Global ETD Search

171	MeToo och förtalsprocesserna : Om balansen mellan yttrandefrihet och skyddet för anseendet i brottsbalken och Europakonventionen / MeToo and the defamation cases : On the balance between freedom of speech and the protection of reputation in the Swedish Criminal Code and in the Eurpean Convention on Human rights de Bruin, Lukas January 2023 (has links) No description available. förtal brottsbalken europakonventionen yttrandefrihet privatliv anseende metoo försvarlighetsbedömningen sanningsbevisning våldtäkt sexualbrott Law and Society Juridik och samhälle Law (excluding Law and Society)
172	”Hon får skylla sig själv” : En kvalitativ undersökning om hur kvinnan framställs i våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv Velic, Lejla January 2022 (has links) Studien är en kvalitativ undersökning av hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld framställs i våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är; - Hur framställs kvinnor som blivit offer för våldtäkt i domar utifrån ett genusperspektiv?- Hur beskriver männen som blivit dömda för våldtäkt relationen mellan könen i domen utifrån ett genusperspektiv? Den teoretiska ramen utgår ifrån Hirdmans genussystem, samt radikalfeminismen perspektiv på sexuellt våld. I studien användes tretton våldtäktsdomar från år 2021 som analyserades med hjälp av metoden tematisk analys, som syftar till att analysera kvalitativa data. Resultatet av studien visar att kvinnor framställs utifrån stereotypa könsnormer i våldtäktsdomar. Fokus läggs på hur kvinnan reagerade före, under och efter våldtäkten och trovärdigheten hos kvinnan bedöms utifrån stereotypa normer angående hur kvinnan ska vara. Studien visade även att männen beskriver relationen mellan könen utifrån ett heteronormativt synsätt. Männen ser kvinnan som objekt, och flera av de såg inte att det de gjorde var fel. I samtliga fallen försökte männen neutralisera brottet och ursäkta det på olika sätt. Denna studie ger oss en förståelse för hur makt och kön är kopplat och hur kvinnor än idag underordnas männen. / The study is a qualitative study of how women who have been subjected to sexual violence are portrayed in rape convictions from a gender perspective. The issues on which the study is based are; - How are women who have been victims of rape presented in sentencing from a gender perspective?- How do the men who have been convicted of rape describe the relationship between the sexes in the sentencing from a gender perspective? The theoretical framework is based on Hirdman´s gendersystem, as well as radical feminism’s perspective on sexual violence. The study used thirteen rape convictions from the year 2021, which were analyzed using the method of thematic analysis, which aims to analyze qualitative data. The results of the study show that women are portrayed on the basis of stereotypical gender norms in rape convictions. The focus in the convictions is on how women reacted before, during and after the rape and the credibility of the women is assessed on the basis of stereotypical norms regarding how the women should be. The study also showed that men describe the relationship between the sexes from a heteronormative approach. The men in the convictions consider women as objects, and many of them did not find that what they were doing was wrong. In all cases, the men tried to neutralize the crime and excuse it in various ways. This study gives us an understanding of how power and gender are linked and how women are still subordinates to men. Sex gender gender systems sexual violence rape rape convictions Kön genus genussystem sexuellt våld våldtäkt våldtäktsdomar Sociology Sociologi Gender Studies Genusstudier
173	International Law : The Issue of Rape Sadikot, Minaz January 2010 (has links) <p><strong>Varför har FN inte kunnat erkänna våldtäkt som ett krigsbrott?</strong></p><p>Denna studie har ägnats åt att upplysa användning av våldtäkt och andra former utav sexuella övergrepp under krig och dess konsekvenser för utsatta kvinnor. Studien har tillämpat en kvalitativ och litterär metod. Den största delen av materialet har tagits ur diverse artiklar, dokument och tidsskrifer. Uppsatsen upplyser kvinnors rättigheter inom den internationella arenan och studien ifrågasätter varför Förenta Nationerna (FN) har dröjt (ca.50 år) med att identifiera våldtäkt som ett krigsbrott inom internationall lagstiftning.</p><p>Första delen av uppsatsen kommer att presentera de underliggande teorierna som preciserar konceptet sexuellt övergrepp och mer djupgående, också förklara anledningar bakom anvädning av våldtäkt, därav begränsa dess anvädning inom krigsförhållanden.