311 |
Bemötande av patienter med psykosomatisk smärta / Encountering of patient with psychosomatic painFayez, Wasim, Fredriksson, Malin January 2010 (has links)
No description available.
|
312 |
Närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom / Significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementiaJohansson, Jenny, Nilsson, Johan January 2009 (has links)
I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument. Databearbetningen genomfördes genom kvalitativ analys. Resultatet visar att det finns tre utmärkande områden som belyser närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Dessa områden är: att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet, underlätta kommunikation samt hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster. Enligt informanterna är det viktigt att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet genom att de ska vara lätta att använda, ge en trygghet samt vara anpassade efter närståendevårdares situation utifrån deras förslag på förbättringar. Det är också viktigt att teknologi och webbaserade tjänster underlättar kommunikation i vården av deras närstående. Informanterna anser att det är vikigt att kommunikationen med vårdpersonal/nätverk underlättas, att de får stöd och hjälp vid användandet av teknologi och webbaserade tjänster samt att kommunikationen underlättas genom ljud och bild kombinerat. Hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster beror enligt informanterna på avsaknad av behov, avsaknad av information samt att det är något för andra men inte för dem. Det är viktigt att dessa aspekter tas i beaktande för att teknologi och webbaserade tjänster ska anpassas utifrån målgruppen. / In today's society, it has emerged that the development of technology rarely or never accommodates to the significant others’ needs and situation. In order to change significant others’ requirements for the use of technology and web-based services, it is important that their views on technology and web-based services are attended to. The study aim was to describe significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. Convenience sampling of nine informants, in relation to certain inclusion criteria, was conducted in collaboration with relative consultants. The method for data collection was qualitative interview by use of an unstructured guide. Data processing was carried out by qualitative analysis. The results show that there are three distinctive areas which highlight significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. These areas are: that technology and web-based services will facilitating care, will facilitate communication, and barriers to use technology and web-based services. According to informants, it is important that technology and web-based services will facilitate the care of an elderly next-of-kin, that they are easy to use, providing the security and adapted significant others’ situation based on their suggestions. It is also important that technology and web-based services will facilitate communication in the care of their next-of-kin. The informants believes it is important to communicate with professionals/ network, that they get support and help in using technology and web-based services and communication facilitated by the sound and image combined. Barriers for using technology and web-based services depends according to informants on the absence of need, lack of information and that there is something for others but not for them. It is important that these aspects are taken into account so technology and web-based services will be adjusted based on the audience. / Teknikstöd för anhörigvårdare/närståendevårdare
|
313 |
Rummet blev ett fängelse... : en litteraturstudie om MRSA-smittade patienters upplevelse av att vårdas i isolering / The room became a prison... : a literature study of MRSA infected patients´ experiences of being nursed in source isolationChristensen, Michelle, Gredmark, Hanna January 2010 (has links)
No description available.
|
314 |
Närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom / Significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementiaJohansson, Jenny, Nilsson, Johan January 2009 (has links)
<p>I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument. Databearbetningen genomfördes genom kvalitativ analys. Resultatet visar att det finns tre utmärkande områden som belyser närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Dessa områden är: att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet, underlätta kommunikation samt hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster. Enligt informanterna är det viktigt att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet genom att de ska vara lätta att använda, ge en trygghet samt vara anpassade efter närståendevårdares situation utifrån deras förslag på förbättringar. Det är också viktigt att teknologi och webbaserade tjänster underlättar kommunikation i vården av deras närstående. Informanterna anser att det är vikigt att kommunikationen med vårdpersonal/nätverk underlättas, att de får stöd och hjälp vid användandet av teknologi och webbaserade tjänster samt att kommunikationen underlättas genom ljud och bild kombinerat. Hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster beror enligt informanterna på avsaknad av behov, avsaknad av information samt att det är något för andra men inte för dem. Det är viktigt att dessa aspekter tas i beaktande för att teknologi och webbaserade tjänster ska anpassas utifrån målgruppen.</p> / <p>In today's society, it has emerged that the development of technology rarely or never accommodates to the significant others’ needs and situation. In order to change significant others’ requirements for the use of technology and web-based services, it is important that their views on technology and web-based services are attended to. The study aim was to describe significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. Convenience sampling of nine informants, in relation to certain inclusion criteria, was conducted in collaboration with relative consultants. The method for data collection was qualitative interview by use of an unstructured guide. Data processing was carried out by qualitative analysis. The results show that there are three distinctive areas which highlight significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. These areas are: that technology and web-based services will facilitating care, will facilitate communication, and barriers to use technology and web-based services. According to informants, it is important that technology and web-based services will facilitate the care of an elderly next-of-kin, that they are easy to use, providing the security and adapted significant others’ situation based on their suggestions. It is also important that technology and web-based services will facilitate communication in the care of their next-of-kin. The informants believes it is important to communicate with professionals/ network, that they get support and help in using technology and web-based services and communication facilitated by the sound and image combined. Barriers for using technology and web-based services depends according to informants on the absence of need, lack of information and that there is something for others but not for them. It is important that these aspects are taken into account so technology and web-based services will be adjusted based on the audience.</p> / Teknikstöd för anhörigvårdare/närståendevårdare
|
315 |
Förlust och känsla : En litteraturöversikt om kvinnors erfarenheter av missfall / Loss and sensibility : A literature review on women's experiences of miscarriageLarsson, Lisa, Merimaa, Maria January 2015 (has links)
Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.
