<p>Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support.</p> / <p>Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.</p>

No description available.

No description available.

Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support. / Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd, vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Närstående och anhörigvårdare uttrycker behov av emotionellt stöd och brist på egen tid för återhämtning på grund av vårdarrollen. Att få information och undervisning om sjukdomen och sjukdomens symptom visade sig vara en viktig faktor som påverkade närståendes trygghetskänsla för att ge god palliativvård i hemmet. Slutsats: Studien visar att vårdarrollen kan vara en mycket påfrestande upplevelse med konsekvenser i form av ohälsa. Genom att ge stöd och utveckla en familjecentrerad palliativ vård kan sjukvårdspersonal minska närståendes sårbarhet och förebygga hälsa. Klinisk betydelse: Det är angeläget att främja sjuksköterskors medvetande om närståendes utsatthet och behov av stöd, för att vårdpersonalen lättare vägleda och stötta närstående. / Background: Cancer is one of Sweden's and the world's most common diseases. The ability to cure the disease has increased in recent years, but to cure the disease is not always possible. Caring force then changes to the palliative care with the aim of preventing and relieving suffering. Big part of cancer patients choose to receive palliative care in the home at the end of live and this is sensitive period for both patient and relatives. In order to provide the care have relatives and carers great need of support. Aim: Highlighting relatives need support, in palliative terminal care in the home. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Results: Family care givers experiences and express the need for emotional support and lack of time for recovery due to caring role. Gaining access to information and education about the disease and the symptoms of the disease appeared to be an important factor affecting closely related to confidence to provide good palliative care in the home. Conclusion: The study shows that caring role can be a very stressful experience with the consequences in the form of ill-health. By providing support and develop a family-centered palliative care can reduce health care professionals affiliated vulnerability and prevent health. Clinical significance: It is state to promote nurses awareness about relatives vulnerability and need for support. By mapping the various aspects of closely related experiences and needs can caregivers help guide and support related individually through the strenuous life situation.

Bakgrund: Alltfler patienter i Sverige väljer att vårdas hemma i livets slut. Vården ska vara av samma kvalitet oavsett vårdform, och denna vård ska ges med värdighet och respekt för den enskilda människans integritet, likväl i livets slut som när döden inträffat. För att uppnå detta krävs kunskap och lärdom angående patienters upplevelser av vård vid livets slut. Syfte: Beskriva patienters, med obotlig cancersjukdom, upplevelser angående vård vid livets slut i hemmet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av bloggar skrivna av människor i livets slut. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första kategorin benämns Psykologiska och sociala aspekter av att vårdas hemma med underkategorierna Familjens närvaro och Sårbarhet och andra psykiska påfrestningar. Den andra identifierade kategorin benämns Hemsjukvården påverkar vardagen och innehåller underkategorierna Fungerande hemsjukvård och Negativa aspekter av hemsjukvård. Slutsats: Resultatet av innehållsanalysen tyder på att patienter som vårdas hemma är nöjda med vården och har tillit till vårdpersonalens kompetens. För patienter är det viktigt att vårdas hemma istället för på sjukhus samt är familjens närvaro betydelsefull.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnadstid. Palliativ vård grundar sig på symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till anhöriga. Sjuksköterskor har en ledande roll i omvårdnaden och arbetar utifrån etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Förutsättningar för omvård i patientens hem är beroende av vårdgivarens ekonomiska förhållanden och vårdpersonalens kompetensnivå, vilket kan orsaka skiftande kvalité på vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom allmän palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturöversikt utfördes genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL complete och PubMed/MEDLINE. Alla studier kvalitetsgranskades. Dataanalys utfördes enligt Whittemore och Knafls metod. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2010–2020. Resultat:Resultatet presenteras i fyra kategorier: Vikten av kommunikation, vikten av ett personcentrerat förhållningssätt, vikten av bra förutsättningar för att vårda i patientens privata hem och vikten av att stödja och samverka med anhöriga. Sjuksköterskor hade positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Bra kommunikation, fungerande samarbete och tillfredsställelsen som arbetet gav upplevdes positivt. Bristande kompetens, otillräckligt med tid samt svårigheter i etiska dilemman upplevdes negativt. Slutsats:Patienter i behov av allmän palliativ vård, vars önskan är att vårdas i sitt hem är en växande vårdform som är komplex och ställer krav på sjukvården. Sjuksköterskor stödjer patient och anhöriga genom en tryggvårdrelation som underlättar vägledningen genom vårdprocessen. Sjuksköterskors förhållningssätt grundar sig på kompetens, erfarenhet, självförtroende och yrkesskicklighet. Ökade resurser behövs för att sjuksköterskor ska kunna uppnå personcentrerat förhållningssätt inom palliativ vård. / Background:The purpose of palliative care is to provide care to people with life-threatening disease who have an expected shortened lifetime. Palliative care is based on symptom relief, teamwork, communication, and support for relatives. Based on ethical grounds, nurses have a leading role providing nursing care using a person-centred approach. The quality of care in the patient's home varies and the conditions for nursing depends on financial conditions of the health care provider and the level of competence of the healthcare professionals. Aim:The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for people receiving general palliative care at home. Method:A literature review was conducted through structured searches in the databases CINAHL complete and PubMed / MEDLINE. All studies were quality reviewed. Data analysis was performed according to Whittemore and Knafl's method. A total of 18 scientific articles were included, which were published between 2010–2020. Results:The results are presented in four categories: Importance of effective communication, importance of person-centered care, importance of prerequisites for providing good care in the patient's private home and importance of supporting and collaborating with relatives. The nurses had positive and negative experiences from palliative care at home. Good communication, collaboration, and the personal satisfaction that was provided through work were perceived as positive. Lack of knowledge, insufficient time, and difficulties in dealing with ethical dilemmas were perceived as negative. Conclusion:People in need of general palliative care, whose desire is to be cared for in their home, is a growing form of care which places demands on healthcare. Caring for patients in their homes is a type of care that appears to be complex. Nurses support the patient and relatives by creating a secure care relationship that also facilitates guidance through the healthcare process. The nurse's approach is based on competence, experience, self-confidence, and professionalism. Increased resources are needed for nurses to be able to achieve a person-centered approach in palliative care.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård.  Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar. / The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home.  The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient's safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus, unnecessary hospitalizations and re-admission can be reduced. This study shows that fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.