</p><p>Andra delen av uppsatsen sätter fokus på termen våldtäkt och dess utveckling inom den juridiska ramen. Den behandlar folkrätt, och framhäver även orsaker till FN’s svaghet och svårighet att kunna erkänna, inte bara våldtäkt som ett krigsbrott, utan också andra frågor som är problematiska för FN att kunna hantera. Eftersom begreppet ’våldtäkt’ är relativt brett, faller det både under kvinnors rättigheter och i sin tur under mänskliga rättigheter. Av denna anledning kommer uppsatsen att ta upp de möjliga anledningar om varför det har dröjt för FN, men också dess svårighter, att kunna erkänna anvädning av våldtäkt som ett vapen inom krig.</p><p>Tredje delen av uppsatsen tar upp några av de möjliga problem som är ohanterliga för FN, bland annat kulturella skillnader och individuella åsikter mellan medlems staterna, vilket medför brist på konsensus. Uppsatsen ifrågasätter även om kvinnors rättigheter är del av mänskilga rättigheter. Utöver det kommer även uppsatsen resonera kring FN’s dilemma att kunna särskilja sin roll som ett mellanstatligt och transnationellt organ. Och sist men inte minst kommer suveräniteten, som varje stat har rätten till att erhålla, att diskuteras. Denna punkt kommer att klargöra den oenighet som förekommer mellan medlems staterna, vilket ännu än gång har resulterat i det dröjsmål som uppstått i att kunna indentifiera våldtäkt som ett krigsbrott.</p> / <p><strong>Why haven’t the UN been able to recognise rape as a weapon of war?</strong></p><p>The thesis enlightens the usage of rape in war and the consequences this has brought on women who have been subjected to rape. The bulk of the information is taken from various articles, documents and journals and the method used is of a qualitative nature. The thesis sheds light upon women’s rights in the international arena and questions why it took so long (almost 50 years) for the United Nations (UN) in addressing rape as a war crime within international law.</p><p>The first part of the thesis will present various theories that elucidate the word sexual violence and more accurately ‘rape’ in the context of war. The second part generates the judicial part that will depict the difficulty for the international community to address rape as a war crime within international law.</p><p>Furthermore the thesis takes the approach in presenting obstacles faced by the UN, within the framework of human rights, to handle delicate issues such as rape and sexual violence. Since rape is, to a large extent, complicated and a broad concept, and since it falls under the category of women’s rights and under human rights, the thesis will explain reasons behind the dawdling and the hurdles faced by the UN in accepting rape under the category of war crime.</p><p>The third part of the thesis will present possible predicaments that are unmanageable for the UN. Some possible issues that the thesis has touched upon, is cultural diversity and differing opinions among the member states which has resulted in lack of consensus. Furthermore, the study will present the notion of women’s rights, and question if they are part of human rights. The thesis will also discuss the dual role of the UN and its struggle for the past decade to uphold its role both as an intergovernmental as well as a transnational body. Lastly the thesis will enlighten sovereignty that each state must enjoy. Sovereignty has resulted in lack of agreement among the member states which again has caused delay in recognising rape as a war crime.</p> Våldtäkt Mänskliga Rättigheter Vapen Krig Kvinnors Rättigheter Internationell Lagstiftning Kvinna Kvinnor Förenta Nationerna Rape Sexual Violence War Women Human Rights Women's Rights International Law Women Woman United Nations Political science Statsvetenskap
174	Frivillighetsrekvisitets innebörd : En analys av frivillighetsrekvisitet i 6 kap. 1 § BrB / The meaning of voluntary participation in 6 kap. 1 § BrB Lundström, Marija January 2023 (has links) No description available. Frivillighetsrekvisitet frivillighetsrekvisit 6 kap. 1 § BrB våldtäktsbestämmelse våldtäkt samtyckeslag samtycke frivillighet straffrätt inre vilja frivilligt deltagande tjatsex överrumpling överrumplingsfall sexuellt vilseledande sexuella vilseledanden 6:1 BrB passivitet uttryckt frivillighet tysta samtycken tyst samtycke Law Juridik
