<p>Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes. Genom extraktion med ammoniumklorid (NH4Cl) kunde lättillgänglig fosfor bestämmas. Partikelstorleksanalysen gjordes med en modifierad pipettmetod, baserad på att större partiklar sedimenterar fortare än mindre partiklar. Regressionsanalys visade att partikelstorleken minskade signifikant från inlopp till utlopp i våtmarken. Däremot hittades inte några signifikanta samband mellan partikelstorlek och lättillgänglig fosfor eller totalfosfor, i motsats till resultat i andra studier. Halterna av både lera och olika fosforfraktioner i sedimentet var relativt låga och likartade vid olika provpunkter i våtmarken vilket kan ha påverkat resultaten.</p>

Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt. Uppsatsens studie består i att undersöka om det finns metanbildande eller metankonsumerande mikroorganismer i kaveldun, Typha latifolia, (L.) och var i kaveldunet de i så fall finns. Vi vill också lyfta vår egen läroprocess under arbetets gång och se om det finns något där som är användbart i vårt kommande yrkesliv, som lärare, inspiratör och som föredöme. I vår undersökning upptäckte vi att det i kaveldunet fanns både metanogener och metanotrofer. I sedimentet fanns både metanogener och metanotrofer. Vi fick klara indikationer på att det fanns metanogener i kaveldunets nedre delar och vi såg att de växte på vätgas och på acetat. Vi fann också att metanotrofer uppehöll sig i kaveldunets rothår och rotnerv och i den övre delen av kaveldunet. Sist, men inte minst, fick vi upp ögonen för vikten av att lärande måste komma inifrån individen för att förståelse helt och fullt ska uppstå. För att skapa intresse är det viktigt att arbeta med relevanta och meningsfulla frågeställningar. Dessa frågeställningar behöver vi inte konstruera, de finns redan färdiga i vår omvärld och det är frågor som ungdomar i dag har. / The greenhouse gas, methane, palys an important role in the future climate change on the globe. The curriculum given to teachers constitutes that pupils should be aware of the different processes affecting their environment. The purpose of this report is to deepen our knowledge on such processes tohelp us to fullfil this requierment. Hence, this should aid us in making our teaching more interesting and also to enable us to lead the pupils in a knowledge development on a very urgent environmental topic. The study examines, if there are microorganisms that produce or consume methane in cattail, Typha Latifolia (L.), and if so, where in the cattail tissues. During our work with the report we also wanted to follow our own teaching process and to highlight phenomena useful in our future professional lives as teachers, inspirers and as good examples. We observed that methanogens and methanotrophs were present in cattail tissues as was allso the case in the sediment samples. We got clear indications on that there were methanogenes in the lower parts of the cattail and we saw that they grew on hydrogen gas and on acetate. The methanotrophs resided in the root hair and root nerves as well as in the upper part of the cattail plant. We realised that it is important for learning to arise from within the individual for the establishment of a complete understanding of an evironmental issue. To create an interest by any pupil category, it’s important to work with relevant and meaningful questions. We don’t need to construct these questions, they already exist in our surroundings, many of which are the questions of the young people today.