|
316 |
"Dom var bara allmänt trevliga och bemötte mig som en människa" : Patienter och sjuksköterskors erfarenheter av vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vårdDahlström, Fredrik, Åbrink, Sophia January 2018 (has links)
Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området vårdande relation. Dock är den begränsad inom rättspsykiatrisk vård. I synnerhet forskning som integrerar patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det undersökta fenomenet. Syfte: Att beskriva patienter och sjuksköterskors erfarenheter om vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studiens resultat bygger på intervjuer av fem patienter som är inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive fem sjuksköterskor som arbetar på samma klinik. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att patienterna upplever det viktigt att de blir sedda som människor, att vårdare gör det lilla extra och att vårdare samt patient drar åt samma håll för att vårdande relation ska kunna etableras. Sjuksköterskorna tyckte det var viktigt att sätta sig in i patienten, att ha en fungerande arbetsgrupp, att göra något utöver det vanliga och får förtroende att samspela. Slutsatser: Resultatet svarar an till studiens syfte. Såväl patienterna som sjuksköterskorna ansåg att vårdarna hade det yttersta ansvaret för att en vårdande relation skulle kunna etableras. I båda grupperna sågs flera gemensamma nämnare såsom tidsaspekt, närvaro och att vårdaren har ett genuint intresse. NYCKELORD:, bemötande, erfarenheter, patientperspektiv, rättspsykiatrisk vård, sjuksköterskeperspektiv, vårdande relation / Background: Previous research in the field caring relationship is available. However, it is limited in forensic psychiatric care. Especially studies that integrate patients and nurses experiences of the investigated phenomenon. Aim: The aim of this study was to describe patients and nurses experiences of what enables and aggravate a caring relationship in forensic psychiatry care. Methods: The results of the study are based on interviews of five patient in a forensic clinic and five nurses who works on the clinic. The study was performed with an inductive approach. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: In order for a caring relationship to be established the results indicates that the patients find it important to be seen as humans, that the carers do ”that little extra” and that the carers and patients works at the same direction. The nurses found it important to familiarize themselves in the patient, to have a stabilized work with the team, to do “the little extra” and get the trust to cooperate. Conclusion: The results corresponds to the aim of the study. Both patients and nurses agreed that the nurse had the responsibility of the caring relationship. A similarity were shown between both of the groups such as time aspect, presence and a genuin interest from the carrier. Keywords: caring relationship, encounter, experiences, forensic psychiatric care, nurse, patient.