Bakgrund: Varje år behöver 70 000–75 000 människor palliativ vård, varav de flesta har en cancersjukdom. Närstående har en viktig och central del i palliativ vård och kan påverka den drabbades mående innebär att lindra symtom och lidande där fokus inte ligger på att bota sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta och involvera närstående i kommunikationen.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med cancer i livets slutskede i hemmet.   Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultatartiklarna hade kvalitativ design och hämtades från CINAHL Complete och MEDLINE.   Resultat: Litteraturöversikten presenterades i tre teman och fem underteman. Det första temat innefattar att bli en vårdare, med undertemat ansvar att ständigt vara på vakt. Det andra temat innefattar känslor av vårdandet, med underteman stress och tiden nära döden. Det sista temat innefattar behov av stöd, med underteman stöd från familj och vänner, stöd från hälso-sjukvården.   Slutsats: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar av att vårda sin anhörig, detta ansvar medförde bland annat att tunga beslut låg i deras händer angående anhörigas autonomi. Ansvaret bidrog även med negativa effekter både psykiskt och fysiskt i form av utmattning. Förberedelser inför döden visade sig vara en viktig del för närståendes mentala hälsa samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal framkom som betydelsefullt. / Background: Every year, 70 000–75 000 people need palliative care, most of them have cancer. Relatives have an important and central part in palliative care and can affect the victim's mood. Palliative care involves relieving symptoms and suffering where the focus is not on curing the disease. The nurse has an important role to support and involve relatives in the communication. Autonomy is seen as a difficult ethical dilemma in palliative care as the sufferer may have difficulty being self-determined in the final stages of life.   Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for a relative with cancer in the final stages of life at home.  Method: The chosen method was a literature review linked to Friberg. Ten scientific articles were included in the results. The articles were analyzed according to Friberg's method. The result articles had a qualitative design and were taken from CINAHL Complete and MEDLINE.   Results: The literature review was presented in three themes and five sub-themes. The first theme includes becoming a caregiver, with the sub-theme responsibility to be constantly on guard. The second theme includes emotions of care, with the sub-theme of stress, the time close to death. The last theme includes need for support, with the sub-theme support from family and friends, support from health care.   Conclusion: The results showed that close relatives felt a responsibility to care for their relatives, this responsibility meant, among other things, that heavy decisions were in their hands regarding the relatives' autonomy. The responsibility also contributed with negative effects both mentally and physically in the form of exhaustion. Preparations for death proved to be an important part of the mental health of close relatives and that support from family, friends and care staff emerged as meaningful.