<p>HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi och orsaken till att många människor avlider. Antalet bärare av HIV/AIDS ökar trots medicinska framsteg och ökad medvetenhet om sjukdomen (Herlitz, 2008). Vårdpersonal kommer med stor sannolikhet att möta patienter som är bärare av HIV/AIDS i sitt dagliga arbete. Då HIV är en kronisk, obotlig och smittsam sjukdom kan detta påverka vårdpersonals inställning till patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonals inställning och attityd i bemötandet av dessa patienter är betydande för att skapa en god vård. Syftet är att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Data analyserades i denna studie genom Evans (2002) beskrivande analysmetod. För att säkerställa att artiklarna var vetenskapliga granskades dessa med hjälp av Fribergs (2006) modell. Resultatet utgörs av fem teman som beskriver vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonal har både en positiv och en negativ inställning till att vårda dessa patienter. Denna inställning påverkas av vårdpersonals grad av medkänsla, engagemang, trygghet, rädsla, fördomar, kunskap, psykiska och fysiska hälsa samt upplevelser av vilja och ovilja till att vårda patienter med HIV/AIDS.</p>

Bakgrund Humant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv. HIV och AIDS är förknippat med stigmatisering och många personer med HIV och AIDS upplever psykiska och sociala påfrestningar tillsammans med biverkningar från läkemedlen. Hos sjuksköterskan bör en medvetenhet finnas om ett professionellt förhållningssätt och en strävan efter att handla utifrån det. I begreppet ingår självkännedom, självreflektion, kunskap och empati. Karaktären på kommunikationen och bemötandet, vårdpersonal och patienter emellan, har en central roll i vården. Personcentrerad omvårdnad innebär att vårdpersonalen utgår från patientens individuella omvårdnadsbehov. Det, tillsammans med ett professionellt förhållningssätt, skapar möjligheter för vårdpersonal att kunna vårda patienten utifrån hela dess person.  Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som ur patient- och vårdpersonalperspektiv upplevs som betydelsefulla vid bemötandet av personer med HIV och AIDS.  Metod  En litteraturbaserad studie har genomförts. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl samt med hjälp av manuell sökning. Slutligen inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar till studien, som alla var peer reviewed. Resultat Under bearbetning av resultatet framkom tre huvudteman. Dessa är Kommunikationens betydelse, Stigmatisering samt Kunskap och utbildning. Vårdrelationen påverkas av ömsesidigheten i kommunikationen och den icke-verbala kommunikationen har en central roll. I bemötandet upplever många patienter stigmatiserande attityder och beteenden. Kvaliteten och effektiviteten av vården försämras när patienterna känner sig ignorerade och kränkta. Det finns en önskan hos patienterna att bli tagna på allvar. I många studier uppger vårdpersonal en positiv inställning till patienterna. När patienten känner närvaro från personalen, upplever de sig bli vårdade utifrån hela sin person. Utbildning kan sänka vårdpersonalens rädsla för att smittas, höja medvetenheten om stigmatiserande attityder och beteenden samt sänka benägenheten att handla utifrån dessa. Kunskap och utbildning påverkar stigmatiserande attityder och beteenden hos vårdpersonal, exempelvis finns brister i vårdpersonals kunskaper om hur HIV smittar. Vårdpersonal uppger en vilja till vidare utbildning om sjukdomen.  Slutsats Kommunikation, stigmatiserande attityder och beteenden samt kunskaper och utbildning påverkar patienternas och vårdpersonals upplevelser av bemötandet. För att bryta mönstret med stigmatiserande attityder och beteenden bör en strävan efter ett professionellt förhållningssätt finnas. Genom en personcentrerad omvårdnad kan fokus flyttas från sjukdomen och patienterna kan vårdas utifrån ett helhetsperspektiv. Vårdpersonal är i behov av mer kunskap och utbildning för att få bort stigmatiseringen kring sjukdomen.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Titel: Transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Bakgrund: Trans är ett paraplybegrepp för de personer vars juridiska kön och könsidentitet inte stämmer överens, ett tillstånd som kan leda till könsdysfori. Transpersoner upplever diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Tidigare forskning visar på lågt minoritetsmedvetande bland vårdpersonal samt att transpersoner ofta känner stor stress relaterat till att tillhöra en minoritetsgrupp. Detta medför ökad risk för bristande bemötande inom vården. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar vars resultat har analyserats med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i PubMed, Cinahl samt SocIndex. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier, ”Upplevd okunskap från vårdpersonal”, ”Att uppleva utanförskap”, ”Att mötas av diskriminering” samt ”Att mötas med respekt”. Transpersoner uttryckte att det fanns en brist på kunskap bland vårdpersonal, vilket resulterat i att de axlat ett ofrivilligt ansvar för sin egen hälsa och att de ofta känt sig tvungna att utbilda vårdpersonal gällande könsdysfori. I möten mellan vårdpersonal och transpersoner förekom diskriminering. Även hot och våld, sämre vårdkvalitet och verbal kränkning har erfarits av transpersoner. Transpersoner uttryckte att de upplevde ett gott bemötande när vårdpersonal var accepterande och bekräftande. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande ska genomsyras av acceptans, respekt och bekräftelse. För att detta ska vara möjligt krävs ökad medvetenhet kring minoritetsgrupper. Ökad kunskap hos vårdpersonal angående könsdysfori skulle leda till mer jämlik vård på lika villkor. Nyckelord: Transpersoner, diskriminering, upplevelser, bemötande, vårdpersonal.

