Det finns föreställningar i samhället som formar synen på och bemötandet av våldtäktsoffer och gärningsmän. Syftet med studien är att undersöka om och hur olika föreställningar reproduceras av språket i nyhetsartiklar om våldtäktsfall. Utgångspunkten är en teori av kriminologen Nils Christie om ”det idealiska offret”, enligt vilken vissa omständigheter måste uppfyllas för att ett brottsoffer ska uppnå fullständig brottsofferstatus. Analysmetoden är kritisk diskursanalys. På textnivå analyseras transitivitet, agentivitet och ordval, vilket sedan kopplas samman med analys av den diskursiva och den sociala praktiken som texten är en del av. Materialet består av sammanlagt 12 nyhetsartiklar om två olika våldtäktsfall, från fyra svenska tidningars nätupplagor. Analysen visar tendenser på att brottsoffer- och gärningsmannaarketypen reproduceras språkligt i materialet, men det förekommer även drag som tyder på en förändring av diskursen.

The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.

Uppsatsen undersöker hur våldtäktsoffer framställs i två olika tidningar (Dagens nyheter och Aftonbladet) och om det finns någon skillnad i framställningen beroende av offrets kön. Studien är gjord genom att tillämpa kritisk diskursanalys på de valda tidningsartiklarna för att se om det finns några skillnader. För att göra detta har vi utgått från genusteori samt Goffmans teori kring stigma. Studiens resultat medför att artiklarna har delats upp i tre kategorier: "ideala offer", "icke-idela offer" och "manliga offer". Utöver det genererades även kategorin för "diskussions- eller debattartiklar". Artiklar som kategoriseras som "ideala offer" innehåller färre detaljer kring brotten än artiklarna om de "icke-ideala offer". Kategorin "manliga offer" uppkom på grund av att artiklarna som tillhör den var gravt underrepresenterade, däremot kunde vi se att även dessa artiklar kan jämföras med de två första kategorierna. Artiklarna i den sista kategorin diskuterar mer allmänt kring problemen som våldtäkt för med sig mer allmänt. Majoriteten av dessa artiklar riktade sig till eller handlade om kvinnor. Den slutsats som kunde dras utifrån denna undersökning är att det rapporteras olika gällande olika kön hos våldtäktsoffer. Detta visar sig bland annat genom att det i artiklar som beskriver kvinnor ges mer detaljer som beskriver offret än om de som handlar om män; artiklar om män är generellt sett relativt detaljfattiga. Detta medför också att media styr den allmänna synen kring våldtäktsoffer och har därmed makt att förbättra situationen och göra bilden av manliga och kvinnliga offer mer jämställd då båda könen behöver lika mycket stöd från omgivningen. / This essay investigates how rape victims are shown in two different Swedish newspapers (Dagens nyheter and Aftonbladet) and if there are any differences depending on the victim’s sex. The study is using critical discourse analysis for the selected news articles to find out if the views differentiate. To be able to do this we have based our research in gender theory and the theory of stigma created by Goffman. The results if this study generates three categories: "ideal victims", "non-ideal victims" and "male victims". Apart from these, another category was detected: "discussion or debate articles". Articles that categorises as "ideal victims" contains fewer details of the crime than the articles about "non-ideal victims". The category "male victims" vas created because the articles from this category was seriously diminished, we could on the other hand also apply the two previously stated categories on this one. The articles from the discussion or debate category brings up the problems of rape in a more general matter. The majority of these are speaking to or about women. The conclusion of this study is that media is presenting male and female rape victims differently. This shows, among other conclusions, that articles about female victims contains more details about the victim than articles about men; articles about men do in general rapport lesser details. This contributes to media’s control over the general view on rape victims and have therefor the opportunity to make this situation better. Media can create a more equal image of male and female victims where both will be needing support from society.

Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.

I denna uppsats studeras berättartekniken kring ett sexuellt övergrepp och dess konsekvenser i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016). Syftet är att undersöka hur Backmans berättare med skiftande fokalisering utmanar de tidigare traditionerna av en litterär skildring av en våldtäkt, samt bidrar till en mer omfattande framställning av brottet. Frågeställningarna är anpassade till en narratologisk studie med ett traumateoretiskt perspektiv. Berättelsen placeras i den rådande våldtäktsdiskursen som diskuterar fenomen som skuldbeläggning och tystnadskultur.  Genom närläsning av passager har analysen använt sig av narratologins begreppsmodell för att förklara hur våldtäkten samt dess efterdyningar skildras ur ett traumateoretiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien på att Backmans berättarteknik skiljer sig från de traditionella formerna av traumaskildringar i litteraturen. De estetiska verktyg som förespråkas inom forskningsområdet finns att se i berättelsens olika narrativ, samt synliggörandet av de orättvisa förutsättningarna som råder inom våldtäktsdiskursen idag.

