Bakgrund: Sjuksköterskan är den första i sjukvårdskedjan som kvinnan som utsatts för våldtäkt möter på sjukhuset. Omvårdnadsarbetet efter en våldtäkt innebär att stärka kvinnans autonomi, skapa trygghet och göra en utförlig undersökning. Erfarenheten av att vårda dessa kvinnor för sjuksköterskan kan leda till att sjuksköterskan upplever eget trauma av händelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Två databaser användes för informationssökning. Artiklarnas innehåll kvalitetsgranskades, sedan kodades artiklarnas resultat för att framställa likheter och olikheter. Resultat: Resultatet för litteraturstudien innehåller 11 resultatartiklar varav en var mixad metod, tre var kvantitativa och sju resultatartiklar var kvalitativa. Tre huvudkategorier framträdde: Personliga konsekvenser av mötet med kvinnan som utsatts för våldtäkt, betydelsen av kunskap och utbildning vid omvårdnad av kvinnan som utsatts för våldtäkt ochkommunikationshinder vid omvårdnaden av kvinnan som utsatts för våldtäkt. Slutsats: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning av mötet med kvinnan som utsatts för våldtäkt. Kunskapen om omvårdnaden för kvinnan som utsatts för våldtäkt var bristande i verksamheterna och specialistutbildning saknades. Kommunikationen mellan professionerna i omvårdnadsarbetet visade även bristande kvalitet och påverkades av sjuksköterskans yrkeserfarenhet och utbildning. / Background: When the women who has experienced rape seek healthcare the nurse will be the first one at service. The focus for the nurse who is caring for the women is to preserve integrity, creating a safe space and providing an examination. The nurses experience after caring for these women can create an own personal trauma. Aim: The aim was to portray nurses experience of caring for women who has been exposed to rape. Method: This study was a general literature review with an inductive approach. Two databases were used for information retrieval. The articles were qualitative examined and later coded into categories based on similarities and differences. Results: The results of the literature study consisted of 11 result articles, one of the articles with mixed method, three articles with quantitative method and seven with qualitative method. Three main categories were identified: Personal consequence from the meeting with the women who has been exposed to rape, importance of knowledge and education when caring for the women who has been exposed to rape and communication problem when caring for the women who has been exposed to rape. Conclusion: Results showed that nurses experience emotional distress after the meeting with the women who has been exposed to rape. The nurses showed a lack of knowledge in how to treat the patient and how to coordinate with different professionals in the workplace. The difficulties in knowledge and communication for nurses were present if the nurse did not have any type of special education about rape.

Hösten 2017 spred sig hashtagen Metoo som en löpeld världen över. Hashtagen skapades föratt väcka uppmärksamhet kring de övergrepp och sexuella trakasserier som kvinnor världen över varit med om under sin livstid. Som en direkt påföljd av rörelsens framfart instiftades en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige - samtyckeslagen. Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att allt sex som inte är frivilligt är olagligt.  Vi har för avsikt i denna studie att analysera om/hur språkbruket i rubriker har förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor. Omfånget är 100 artiklar publicerade år 2015, två år innan Metoo, och 100 artiklar publicerade år 2019, två år efter rörelsen.  I form av en kritisk diskursanalys undersöker studien vad/om det finns skillnader i graden av misstänkliggörande av utsatta kvinnor, samt vem som får stå som ansvarig förhändelsen genom språkbruket. Genom att göra en kritisk diskursanalys kan vi få reda på vilka bakomliggande ideologier eller värderingar som formar nyhetsrapporteringen om ämnet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för uppsatsen omfattas av gestaltningsteorin och diskursteorin. Vi har tagit inspiration från Peter Berglez analysschema där bland annat modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi förekommer.  Resultatet visar att misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat sedan 2015. Kvällstidningen Aftonbladets rubriker erhåller en hög marknadsideologi, både före och efter Metoo. Dagens Nyheters rubriker omfattas också dem i hög grad av marknadsideologin, men efter Metoo har rubriker som omfattas av den feministiska ideologin ökat.