The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species. Water quality was examined by measuring conductivity, pH and oxygen content in relation to distance from the wetland inlet. The results demonstrate a significant correlation between conductivity and distance. Species occupy different ecological niches and distribution patterns of species in the wetland can be expected to follow changes in abiotic factors, such as water quality. Potential indicator species were investigated by inventorying twelve species of plants and animals. The results show significant linear or curvilinear correlations between one or several water quality factors and the species reedmace, common reed, yellow iris, freshwater woodlouse, twisted ramshorn, damsel- and dragonfly larvae. By carrying out a questionnaire aimed at a group of adults and by talking to a group of children, conclusions could be made regarding indicator species that were easy to recognize and associate to. The results demonstrate that adults found common reed and reedmace most easy to recognize while children found the freshwater woodlouse most interesting. Thus, these indicator species for water quality can be included in the concept didactical species. / Studien syftar till att finna indikatorarter för vattenkvalitet i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning som är lätta att känna igen och associera till. Studien är relevant då indikatorarter kan vara svårbestämda för gemene man. Arter som är lättigenkännbara skulle kunna förbättra dialog mellan forskarsamhället, allmänheten och myndigheter och kan användas i utbildningssyfte inom skolor, föreningar eller i informationskampanjer. Jag har därför valt att kalla arterna för didaktiska arter. Vattenkvalitet undersöktes genom att mäta konduktivitet, pH och syrgashalt i förhållande till avstånd från inlopp. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan konduktivitet och avstånd. Eftersom arter upptar olika ekologiska nischer kan artutbredningsmönstret i våtmarken förväntas följa förändringar i abiotiska faktorer, såsom vattenkvalitet. Potentiella indikatorarter undersöktes genom att inventera tolv växt- och djurarter i anläggningen. Resultaten visar signifikanta linjära eller kurvlinjära samband med en eller flera utav vattenkvalitetsfaktorerna och arterna bredkaveldun, vass, gul svärdslilja, sötvattengråsugga, remskivsnäcka samt trollsländelarver. Genom en enkätundersökning för en grupp vuxna samt samtal med en grupp förskolebarn kunde det dras slutsatser om vilka av indikatorarterna för vattenkvalitet som var lättast att känna igen och associera till. Resultaten visar att de vuxna upplevde vass och bredkaveldun som lättast att känna igen medan barnen upplevde att sötvattengråsugga var mest intressant. Dessa indikatorarter för vattenkvalitet kan således inkluderas i begreppet didaktiska arter.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning. Belastningen av fosfor var 17 - 145 kg P/ (ha·år) med en avskiljning på 10 - 110 kg P/ (ha·år). En linjär regressionsanalys visade att en högre fosforbelastning också gav en högre avskiljning. Sambandet var svagare för kväve, vilket indikerar att andra faktorer också var viktiga för kväveavskiljningen. Problem med fosforsläpp i våtmarkerna observerades bara där fosforfällning i reningsverken skett med järnbaserad kemikalie, och verkade vara förknippade med tidvisa anaeroba förhållanden i sedimenten. Utgående halter av BOD7 låg på &lt; 5,0 mg/l för alla våtmarker trots stora skillnader i inkommande halt. Kostnaderna för avskiljningen i våtmarkerna var 30 - 190 kr per kg avskilt kväve och 0 - 4700 kr per kg avskilt fosfor. Storleken på kostnaderna var beroende av investeringskostnaden och den årliga driftkostnaden samt hur kostnaden fördelades mellan kväve och fosfor. / In this study, seven constructed free water surface wetlands for wastewater treatment in Sweden were compared, regarding the removal of nitrogen, phosphorous and BOD. The aim was to investigate the long term function, management needs, related costs and look into uncertainties regarding the risk for phosphorous release. The seven wetlands (1.6 - 28 ha) have been in operation for 7-17 years and existing monitoring data were used along with interviews with the staff responsible for the operation. All wetlands performed satisfactorily and there were no indications of a reduced treatment capacity over time. On average, the wetlands received 1100 to 9900 kg N / (ha·yr) and removed 420 to 2400 kg N / (ha·yr). The phosphorous loads varied between 17 and 145 kg P / (ha·yr) and the removal between 10 and 110 kg P / (ha·yr). A linear regression showed that a higher phosphorous load resulted in a higher removal rate. For the removal of nitrogen the linear relationship was weaker, indicating that other factors also were important. Release of bound phosphorous occurred occasionally in wetlands after WWTP using iron based phosphorous precipitation chemicals, and seemed associated with periods when sediments became anaerobic. Effluent concentrations of BOD were &lt; 5.0 mg/l despite varying inflow concentration, and seemed to reflect a background concentration. The costs for the wetland treatment varied between 30 and 190 SEK per kg N removed and between 0 and 4700 SEK per kg P removed. The size of the costs was dependent on investment and management costs as well as how the cost was distributed between nitrogen and phosphorous.

Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes. Genom extraktion med ammoniumklorid (NH4Cl) kunde lättillgänglig fosfor bestämmas. Partikelstorleksanalysen gjordes med en modifierad pipettmetod, baserad på att större partiklar sedimenterar fortare än mindre partiklar. Regressionsanalys visade att partikelstorleken minskade signifikant från inlopp till utlopp i våtmarken. Däremot hittades inte några signifikanta samband mellan partikelstorlek och lättillgänglig fosfor eller totalfosfor, i motsats till resultat i andra studier. Halterna av både lera och olika fosforfraktioner i sedimentet var relativt låga och likartade vid olika provpunkter i våtmarken vilket kan ha påverkat resultaten.