|
317 |
"Dom var bara allmänt trevliga och bemötte mig som en människa" : Patienter och sjuksköterskor erfarenheter av vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vårdDahlström, Fredrik, Åbrink, Sophia January 2018 (has links)
Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området vårdande relation. Dock är den begränsad inom rättspsykiatrisk vård. I synnerhet forskning som integrerar patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det undersökta fenomenet. Syfte: Att beskriva patienter och sjuksköterskors erfarenheter om vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studiens resultat bygger på intervjuer av fem patienter som är inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive fem sjuksköterskor som arbetar på samma klinik. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att patienterna upplever det viktigt att de blir sedda som människor, att vårdare gör det lilla extra och att vårdare samt patient drar åt samma håll för att vårdande relation ska kunna etableras. Sjuksköterskorna tyckte det var viktigt att sätta sig in i patienten, att ha en fungerande arbetsgrupp, att göra något utöver det vanliga och får förtroende att samspela. Slutsatser: Resultatet svarar an till studiens syfte. Såväl patienterna som sjuksköterskorna ansåg att vårdarna hade det yttersta ansvaret för att en vårdande relation skulle kunna etableras. I båda grupperna sågs flera gemensamma nämnare såsom tidsaspekt, närvaro och att vårdaren har ett genuint intresse. / Background: Previous research in the field caring relationship is available. However, it is limited in forensic psychiatric care. Especially studies that integrate patients and nurses experiences of the investigated phenomenon. Aim: The aim of this study was to describe patients and nurses experiences of what enables and aggravate a caring relationship in forensic psychiatry care. Methods: The results of the study are based on interviews of five patient in a forensic clinic and five nurses who works on the clinic. The study was performed with an inductive approach. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: In order for a caring relationship to be established the results indicates that the patients find it important to be seen as humans, that the carers do "that little extra" and that the carers and patients works at the same direction. The nurses found it important to familiarize themselves in the patient, to have a stabilized work with the team, to do "the little extra" and get the trust to cooperate. Conclusion: The results corresponds to the aim of the study. Both patients and nurses agreed that the nurse had the responsibility of the caring relationship. A similarity were shown between both of the groups such as time aspect, presence and a genuin interest from the carrier. Keywords: caring relationship, encounter, experiences, forensic psychiatric care, nurse, patient.
|
318 |
Barn i sorg efter en förälders plötsliga död : En intergrativ litteraturstudieBlomqvist, Martina, Häll, Martina January 2018 (has links)
Bakgrund: Drygt 3 % av alla barn i Sverige drabbas av att en förälder dör innan de fyllt 18 år. Det innebär ca 3500 barn per år och i 600-650 fall av dem sker det plötsligt och oväntat. Barn som närstående glöms ofta bort eller hamnar i skymundan. De barn som förlorar en förälder förväntat genom sjukdom får stöd utifrån nationella riktlinjer. Dock saknar de flesta regionerna i Sverige riktlinjer för vilket stöd barn skall få när dödsfallet sker plötsligt och oväntat. Händelser som involverar barn upplevs som kompetenskrävande och emotionellt påfrestande för ambulanssjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn påverkas när en förälder plötsligt och oväntat avlider. Metod: Studien utfördes genom en integrativ litteraturstudie. Studien inkluderar sjutton artiklar som bedöms ha måttlig till hög kvalitet. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls (2005) metod. Resultat: Barn som förlorat en förälder ställs inför stora svårigheter i sin framtid. Resultatet delas upp i teman; Lidande med start i barndomen, Hanteringens svåra konst och Anpassning till det nya livet. Genom dessa teman kan man se att psykisk ohälsa är vanligt förekommande och det framkom svårigheter i att hantera sin sorg på ett bra sätt Konklusion: Det behövs kunskapsutveckling gällande mötet och den vårdande relationen med barn i sorg samt riktlinjer för hur dessa barn skall fångas upp snarast efter dödsfallet. För att fånga upp barnen behöver vi se vården ur ett helhetsperspektiv. Det behövs mer forskning om hur detta stöd bör utformas för att bäst hjälpa barnen till en ljusare framtid. / Background: Approximately 3% of the children in Sweden experience the death of a parent before their 18th birthday. This is about 3500 children and 600-650 of the deaths happens suddenly and unexpected. Children as relatives are usually forgotten or unnoticed. Children who lose a parent expected through disease receive support accordingly to national guidelines. However the county council in Sweden lack or don't have guidelines to the same extent for what support the child should receive when the parent dies suddenly and unexpected. Events that involve children are experienced as strenuous both on their competence and emotionally for the ambulance nurses. Aim: The aim of this study was to examine how children are affected when a parent dies suddenly and unexpected. Method: This study was performed by an integrative literature review. The study include seventeen articles witch assessed to have moderate to high quality. Whittemore and Knafl (2005) method were used for the analysis. Results: Children who lose a parent face great difficulties in their future. The result were divided into themes: Distress with start in childhood, The management difficult art and Adaption to the new life. These themes revealed that mental illness is common and it also emerge difficulties in managing the gries in an effective way. Conclusion: There is need for more knowledge about the meeting with and the caring relationship to children with grief and guidelines for how these children should be identified shortly after the death. To identify these children the healthcare must see the care from a system theoretic point of view. Further research about how the support should be framed to best help the children so that they may get a brighter future is needed.