175	International Law : The Issue of Rape Sadikot, Minaz January 2010 (has links) Varför har FN inte kunnat erkänna våldtäkt som ett krigsbrott? Denna studie har ägnats åt att upplysa användning av våldtäkt och andra former utav sexuella övergrepp under krig och dess konsekvenser för utsatta kvinnor. Studien har tillämpat en kvalitativ och litterär metod. Den största delen av materialet har tagits ur diverse artiklar, dokument och tidsskrifer. Uppsatsen upplyser kvinnors rättigheter inom den internationella arenan och studien ifrågasätter varför Förenta Nationerna (FN) har dröjt (ca.50 år) med att identifiera våldtäkt som ett krigsbrott inom internationall lagstiftning. Första delen av uppsatsen kommer att presentera de underliggande teorierna som preciserar konceptet sexuellt övergrepp och mer djupgående, också förklara anledningar bakom anvädning av våldtäkt, därav begränsa dess anvädning inom krigsförhållanden. Andra delen av uppsatsen sätter fokus på termen våldtäkt och dess utveckling inom den juridiska ramen. Den behandlar folkrätt, och framhäver även orsaker till FN’s svaghet och svårighet att kunna erkänna, inte bara våldtäkt som ett krigsbrott, utan också andra frågor som är problematiska för FN att kunna hantera. Eftersom begreppet ’våldtäkt’ är relativt brett, faller det både under kvinnors rättigheter och i sin tur under mänskliga rättigheter. Av denna anledning kommer uppsatsen att ta upp de möjliga anledningar om varför det har dröjt för FN, men också dess svårighter, att kunna erkänna anvädning av våldtäkt som ett vapen inom krig. Tredje delen av uppsatsen tar upp några av de möjliga problem som är ohanterliga för FN, bland annat kulturella skillnader och individuella åsikter mellan medlems staterna, vilket medför brist på konsensus. Uppsatsen ifrågasätter även om kvinnors rättigheter är del av mänskilga rättigheter. Utöver det kommer även uppsatsen resonera kring FN’s dilemma att kunna särskilja sin roll som ett mellanstatligt och transnationellt organ. Och sist men inte minst kommer suveräniteten, som varje stat har rätten till att erhålla, att diskuteras. Denna punkt kommer att klargöra den oenighet som förekommer mellan medlems staterna, vilket ännu än gång har resulterat i det dröjsmål som uppstått i att kunna indentifiera våldtäkt som ett krigsbrott. / Why haven’t the UN been able to recognise rape as a weapon of war? The thesis enlightens the usage of rape in war and the consequences this has brought on women who have been subjected to rape. The bulk of the information is taken from various articles, documents and journals and the method used is of a qualitative nature. The thesis sheds light upon women’s rights in the international arena and questions why it took so long (almost 50 years) for the United Nations (UN) in addressing rape as a war crime within international law. The first part of the thesis will present various theories that elucidate the word sexual violence and more accurately ‘rape’ in the context of war. The second part generates the judicial part that will depict the difficulty for the international community to address rape as a war crime within international law. Furthermore the thesis takes the approach in presenting obstacles faced by the UN, within the framework of human rights, to handle delicate issues such as rape and sexual violence. Since rape is, to a large extent, complicated and a broad concept, and since it falls under the category of women’s rights and under human rights, the thesis will explain reasons behind the dawdling and the hurdles faced by the UN in accepting rape under the category of war crime. The third part of the thesis will present possible predicaments that are unmanageable for the UN. Some possible issues that the thesis has touched upon, is cultural diversity and differing opinions among the member states which has resulted in lack of consensus. Furthermore, the study will present the notion of women’s rights, and question if they are part of human rights. The thesis will also discuss the dual role of the UN and its struggle for the past decade to uphold its role both as an intergovernmental as well as a transnational body. Lastly the thesis will enlighten sovereignty that each state must enjoy. Sovereignty has resulted in lack of agreement among the member states which again has caused delay in recognising rape as a war crime. Våldtäkt Mänskliga Rättigheter Vapen Krig Kvinnors Rättigheter Internationell Lagstiftning Kvinna Kvinnor Förenta Nationerna Rape Sexual Violence War Women Human Rights Women's Rights International Law Women Woman United Nations