This thesis is a history of man’s and nature’s relationship, with regards to water. It is an environmental history about the changes in the wetland landscape around the Lakes Hjälmaren and Kvismaren in central Sweden during the 19th and 20th century. Hjälmaren, Sweden’s fourth-largest lake, was lowered between 1878 and 1888. The lake was lowered 1, 3 metres and the fluctuation of the water level was reduced to 0, 6 metres. The lowering of the lakes Hjälmaren and Kvismaren made it possible to convert 19 000 hectares of wet meadowland into fields for modern agriculture. A dramatic shift in the valuation of wetlands has occurred during the research period. In the 19th century these areas were looked upon as impediments and vast areas were drained and thousands of lakes were lowered. In the late 20th century wetlands are now being regarded as valuable and are sometimes even restored. The first part of the thesis covers the drainage of the area. The shift from traditional agriculture towards modern, market-oriented farming initiated the great drainage project that changed the landscape of the flatlands in the research area. An elite wanted to change the land use. They wanted to drain the meadows so they could be used as agricultural fields. The second part is about maintaining the land for agriculture and again solving the water problem of the region. This was caused by upstream drainages and the lowering of the land. Around 1950 the drained land had sunk about one meter. The solution was dikes and pumps for protection of the agricultural land. The third part of the thesis is about wetland reconstruction to create habitats for wetland birds. The birdwatchers had become an important group in the research area at the end of the 20th century. Two smaller areas were reconstructed and were given statuses as nature reserves, the Kvismare area and the Os, a part of Hjälmaren close to the city of Örebro. In the thesis the water system and wetlands are seen both as a context for actions and a result of these actions. At the centre of the analysis in the thesis is the concept landscape system. The landscape system includes technical solutions, society and nature. Man is around as the active intentional transformer of the system. The term landscape system also includes both thoughts of and regulations as to how this system could, and should be designed. The parts of the landscape system all have seamless internal relations. All groups of actors, the big estate owners, the investigators of flood protection and bird watchers have had to make compromises and gather institutional recourses together with others to reach their goals; to make changes in the landscape system.

