas som aktiv och ansvarig i de friande domsluten såväl som de fällande. Det är svårt att avgöra om Högsta Domstolens två prejudicerande domslut har fått konsekvenser för den grammatiska kodningen av målsägande och tilltalad. Resultatet synliggör ändå en föråldrad bild av offer och förövare där offret, i det här fallet kvinnan, kodas som passiv och statisk medan förövaren, i det här fallet mannen, kodas som dynamisk och aktiv.