Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.

Syftet med studien var att utifrån kuratorers upplevelser studera hur kvinnor påverkas efter en våldtäkt, samt att studera kuratorernas förhållningssätt och hur deras arbete med våldtagna kvinnor sker. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med kuratorer. Resultatet från studien analyserades utifrån teorier och modeller som stigma, klientcentrerad terapi, kognitiv teori samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att de vanligaste konsekvenserna är posttraumatiskt stressyndrom med symptom som flashbacks, ångest, depression, mardrömmar och sömnsvårigheter. Även skam och skuld var framträdande konsekvenser och kuratorerna menar att det är vanligt att offren lägger skulden på sig själv för det som har hänt. De beskriver att ett empatiskt förhållningssätt och respekt för individen i mötet är viktigt för att kvinnorna ska våga berätta sin historia. När det kommer till metoder och arbetssätt framkom det att kuratorerna inte använder sig av några speciella metoder i arbetet. De arbetar med minnet av händelsen på olika sätt beroende på var kvinnan befinner sig. / The purpose of the study was to, based on counselors experience, study how women are affected after a rape, as well as to study counselors professional meeting and working methods. The study conducted six qualitative interviews with counselors. The result of the study was analyzed based on theories and models such as stigma, client-centered therapy and cognitive theory. The results of the study showed that the most common consequences are posttraumatic stress disorder with symptoms like flashbacks, anxiety, nightmares and sleep disorders. Feelings of shame and guilt are also common consequences and it is common for the victims to blame themselves for what has happened. The counselors describe that an empathetic approach and respect for the individual in the meeting is important for women to dare to tell their story. When it comes to methods, it was found that they don’t use any special methods in the work. They work with the client´s memory of the rape in different ways depending on where the client is.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv.

Denna studie utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och undersöker hur interaktionen mellan målsägande och rättsväsende påverkar våldtäktsdomars utfall. Syftet är att betrakta denna interaktion utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar och antaganden om genus påverkar målsägandens trovärdighet. Studiens empiriska material består av tolv våldtäktsdomar, varav sex med friande utfall och sex med fällande. För att analysera dessa domar har följande begrepp och teorier används: Nils Christies (2001) begrepp det ideala offret, Simone de Beauvoirs (2017), Yvonne Hirdmans (2003) respektive Pierre Bourdieus (2004) teori om genus samt Pierre Bourdieus (2004) teori om symboliskt våld. I resultatet tydliggörs hur målsägandens beteende före samt efter våldtäkten ligger till grund för hur tingsrätten bedömer dennes trovärdighet. Här uppmärksammas även våldtäktsmyter för att synliggöra de samhälleliga strukturer som bygger på normer och värderingar med utgångspunkt i ett genusperspektiv. / This study is based on a social constructivist approach and investigates how the interaction between plaintiff and judiciary affects the outcome of rape judgments. The purpose is to consider this interaction based on a gender perspective to investigate how allegations and assumptions about gender affect the plaintiff’s credibility. The empirical material of the study consists of twelve rape judgments, six of which are freeing outcomes and six with convulsions. In order to analyze these judgments, the following concepts and theories have been used: Nils Christie’s (2001) concept of the ideal victim, Simone de Beauvoir’s (2017), Yvonne Hirdman’s (2003) respective Pierre Bourdieu’s (2004) theory of gender, and Pierre Bourdieu’s (2004) theory of symbolic violence. The result clarifies how the plaintiff's behavior before and after the rape forms the basis for how the district court assesses its credibility. Rape myths are noted to visualize the social structures because of norms and values ​​based on gender perspectives.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på kuratorers uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för huruvida kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt polisanmäler händelsen eller inte. Resultatet baseras på fem kvalitativa intervjuer med kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvård och som i sitt arbete möter kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Vid tolkning av empirin har inspiration från hermeneutiken och dess idéer tillämpats. Undersökningens resultat har analyserats i förhållande till generell systemteori och ekologisk systemteori och vidare har de faktorer som kunnat urskiljas delats in i mikro- meso och makronivå. Undersökningens resultat visar att det utifrån kuratorernas uppfattning inte går att urskilja några specifika avgörande faktorer för om kvinnor polisanmäler våldtäkt eller inte. Det är snarare ett flertal bidragande faktorer som påverkar kvinnan på olika sätt i det som i slutänden är hennes val. Vidare framkom av resultatet fler faktorer till att inte polisanmäla än till att polisanmäla, vilket tillsammans med det stora mörkertalet som föreligger gällande våldtäkt kan tolkas som att den självklara normen i Sverige om att brott ska polisanmälas inte tycks gälla när det avser våldtäktsbrott. / The aim of this study was to examine counselors working in health care facilities and their perception of the factors that determine whether or not women exposed to rape police report the incident. The result is based on five qualitative interviews with counselors who in their work meet female rape survivors. Throughout our research process we have been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon the general system theory and the ecological system theory. The factors we found for reporting rape were divided into micro- meso and macro level. The result of this study shows that it is not possible to distinguish specific factors for if female rape survivors report the rape to the police or not. It is rather a multiple number of contributive factors that affect the women in different ways. In the end it is the woman who makes the final decision whether she will report the rape or not, but never without being affected by her closest surroundings. Furthermore the result shows more factors not to report to the police than doing so, this result along with the verified estimated number of unknown cases in terms of rape can be interpreted as meaning that the obvious norm in Sweden that a crime is supposed to be reported to the police is not given when it comes to reporting rape.