I Brista kraftvärmeverk i Sigtuna förbränns träflis och utsorterat avfall från hushåll och industri för att utvinna och exportera el och fjärrvärme. När rökgasen kyls ner, som en del av återvinningen av energi till fjärrvärmenätet, bildas rökgaskondensat. Direkt efter produktionen har kondensatet en temperatur av cirka 30 °C och innehåller höga halter av bland annat ammoniumkväve och vissa metaller. Efter rening av kondensatvattnet inuti verket efterpoleras det i en nyanlagd våtmark. Syftet med arbetet var främst att undersöka kvävereningen i våtmarken men även om riktvärden för utsläpp uppsatta av miljödomstolen efterlevs med avseende på total- och ammoniumkväve samt As och tungmetallerna Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Tl och Zn. Arbetet syftade även på att bestämma våtmarkens area, volym och uppehållstid, undersöka eventuella skillnader i vattenföring mellan in- och utlopp samt undersöka vattentemperaturens effekt på kvävereningen. För att undersöka reningen togs veckovisa prover i våtmarkens in- och utlopp under nio veckor under hela oktober och november 2014. Proverna analyserades med jonkromatografi för bestämning av nitrat-, nitrit- och ammoniumhalt. Vidare användes data från Fortum, som driver verket, för att undersöka halter av kväve och olika metaller i våtmarken. Höjdmätningar med avvägningsinstrument användes för att bestämma våtmarkens volym och GPS för att bestämma våtmarkens längd och area. Vattentemperaturmätningar i våtmarkens utlopp genomfördes med hjälp av en logger under en tvåmånadersperiod. Vattenföring ut ur våtmarken räknades ut med hjälp av nivådata från en pumpbrunn vid utloppet. Resultaten visade att halterna av alla de studerade ämnena i både egna prover och från Fortum klarade riktvärdena för utsläpp till recipient. Halterna var även låga i rökgaskondensatet som lämnade Bristaverket vilket tyder på att reningen inuti verket fungerar bra. Våtmarkens area uppmättes till 2300 m2 och volymen till 940 m3. Den beräknade vattenföringen ut var i genomsnitt cirka 100 m3/dygn högre än inflödet. Fel i beräkningsmodellen kunde dock inte uteslutas som orsak till skillnaden. Vid låga lufttemperaturer verkade våtmarken klara av att kyla betydligt högre temperaturer hos rökgaskondensat än vad som vanligtvis skickas ut från verket. Därför rekommenderas att Fortum undersöker möjligheterna för minskad kylning av rökgaskondensatet för att möjliggöra en ökad reningsgrad av temperaturberoende processer i våtmarken, så som kväveavskiljning. / At the Brista combined heat and power plant in Sigtuna, wood chips and municipal and industrial waste are incinerated to generate and export electricity and distric heating. When the flue gas is cooled as a part of recycling its energy for distric heating, condensate is formed. Directly after production, the flue gas condensate has a temperature of approximately 30°C and contains relatively high levels of ammonia and certain heavy metals. After treatment inside the plant, the condensate is post-treated in a newly constructed wetland. The main aim of the study was to investigate the nitrogen removal in the wetland but also if current guideline values for effluents established by the environmental court are fulfilled in regard to levels of total and ammonia nitrogen as well as As and heavy metals Cd, Co, Cr, Cu, Hg , Ni, Pb, Tl  and Zn. The study also aimed to measure the wetland area, volume and retention time, investigate differences in water flow between the inlet and outlet as well as study the effect of water temperature on nitrogen removal. Water samples were taken weekly for nine weeks in October and November 2014 in the inlet and outlet of the wetland. The samples were analysed for nitrate, nitrite and ammonium ions using ion chromatography. Data from Fortum, the company that runs the heat and power plant, were also used to study levels of nitrogen and metals in the wetland. An optical leveling instrument was used to calculate the wetland volume and GPS was used to calculate its length and area. Measurements of water temperature in the outlet of the wetland were conducted using a logger during a two-month period. Water flow out of the wetland was calculated using water level data from a pump well connected to the outlet. The results showed that the levels of the studied compounds in samples collected in this study and by Fortum were all below guideline values. The levels were also low in the flue gas condensate leaving the combined heat and power plant, indicating that the treatment inside the plant is working well. The area of the wetland was measured to 2300 m2 and the volume 940 m3. The calculated water flow out of the wetland was at an average approximately 100 m3/day higher than the inflow, but an error in the calculation model is a possible cause of the difference. At low air temperatures, the wetland showed a capacity of cooling significantly higher temperatures of the flue gas condensate than what is usually released from the plant. Because of this, Fortum is recommended to investigate the possibility of reducing the cooling of the flue gas condensate and thus enabling a higher efficiency of temperature dependent treatment processes in the wetland such as nitrogen removal.

Vid fysisk planering förekommer ofta omständigheter under planeringens gång. Området Sköldstavägen beläget i Alvesta är idag en produktionsskog men ska bebyggas med bostäder. Med detta område följer tre omständigheter. Våtmark, närliggande arkitektoniska aspekter och buller från kommande verksamheter i närheten av platsen. Målet med arbetet var att ta fram ett passande gestaltningsförslag med lösningar för omständigheterna. Med hjälp av fakta och litteratur samt intervjuer med inblandade och kunniga personer ta reda på hur omständigheterna ska tas an. Likaså ta reda på vad som gör ett bostadsområde attraktivt.Resultatet visade att det finns sätt att gå till väga för att lösa omständigheterna. Detta har sammanställts i ett gestaltningsförslag över området. Likaså resulterade fakta och intervjuer i vikten av grönska i bostadsområden, som även det tagit stor del i gestaltningsresultatet.

Peat is one of the most important materials used for soil amendment in commercial horticulture. Traditionally, sphagnum peat has been the dominating form of peat used, but other forms of peat may also prove to be of great use. Sometimes, peat must be removed from restored wetlands in order to create more open patches of water. This offers a potential to use the removed peat for something productive. In this study, it was examined if peat made up from Cladium sp. could be used to mix with a sand soil to gain a higher yield of crops. Corn were planted in sand soil containing varying amounts of peat mixed in. The crops were then allowed to grow for around 50 days before harvest. After harvesting, it was found that the yield was higher from the crops that had been growing in a soil that had some amount of peat mixed in with the sand. Further large-scale studies could determine if this could be used as an economic and sustainable alternative to sphagnum peat.