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att öka min och läsarens förståelse för sexualbrottens utveckling genom historien, men även att öka förståelsen för de bakomliggande faktorer som låg till grund för de ideologier och perspektiv enligt vilken lagen stiftats. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur har diskursen kring sexualbrott förändrats inom svensk rätt från mellankrigstiden fram till idag?  Vilka likheter eller skillnader i form av värderingar och attityder går att utröna i de valda förarbetena? Detta är ett rättshistoriskt arbete där kritisk diskursanalys och hermeneutik används för att analysera det språkbruk som använts och de makthierarkier som fått plats under lagstiftningsprocessen genom historien. Lagstiftningsarbetet har genom historien sett ut på olika sätt, men alla lagar de senaste 100 åren har på ett sätt eller annat föregåtts av en SOU. Detta arbete grundas därför på några av författaren valda utredningar som alla resulterat i en större förändring av sexualbrotten. Arbetet innehåller även tvärvetenskapliga källor som ger ytterligare perspektiv och sammanhang till de olika tidsperioderna samt de makthierarkier som analyseras.Det första kapitlet i denna uppsats redogör för de rättsvetenskapliga riktlinjer enligt vilka denna uppsats är författad. I det andra kapitlet presenteras valda utredningar och viss historisk kontext. I de tre följande kapitlen analyseras dessa utifrån temana “normer”, “mannen” och “kvinnan”, i vilka det framkommer att lagstiftningen har gått från att ha ett moraliserande och allmänpreventivt syfte till ett rättspositivistiskt, det vill säga objektivt, syfte som inte ska bedöma något annat än den objektiva handlingen. I kapitlet om normer analyseras bland annat språkbruk, objektiv normativitet och könsroller. Här diskuteras bland annat hur normativa perspektiv har använts för att legitimera och vidmakthålla könsmaktshierarkin. Kapitlet om mannen innehåller analys av synen på förövare, manlighet ur ett intersektionellt perspektiv samt manliga sexualbrottsoffer. Avsnitten behandlar bland annat mäns behov av att distansera sig från våldtäktsmannen, att skylla det sexuella våldet på män med annan etnicitet, samt perspektiv på det normbrytande manliga offret. I kapitlet om kvinnan analyseras synen på kvinnan som skyddsvärd och icke-skyddsvärd, samt synen på kvinnliga förövare. Här framkommer att begreppet brottsoffer, som introducerades på 70-talet, möjliggjorde ett nytt perspektiv. Tidigare hade det inte funnits ett namn på en grupp människor som utsatts för våldsbrott. Brottsofferperspektivet synliggjorde att lagstiftarens perspektiv var ett normerat, manligt sådant och därmed uppdagades det att lagstiftningsprocessen gällande sexualbrott behöver omfatta personer utanför den manliga normen.

I den här fallstudien undersöks fenomenet representation i nyhetsmedier genom att analysera hur kvinnliga våldtäktsoffer framställs i tryckt kvällspress i Sverige, ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Norman Faircloughs tredimensionella modell används för att genomföra analysen för att slutligen kunna besvara fallstudiens frågeställningar: Med hjälp av vilka lexikala val konstrueras kvinnliga våldtäktsoffer i Aftonbladet? samt, På vilket sätt utmanas eller reproduceras så kallade våldtäktsmyter i Aftonbladets rapportering om våldtäkter? Analysen lutar sig mot ett ramverk för att förstå de underliggande meningarna i texten. Ramverket består av gestaltningsteorin, genusforskning och våldtäktsmyter. Analysen genomförs på tre analysnivåer utifrån Faircloughs modell, med hjälp av två analysverktyg: lexikala val och aktörens konstruktion. Fallstudien analyserar de lingvistiska valen som gjorts, ur ett kritiskt synsätt, för att se de implicita betydelserna i texten.  I analysen av fallstudiens första frågeställning identifierades ett antal kategorier som delas in i tre olika teman: förövarens narrativ, svag och beskyllande. Resultatet visar att det kvinnliga våldtäktsoffret benämns minimalt i många av artiklarna och är snarare en del av förövarens historia. Det empiriska materialet visar hur olika stereotypa könsroller upprätthålls genom Aftonbladets framställningar av det kvinnliga våldtäktsoffret som rädd, hjälplös och som faller offer för den överordnade mannen. Genom rapporteringen skuldbeläggs hon till viss del för våldtäkten, både explicit och implicit. Fallstudiens andra frågeställning besvaras med hjälp av resultatet från den första frågeställning tillsammans med en djupare analys på en tredje analysnivå. Resultatet visar att Aftonbladets representation av våldtäkter och kvinnliga våldtäktsoffer har möjlighet att reproducera våldtäktsmyter genom deras rapportering.    