Bakgrund: Varje år får över 2500 kvinnor i Sverige diagnosen gynekologisk cancer. Den innefattar olika sjukdomsformer och skiljer sig beroende på var de sitter i könsorganet, vilka symtom de ger och hur behandlingen ser ut. En god vårdrelation är en förutsättning för att patienten ska kunna anförtro sig till vården. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med gynekologisk cancers upplevelser av möten med vårdpersonal under behandlingstiden. Metod: Uppsatsen var en litteraturstudie baserad på nio stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Efter att artiklarna bearbetats framkom två stycken huvudkategorier. Dessa berörde upplevelser av möten med vårdpersonal. Diskussion: Diskussionen behandlar kvinnornas upplevelser, såsom trygghet och missnöje, som uppkom vid möten med vårdpersonal.

Bakgrund: Att som vårdpersonal möta patienter med missbruk inom den somatiska vården har uppgetts vara svårt. När dessa personer läggs in inom den somatiska vården bemöts de ofta med samma fördomar som finns ute i samhället. Patienter med missbruk upplever själva hur en stereotyp bild av dem format deras vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruks- eller beroendeproblematik inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på åtta kvantitativa och fyra kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom, där den första är Inställning till patienter med missbruk, den andra Besvär i patientmötet med subkategorierna Svårigheter med bedömning och behandling samt Svårigheter relaterade till kunskapsnivåer. Den tredje kategorin är Vårdpersonalens egna känslor i mötet med subkategorierna Att vara rädd, Att känna sig utmattad samt Att känna sig arg och frustrerad. Fjärde kategorin är Det professionella mötet med subkategorierna Brister i det professionella mötet och Skyldigheter i det professionella mötet. Sista kategorin är Faktorer som bidrar till ett positivt möte. Slutsats: När en person med missbruk läggs in på en somatisk slutenvårdavdelning väcks många känslor hos vårdpersonalen. Det finns flera fördomar gentemot denna grupp som patienter. För att skapa en god vårdrelation måste vårdpersonalens kunskap om missbruk utvecklas, i kombination med stöd från både specialistutbildad personal och från den egna arbetsplatsen.

No description available.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte. Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

Titel: Hantering av arbetsrelaterad stress; En väg för att främja hälsa Bakgrund: Den arbetsrelaterade stressen är förekommande inom hälso-sjukvården och har en inverkan på vårdpersonalen. Ur ett patientsäkert perspektiv har sjukvården ett ansvar för patienterna och den arbetsrelaterade stressen utgör ett problem i att säkerställa den. I relation till stress förekommer strategier i att hantera stressen. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar arbetsrelaterad stress på arbetet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Data har samlats in, tolkats, analyserats och sammanställts. Resultat: Vårdpersonal har visat flera metoder i att hantera arbetsrelaterad stress. Resultatet är uppdelat inom externa resurser; strategier i att anpassa och ta vara på externa resurser för att hantera den arbetsrelaterade stressen och interna strategier; metoder och strategier hur individen själv förhåller och anpassar sig själv för att hantera den arbetsrelaterade stressen. Konklusion: Hantering av arbetsrelaterad stress är en komplex och en ständig dynamisk process som sällan innefattar endast en strategi. Stöd och främjande förutsättningar behövs identifieras samt stärkas för både vårdpersonalens hälsa men också för att säkerställa en patientsäker och god vård.