176	RISK, RESPECT & UNSPEAKABLE ACTS : Untangling Intimate-Sexual Consent through 'Intuitive Inquiry' & 'Agential Realism' / RISK, RESPEKT & OBESKRIVLIGA HANDLINGAR : 'Untangling' intimt-sexuellt samtycke genom 'Intuitive Inquiry' & 'Agential Realism' Storm, Frida January 2021 (has links) In an attempt to address the issues in research and theory on consent, this thesis explores what consent can be seen as "doing" through an 'Intuitive Inquiry' (Anderson 2011a) and 'Agential Realism' (Barad 2007). Various manifestations of consent appears through: the experience of the researcher, consent research and theory, consent legislation, interviews with professionals in intimate-sexual consent, and, feminist fanzines. Consent evokes issues around agency, power, communication, respect, violence, risk, morals and ethics that go beyond sexual-intimate negotiation. Consent emerges as multiple, complex and fluid in 'intra-action' (ibid.) with the context. Entanglements and paradoxes of consent are further explored in 'diffractive analysis' (ibid.) through "bodily autonomy" and"rights/obligations". As a phenomenon, consent appears to make agency and power intelligible (to different degrees), but, can not be said to provide a viable strategy against sexual violence. The tenets of consent discourse risk (re)producing anxieties around intimacy and sex, responsibilizing survivors and obfuscating sexual violence. Further and improved research on communication in everyday sexual negotiation, sexual violence, consent legislation and what consent "does" is urgently needed.Through creative method and new epistemology the thesis (re)presents a knowledge process true to lived experience, as well as, an invitation to pull the terrible wonderful world, it's complexities, and us in it, closer. / I ett försök att ta itu med problem inom forskning och teori om 'consent' undersöker denna avhandling vad samtycke kan ses som ”göra” genom 'Intuitiv Inquiry' (Anderson 2011a) och'Agential Realism' (Barad 2007). Olika manifestationer av 'consent' framträder genom: forskarens erfarenheter, samtyckes-forskning och teori, samtyckelagstiftning, intervjuer med professionella inom samtycke, och, feministiska fanzines. Samtycke väcker frågor kring agens, makt, kommunikation, respekt, våld, risk, moral och etik som går bortom sexuella-intima förhandlingar. Samtycke framträder som multipelt, komplext och rörligt i 'intra-action' (ibid.) med kontexten. 'Entanglements' och paradoxer inom samtycke undersöks vidare i 'diffraktiv analys' (ibid.) genom "kroppslig autonomi" och"rättigheter/skyldigheter". Som ett fenomen gör samtycke agens och makt möjlig att tänka (iolika grad), men kan inte sägas bidra med en hållbar strategi mot sexuellt våld. Grundsatserna i samtyckesdiskursen riskerar att (re)producera ängsla kring intima-sexuella situationer, responsibilisera offer och dölja sexuellt våld. Ytterligare och förbättrad forskning är i akut behov kring kommunikation i vardagliga sexuella förhandlingar, sexuellt våld, samtyckeslagstiftning och vad samtycke "gör". Genom kreativ metod och ny epistemologi (re)presenterar avhandlingen en kunskapsprocesssom är trogen till levd verklighet, samt en inbjudan att närma sig, den fruktansvärda underbara världen, dess komplexitet, och oss inom den. Doing Consent Communication Intuition Somatics Intimacy Sex Sexual Violence Negotiation Coercion Rape Legislation Feminism Neoliberal Queer Fanzine BDSM Dance Performance Sex Work Responsibilization Accountability Diffraction Entanglement Autonomy Agency Power Trauma. Görande samtycke consent kommunikation intuition somatik intimitet sex sexuellt våld förhandling tvång våldtäkt lagstiftning feminism nyliberalism queer fanzine BDSM dans uppträdande sexarbete responsibilisering ansvar diffraction entanglement autonomi agens makt trauma. Gender Studies Genusstudier
177	Tystnaden: Makten, rösten och talet : En analys av tystnaden som kontrollinstrument i Vegetarianen och brun flicka drömmer / Silence: Power, voice and speech : An analysis of silence as an instrument for control in The Vegetarian and brown girl dreaming Guldbacke Lund, Linnéa January 2018 (has links) Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent. The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives. The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words. Silence Voice Power Strategy brown girl dreaming The Vegetarian Rape Abuse Become silent Oppression Postcolonialism Gender studies Foucault Rebecca Solnit Audre Lorde bell hooks African-American Civil Rights Movement Resistance Break the silence Uprising Revolt Silent protest Nonviolent Power structure Master suppression technique Vegetation Growth Existence Life Death Freedom Speech Tystnad Makt Strategi Röst Kontrollinstrument Redskap brun flicka drömmer Jacqueline Woodson Vegetarianen Han Kang Självbestämmande Maktspel Våldtäkt Övergrepp Tystna Förtryck Postkolonialistisk teori Genusteori Diskurser Foucault Rebecca Solnit Audre Lorde bell hooks Medborgarrättsrörelsen Bryta tystnaden Uppror Tyst demonstration Tal Tysta Maktmedel Motstånd Härskartekniker Växtlighet Frihet Liv Döden Återfödelse Makten Talet Tystnaden Rösten Specific Literatures Litteraturstudier

Page generated in 0.0343 seconds