Fallstudien lyfter mediernas potentiella inflytande över den samhälleliga förståelsen för fenomenet. Vidare diskuteras det huruvida Aftonbladet, och nyhetsmedier, potentiellt har möjlighet att påverka och forma diskurser i samhället om våldtäkter, offer och kön. / This case study examines the phenomenon of representation in the news media by analyzing how female rape victims are represented in the printed evening press in Sweden, from a critical discourse analysis perspective. Norman Fairclough's three-dimensional model is used to conduct the analysis in order to answer the case study's questions: “What lexical choices are used to construct female rape victims in Aftonbladet?” and “In what way are so-called rape myths challenged or reproduced in Aftonbladet's reporting on rape?” The analysis uses a framework to understand the underlying meanings of the text. The framework consists of framing theory, gender research and rape myths. The analysis is conducted on three levels of analysis based on Fairclough's model, using two analytical tools: use of lexical choices and the construction of the actor. The case study analyzes the linguistic choices made from a critical point of view to see the implicit meanings in the text.    When analyzing the first question of the case study, a number of categories were identified and then divided into three different themes: perpetrator's narrative, weak and blaming. In many articles, the female rape victim is minimally referred to and she is rather part of the perpetrator's story. The empirical material shows how the stereotypical gender roles are maintained through Aftonbladet's portrayal of the female rape victim as afraid, helpless and a victim of the superior man. Through the reporting, the woman is to some extent blamed for the rape, both explicitly and implicitly. The second question of the case study is answered using the results from the first question together with a deeper analysis on a third level. The results show that Aftonbladet's representation of rape and female rape victims has the potential to reproduce rape myths through their reporting.    The case study highlights the potential influence the media has on the societal understanding of the phenomenon. Furthermore, it discusses whether Aftonbladet, and news media, have the potential to influence and shape discourses in society about rape, victims and gender.

Purpose: Rape is a wide-spread problem which incuse society. Rape leads to negative physical, mental, and social consequences for victims. The purpose of this study was to outline what previous research have concluded regarding men’s attitudes towards rape, and to examine intervention programs' effectiveness in changing participants attitudes regarding rape. Method: The design of this study is Scoping review. The analysis method used was manifest content analysis. Results: The results showed that men are more prone to agree with rape myths than women, that men are more likely to believe women deserve rape, that there is nothing wrong with sexual coercion and women are either fully or partly responsible for having been raped. The results also showed that intervention programs and educational courses are effective in changing participant’s attitudes regarding rape and strengthen participants confidence regarding interference in high-risk situations such as date rape. / Syfte: Våldtäkt är ett omfattande världsproblem som präglar samhället. Våldtäkt leder till negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för offer. Syftet med den här studie var att kartlägga vad tidigare forskning har kommit fram till gällande mäns attityder till våldtäkt och hur väl interventioner för attityder om våldtäkt fungerar. Metod: Studiens design var en Scoping review. Analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att män är mer benägna att hålla med om våldtäktsmyter än kvinnor, att män är mer benägna att tro att kvinnor förtjänar våldtäkt, att det inte är något fel med sexuellt tvång och att kvinnor antingen är helt eller delvis ansvariga för att ha blivit våldtagen. Resultatet visade även att interventionsprogram och utbildningskurser är effektiva interventioner för att förändra deltagares attityder om våldtäkt samt att de stärkte delt agares självförtroende till att ingripa i högrisksituationer som dejtingvåldtäkt.

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol.

Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsätts för våld än vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt våld mot kvinnor är idag ett stort folkhälsoproblem. Sålunda måste allmänsjuksköterskan bemöta den våldtagna kvinnan med värdighet och agerar professionellt när svåra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvårdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vårdförloppet. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Två huvudkategorier påträffades; ur sjuksköterskans perspektiv samt ur den våldtagna kvinnans perspektiv. Resultatet visade att allmänsjuksköterskan led av kunskapsbrist, led av känslomässiga påverkan p.g.a. möten med kvinnor som blivit våldtagna, hade svårigheter med att hantera svåra situationer som exempelvis bemötandet samt att det fanns ett behov av stöd. Resultatet visade även att den våldtagna kvinnan led av olika känslomässiga påverkan av mötet, upplevde faktorer som bidrog till en bra relation vid bemötandet av sjuksköterskan som exempelvis tillräcklig information samt faktorer som bidrog till en sämre relation som exempelvis ingen medkänsla av sjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer kunskap om problemet samt stöd för att lära sig hantera upplevelser och känslor. Författarna har under arbetets gång förstått att mer forskning behövs om problemområdet. / Background: There are more victims of sexual assaulted women than for example, traffic accidents and malaria combined. Sexual violence against women is currently a major public health problem. Thus, the nurse should treat the raped woman with dignity and act professionally when difficult situations arise, because good treatment with good nursing care reflects the woman's future conduct and adaptation of the problem.Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of meeting raped women and to describe women's experiences of meeting nurses during the care process.Methods: A literature review where ten scientific articles were reviewed and analyzed. Seven of the articles were qualitative and three were quantitative.Results: Two main categories were found: the nurses’ perspective and the raped women’s perspective. The result showed that nurses suffered from a lack of knowledge and emotional impact due to meetings with women who have been raped. They had difficulties in dealing with difficult situations such as the meeting and that there was a need for support. Results also showed that the raped woman suffered from various emotional impact of the meeting, experienced factors that contributed to a good relationship with the nurse, such as adequate information as well as factors that contributed to a weaker relationship such as no feeling of compassion from the nurse.Conclusion: Nurses need more knowledge about the problem and support to learn to deal with experiences and feelings. The authors have during the work understood that more research is needed on the problem area.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.

Den som har blivit utnyttjad, skadad och kränkt av en annan människa har rätt till juridisk rättvisa (Carlsson, 2004). Detta innebär att varje individ skall kunna få återupprättelse eller gottgörelse i juridisk mening, det som gjorts fel mot henne ska rättas till. Det är få barn som får juridisk rättvisa, och få förövare som blir fällda enligt tidigare undersökningar (George et al., 2022). Detta på grund av att få barn berättar om sina övergrepp då förövaren många gånger är en trygg vuxen, och ett erkännande skulle innebära en exkludering från ett sammanhang. De gånger ett barn berättar blir utfallet oftast att förövaren går fri. Detta är en diskurspsykologisk analys om ett domstolsmål, där den åtalade blir fälld i tingsrätten för våldtäkt mot barn, men frikänd i hovrätten på grund av olika konstruktioner av begreppet snippa. Syftet med analysen var att analysera hur domstolarna konstruerar begreppet snippa, analysera hur barnperspektivet genomsyrar eller utesluts genom rättsprocessen samt hur utfallet i rättegångsprocessen blir beroende på vilken konstruktion som väljs och förstå varför domstolarna kom fram till olika bedömningar. Analysens resultat identifierade två tolkningsrepertoarer, där den ena repertoaren hade ett barnperspektiv samt såg målsägande som en kompetent individ, medan den andra repertoaren saknade ett barnperspektiv samt såg målsägande som ett barn utan kompetens att kunna framföra sin egen rätt. Analysen lyfte fram vikten av att ha ett barnperspektiv i tolkningar av barns utsagor då barn inte har tillgång till de ordförråd som krävs för att beskriva vad som sker under övergreppen (Carlsson, 2004) samt har svårigheter att beskriva hur ett övergrepp gått till då barn saknar erfarenhet av könsorganens funktioner och sensoriska aspekter (Tsur et al., 2020). Resultatet påvisar att ett uteblivande av barnperspektivet medför att barnets utsagor blir feltolkade och inte förstådda och på så vis inte heller får juridisk rättvisa.