The MeToo movement has played a huge role in the society and the issue around gender equality around the world. 2017 the movement spread in USA due to women in the movie- and entertainment business speaking up about sexual harassements made by the Hollywood producer Harvey Weinstein. The hashtag #MeToo spread quickly around the world and came to Sweden in the fall the same year which contributed to the debate about women’s equal rights in society. The aim of this qualitative study is, with a cirital discourse analysis (CDA), to see how the rape victims and their perpetrators constructs in Sweden’s biggest evening news media, Aftonbladet, before (2013) and after the movement's upturn (2021). This study only tends to see how the female rape victims and the male pertpetrators are constructed, this due to statistics showing that woman are most often falling victims of rape and that their perpetrators are most often men (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2020). The study has found several discourses, for instance that the rape victims often are constructed as ideal victims or gets blamed for the rape. The victim blaming often constructes with rapemyths, which can be connected with an ideology of rapeculture. In one specific case there has been found an ideology of feminism, where the text explicitly and implicitly speaks about the womens right and the patrialchal structure in the society. The perpetrators on the other hand are often constructed as either regretful, sympathetic or as a beast. There has been found unequal power relations where the perpetrator is most likely to be constructed as the most powerful actor. On the other hand no differences in the construction of the victim or the perpetrator have been found during the two years, before and after the movement.

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet. Fyrtio journalistiska artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning och har utgjort det empiriska materialet i studien som sedan bearbetades genom en form av diskursanalys. De myter som testades var; Män som utsatts för sexuellt våld är extremt ovanligt – framställs som sensationellt och med skepticism, Definitioner om det sexuella våldet mot män – präglas av grovt fysiskt våld, hot, ofta med vapen och droger, Det sexuella våldets könstypiska uppdelning – händelsen framställs som en kontrast mellan femininiteter och maskuliniteter, De efterföljande konsekvenserna – dessa förminskas eller negligeras och offer bemöts negativt av omgivningen. Resultatet visade att myterna till väldigt stor del bekräftades i den mediala framställningen, i synnerlighet ämnets ovanlighet, det fysiska våldet, offerbeskyllningen och det skeptiska bemötandet/rapporteringen. Varför ämnet framställs på ett visst sätt analyseras och presenteras med tidigare forskning som teoretisk bakgrund. / Men who suffered from sexual violence are an issue that receives little attention, both within research and colloquially. Analysing the depiction of sexually abused men in written media has not, as far as I know, been done in a Swedish scientific context before, which makes this study unique in its kind. The primarily aim of this study has been to examine how sexually abused men are depicted in written media. I wanted to see whether the media confirms or rejects the social myths that surround the subject. Furthermore has the ambition with the study been to enlighten the issue to make it a subject for discussion so the knowledge and the understanding can be deepened. The empirical material of forty journalistic articles was gathered in through a systematic literature search and processed via a type of discourse analysis. The tested myths were; Men who suffered from sexual violence are extremely unusual – portrayed as sensational and with scepticism, Definitions of the sexual violence against men – characterized by severe violence, threats, often with weapons and drugs, The stereotypical sex segregation of sexual violence – The event is portrayed as a contrast between masculinity and femininity, The subsequent consequences – are diminished or neglected, the victim is met with negativity by its surrounding. The result showed that de myths were widely confirmed in the depiction of media, especially the phenomenon’s unusualness, the physical violence, the victim blaming and the sceptical approach/reporting. Why the subject is portrayed in a special way has been analysed and presented with the precious research as a theoretical background

The purpose of this study is to clarify whether there are rape myths in Swedish news media’s reports of rapes. The news media chosen to be analyzed are Aftonbladet and Dagens Nyheter (DN), which are two of Sweden’s biggest newspapers. The articles are selected from Mediearkivet, the keywords used to find relevant newspaper articles are rape and sexual crimes. We have used a qualitative text analysis based on critical discourse analysis. The results are presented using the concept of Christie’s Ideal Victim and rape myths combined. The concept of ideal victim means that certain victims meet criteria that justify them as victims. Rape myths are stereotypes about victims, rapists and rapes. It is considered important to investigate whether it appears in Swedish newspapers due to the power of the news media's influence on public perceptions and the lack of research on Swedish newspapers. The newspaper articles have been analyzed using an analysis scheme based on previous research and the current theories. The results of the study shows that the prevalence of rape myths in the news media differs depending on the characteristics of the victim. / Studiens syfte var att undersöka om svenska nyhetsmedier är med och bidrar till ett reproducerande av våldtäktsmyter genom sitt sätt att skriva och på grund av deras makt i samhället. För att besvara syftet har en kvalitativ textanalys genomförts med utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Vårt empiriska material är tidningsartiklar som handlar om våldtäkter, offer och gärningsmän. Resultaten presenteras med hjälp av Christies begrepp idealoffer, vilket är en teori som innebär att det finns vissa kriterier som kännetecknar ett idealt offer, och begreppet våldtäktsmyter som innebär stereotyper om våldtäktsoffer, våldtäktsmän och våldtäkter, dessa begrepp kombineras i en kritisk diskursanalys. På grund av nyhetsmedias makt att kunna påverka allmänhetens uppfattningar samt bristen av svensk forskning på området, ansågs det högst relevant och viktigt att undersöka förekomsten av våldtäktsmyter i svensk nyhetsmedia. Sökorden som använts för att få fram relevanta tidningsartiklar att granska är våldtäkter och sexualbrott, som sökts på i Mediearkivet. De har sedan analyserats med hjälp av ett analysschema baserat på tidigare forskning samt de aktuella teorierna. Studiens resultat visar att förekomsten av våldtäktsmyter i nyhetsmedia skiljer sig åt beroende på vilken typ av offer det handlar om.