|
319 |
Klara, färdiga, jobba : Nyutexaminerade sjuksköterskors första steg i vårdandetKarlsson, Ellen, Ljungqvist, Ellen January 2017 (has links)
Bakgrund: Erfarna sjuksköterskor upplever att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att arbeta självständigt, hantera det höga arbetstempot, planera sitt arbete och delegering. Dock anser sjuksköterskestudenter att utbildningen förbereder dem för sjuksköterskerollen, samt att de är kompetenta nog att klara arbetet som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter menar även att yrket är mer komplext än de tidigare trott. Metod: Kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analys av 13 artiklar. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Resultat: Resultatet består av två teman och sju subteman. Att vara nybörjare inkluderade upplevelsen av att inte vara redo, att ha höga förväntningar, att erfara det oväntade samt att uppleva ett behov av stöd och handledning. Att bli ett med sjuksköterskerollen handlade om att sjuksköterskorna upplevde sig mer självsäkra, var mer tillfreds i sjuksköterskerollen samt hade fått en bättre förståelse för sjuksköterskerollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden som oroväckande och svår. Sjuksköterskerollen kändes överväldigande men med tiden blev den lättare att hantera. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fått en bättre förståelse för arbetet, var mer självsäkra samt höll en högre kvalitet i vårdandet. Resultatet skulle kunna vara till nytta för erfarna sjuksköterskor, arbetsgivare och nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Experienced nurses experience that newly qualified nurses have difficulties in working independently, coping with the high work rate, planning their work and delegating. However, nursing students thinks that nursing school prepares them for the nursing role, and that they are competent enough to handle the work as a nurse. Nursing students also mean that the work is more complex then what they originally thought. Method: Qualitative, systematic literature review with a descriptive synthesis. Analysis of 13 articles. Aim: To describe newly qualified nurses’ experiences of nursing. Results: The result was built out of two themes and seven subthemes. To be a beginner included the experience of not being ready, to have high expectations, to experience the unexpected, and to experience a need for support and preceptorship. To the nurses, becoming one with the nursing role meant becoming more self-confident, to be satisfied with the nursing role and had gotten a better understanding for the role of nursing. Conclusion: Newly qualified nurses experienced the first period, as nurses, to be disquieting and hard. The nursing role felt overwhelming but got easier with time. The newly qualified nurses experienced that they had gotten a better understanding of the profession, had become more self-confident and kept a higher quality of care. The results could be of use for experienced nurses, employers and for newly qualified nurses.
|
320 |
Patienters upplevelse av att förlora en extremitet : En litteraturöversikt / Patients' experience of losing an extremityJohansson, Lena, Spång, Maria January 2020 (has links)
I Sverige utförs amputationer vanligtvis till följd av nedsatt blodcirkulation. Efter amputation kan fantomsmärta och andra problem uppstå, vilket kan påverka livskvalitén. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter att ha fått en nedre extremitet amputerad. Litteraturöversikten är en studentuppsats på kandidatnivå där tio artiklar granskades. Resultatet visade tre huvudteman med tillhörande underteman som beskriver patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter amputation. Huvudteman som framkom var: Vården före och efter, livskvalité och hopp inför framtiden. Resultatet av litteraturöversikten visade på att patienter upplevde sig inte vara delaktiga i besluten och vården efter amputation. De upplevde även att fantomsmärtan påverkade livskvalitén samt att de efter amputation upplevde förlorad självständighet och att självbilden förändrades. Positiva upplevelser efter amputation påverkades av huruvida patienter accepterade sin nya situation. De som led av långvarig smärta före amputation kunde se ingreppet som en räddning till att leva ett smärtfritt liv. Sjuksköterskor bör arbeta individanpassat, möta patienters livsvärld och samverka i team för att underlätta möjligheterna att finna livskvalité samt förbättra möjligheten till återhämtning. / In Sweden, amputations are usually performed as a result of reduced blood circulation. After amputation, phantom pain and other problems can occur, which can affect the quality of life. The purpose of this literature review is to describe patients' experience of the quality of life in daily life after having a lower extremity amputated. The literature review is a student essay at the bachelor's level where ten articles were reviewed. The results showed three main themes with associated sub-themes that describe patients' experience of the quality of life in daily life after amputation. The main themes that emerged were: Care before and after, quality of life and hope for the future. The results of the literature review showed that patients did not feel involved in the decisions and care after amputation. They also experienced that phantom pain affected the quality of life and that after amputation they experienced lost independence and that their self-image changed. Positive experiences after amputation were affected by whether patients accepted their new situation. Those who suffered from prolonged pain before amputation could see the procedure as a salvation to live a pain-free life. Nurses should work individually, meet patients' worlds of life and collaborate in teams to facilitate the opportunities to find quality of life and improve the possibility of recovery.
|
Page generated in 0.1062 seconds