Syftet med denna studie var att undersöka Örebro universitet studenters tilldelning av offerskuld och acceptansen av våldtäktsmyter med hänsyn till tre skilda våldtäktssituationer, i en relation, ytligt bekantskap och helt okänd. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för att kunna besvara på frågorna konstruerades en vinjettstudie.           Studiens resultat visade att studenters tilldelning av offerskuld varierade med hänsyn till relationen mellan offer och gärningsperson och på bedömningen av våldtäktssituationen. Tillskrivning av offerskuld ökade beroende på faktorer som ansågs vara bidragande till att bli utsatt för våldtäkt. Slutsatsen är att det föreligger föreställningar om vem som blir utsatt för våldtäktsbrott, detta kan bero på en bristfällig kunskap som bör förebyggas för att således minska de förekommande våldtäktsmyterna i samhället. / The aim of this study was to investigate Swedish students’ victim blaming and acceptance of rape myths in three separate rape situations, i.e. in a relationship, superficial acquaintance and completely unknown. The empirical data was collected through semi-structured interviews, using a vignette study. The results showed that students’ victim blaming varied depending on the relationship between victim and perpetrator and depending on the judgement of the rape situation. Victim blaming increased due to factors that were considered contributory to become a victim of rape. The conclusion is that there is a notion of who is exposed of rape crimes, due to a lack of knowledge that should be prevented to reduce the common rape myths in the society.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

Uppsatsen utgår ifrån en våldtäktsdiskurs där fokus läggs på offret och förövaren osynliggörs i den mediala representationen av sexuellt våld. Genom en visuell diskursanalys undersöks representationen av män i The Bystander Campaign i förhållande till maskulina strukturer i den rådande våldtäktsdiskursen. Bildmaterialet analyseras och tolkas utifrån representations-, diskurs- samt genusteoretiska utgångspunkter. Analysen visar att bilderna utmanar vissa aspekter av den rådande våldtäktsdiskursen genom en mer verklighetstrogen bild av det sexuella våldet, men misslyckas i sin representation av männen som tydligt speglar en hegemonisk maskulinitet genom blickar och kroppsspråk. Uppsatsen argumenterar för den mansdominerande kulturen som bakomliggande faktor till det sexuella våldet som inte problematiseras tillräckligt i bildmaterialet från The Bystander Campaign.

Bakgrund: Det är ett stort folkhälsoproblem att kvinnor utsätts för sexuellt våld. Det sker ofta i partnerskap därav definieras det inte av kvinnan alltid som övergrepp och mörkertalet är stort. De kvinnor som utsätts kan drabbas av långvarig ohälsa. Tillitsfullt och empatiskt bemötande är hos sjuksköterskan en grundförutsättning i mötet. Det visar att det finns brist i kunskap och förståelse hos sjuksköterskor gentemot kvinnor som utsatts för sexuellt våld.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematiska sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl Complete.  Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman, upplevelser av bemötandet, upplevelser av omhändertagandet och betydelsen av att prata om sexuellt våld. Kvinnorna hade positiva upplevelser av hälso- och sjukvården när vårdare bekräftade, respekterade, lyssnade och tog dem på allvar. Kvinnorna hade behov av information, delaktighet och att få prata om deras upplevelser. Negativa upplevelser var att de kände sig oförstådda, förbisedda och dömda.  Slutsats: Kvinnorna som blivit utsatta för sexuellt våld upplever hälso- och sjukvården till stor del som kränkande, dömande och med ett oförstående bemötande. Väntan på hjälp upplevdes svår. Brist på kunskap och erfarenhet hos vårdare ledde till att kvinnorna kände sig osäkra i sjukvårdspersonals närvaro. Det förekom även upplevelser som var positiva när sjukvårdpersonalen bekräftade kvinnorna, lyssnade, involverade dem i omvårdnaden och gav tillräcklig information. Det framkom att kvinnlig vårdare föredrogs. Sjuksköterskor borde fokusera mer på att bekräfta kvinnorna, lyssna och vara mer stöttande. / Bakground: It is a major public health problem that women are exposed to sexual violence. It often happens in partnership, therefore it isn´t always defined by the woman as abuse and the number of unknown cases are high. Women are exposed to long-term ill health. The nurse's trusting and empathetic treatment is a fundamental condition for the meeting. This shows that there is a lack of knowledge and understanding among nurses towards women who have been subjected to sexual violence.  Aim: The purpose of the study was to describe sexually abused women's experiences of health care. Method: A literature review has been conducted based on eleven qualitative scientific articles obtained through systematic searches in the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The results revealed three main themes, experiences of the treatment, experiences of the care and the importance of talking about sexual violence. The women had positive experiences of health and medical care when caregivers confirmed, respected, listened and took them seriously. The women needed information, participation and to be able to talk to about their experiences. Negative experiences were that they felt misunderstood, overlooked and judged. Conclusion: Women who have been subjected to sexual violence experience health care to a large extent as abusive, judgmental and with an incomprehensible treatment. Waiting for help was experienced as difficult. Lack of knowledge and experience among caregivers led to women feeling insecure in the presence of health care professionals. There were also experiences that were positive when the medical staff confirmed the women, listened, involved them in the care and provided sufficient information. It turned out that female caregivers were preferred. Nurses should focus more on confirming women, listening and being more supportive.