No description available.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår 11 granskade artiklar. Resultatet redovisas utifrån i tre kategorier; vårdaren, miljö och organisation med tillhörande underkategorier. Vårdarens kunskap och förhållningssätt påverkar matningen av patienter med demens liksom utformningen av måltid, social samvaro och musik. Andra faktorer som påverkade matningen var brist på tid, kontinuitet i matningen samt sjuksköterskan som förebild.

Bakgrund Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke. Metod För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna. Resultat Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk. Slutsats Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation. Även möjlighet för ordinarie personal att genomföra utbildningen igen upplevdes som viktigt. Det som upplevdes försvåra lyftsituationen var miljön och patienter som fallit. Slutsats: Upplevelsen bland vårdpersonalen angående lyftkörkortsutbildningen, var att den ansågs värdefull och viktig för deras yrke. Alla borde få möjlighet att utbilda sig i hanteringen av mekaniska lyftar. Ett samarbete mellan vårdpersonalen och arbetsterapeuten på arbetsplatsen upplevs viktigt, men upplevs inte kunna ersätta lyftkörkortsutbildningen.

Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att patientens andliga omvårdnadsbehov inte får tillräckligt utrymme inom vården i jämförelse med patientens fysiska omvårdnadsbehov. Tidigare forskning visar även att patienter har behov av att erhålla andlig omvårdnad då detta kan mildra patienters lidande. Andlig omvårdnad delas in i två perspektiv: icke religiös och religiös. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenhet av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för att belysa vårdpersonalens erfarenheter av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Resultatet baserar sig på tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, två kvantitativa samt en med blandad design, vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Fynden av denna studie resulterade i att fyra stycken teman upprättades; Vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad, vårdpersonalens strategier till att utöva andlig omvårdnad, vårdpersonalens upplevda hinder till att utöva andlig omvårdnad samt vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad relaterat till Holistisk vård. Slutsats: Andlig omvårdnad anses vara en del av Holistisk vård men vårdpersonal upplever svårigheter till att applicera det i praktiken utifrån diffus definition. Andlig omvårdnad ska relateras till patientens välbefinnande och inte medicinska diagnoser. Förslag på vidare forskning: Samtliga resultatartiklar som inkluderades i denna studie bedömer att det är av stor vikt att vidare forskning bör handla om definitionen av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Författarna anser att vidare forskning även behöver ta fram strategier till att utöva andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. / Background: Previous research shows that patient spiritual care needs may not be enough space in health care in comparison to the patient's physical care needs . Previous research also shows that patients need to receive spiritual care as this can alleviate patients' suffering. Spiritual care is divided into two perspectives : non-religious and religious. Aim; To highlight the health professionals experience of spiritual care from a non- religious perspective. Method: A general literature review was conducted to illustrate the health professionals experiences  of spiritual nursing from a non religious perspective . The result is based on ten scientific articles which seven were qualitative , two quantitative and one with a mixed design, which were analyzed according to Friberg (2012 ) method for analysis of results. Results : The findings of this study resulted in four themes were established ; Health professionals experience of spiritual care , health professionals strategies to pursue spiritual care , health professionals perceived obstacles to the exercise of spiritual care and health professionals experience of spiritual care related to holistic care . Conclusion: spiritual care considered be a  part of holistic care of health professionals but experience difficulties to apply in practice by the diffuse definition . Spiritual care should be related to the patient's well-being and not medical diagnoses. Suggestions for further research: All results-articels that were included in this study believes that it is essential that further research should focus on the definition of spiritual care from a non- religious perspective . The authors believe that further research also needs to develop strategies to exercise spiritual care from a non- religious perspective.

Bakgrund: Vårdpersonal kan uppleva negativa erfarenheter när de vårdar personer med HIV/AIDS. Det framkommer i studier att kunskap om HIV/AIDS kan leda till positivare erfarenheter. Vårdpersonals erfarenheter av att vårda dessa personer är därför en viktig kunskap som kan användas för att förbättra kunskapen hos vårdpersonal och i längden förbättra vården för personer med HIV/AIDS. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga studier inkluderades. Fribergs modell för litteraturöversikt användes och med inspiration från Graneheim och Lundman (2004) granskades studiernas resultat. Dessa analyserades och sammanställdes till nya resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i sex underkategorier som beskrev vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med HIV/AIDS. Dessa sex underkategorier delades i sin tur in i två kategorier: Känslor av sympati, vanmakt, rädsla och ilska och Upplevelse av stigma och diskriminering. Slutsats: Bristande kunskap om sjukdomstillståndet HIV/AIDS kan leda till ett fördömande och stigmatisering mot personerna med sjukdomen och kan relateras till samhället och den syn som redan finns mot personer med HIV/AIDS. Mer kunskap om HIV/AIDS hos vårdpersonal kan hjälpa dem att få mer positiva erfarenheter vilket kan påverka omvårdnaden för personerna med sjukdomen.

Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat. Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

Bakgrund: I det dagliga vårdarbetet förekommer det allt oftare möten med personer som identifierar sig med motsatt kön än det biologiskt medfödda, det vill säga transsexuella. Genom att titta på deras upplevelser av vårdmöten ville vi skapa en djupare förståelse samt kunskap kring möten med transsexuella. Syfte: Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Först söktes artiklar systematiskt som sedan granskades kritiskt. Därefter sammanställdes resultaten från de utvalda studierna för att skapa en djupare förståelse utifrån vårt syfte Resultat: Baserat på åtta artiklar varav fyra var från Kanada, två från USA och två från Storbritannien. Sammanlagt deltog 522 personer i studierna. Upplevelserna som beskrivs i resultatet är otillfredsställande, respektive tillfredsställande möten med vårdpersonal. Upplevelser av otillfredsställande möten framgår genom diskriminering, obehag och bristande kunskap medan de tillfredsställande upplevelserna representerades av bekräftelse, acceptans, respekt, omtanke och stöd. Slutsats: Det framkom tre centrala fynd ur resultatet. Dessa var att tillit är essentiellt för tillfredsställande upplevelser, det var vanligt förekommande med diskriminering samt att det fanns okunskap inom området bland vårdpersonal. Identifiering av fynden kan leda till att vården förändras så att personer som är transsexuella kan känna mer tillfredsställelse i sina upplevelser av vårdmöten.