Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m. En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle. Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa. Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

Allt fler städer strävar efter att bli mer kompakta och täta, istället för dagens utspridda storstadsområden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönområden. Vid förtätning av städer utsätts grönytor ofta för exploatering med byggnader. Grönområden är viktiga för människans välmående och hälsa. Mer inslag av gröna områden i samhällen har visat att människor besöker dem allt oftare. Det har resulterat till att besökares hälsa och välbefinnande allmänt förbättrats. Grönområden besöks framförallt för att fly från den stressiga vardagen och uppleva känslan av frihet. Grönområdens karaktär påverkar människans upplevelse av platsen.  Syftet med studien var att utveckla en ny metod för att redovisa grönområdens kvalitet. Underlaget för denna studie var två huvudfrågor. Målet var att utföra en teststudie över valda grönområden i Gävle. Metoden skulle även vara användbar som ett verktyg för framtida kommunal planering.  För att besvara arbetets frågeställningar och syftet utfördes en normativ analys. Metoderna som användes för att få fram kvalitetsaspekter var bland annat litteraturgranskning, expertintervjuer och besiktning av grönområden. Dessa resulterade i 16 utvalda kvalitetsaspekter. Undersökarnas primära data och tillsammans med tillhandahållen sekundärdata från Gävle kommun sammanställdes senare med hjälp av GIS (Geografiska informationssystem), för utförandet av en multikriterieanalys. Utifrån multikriterieanalysen redovisades hur kvaliteten för grönområdena uppfyllde de utvalda kvalitetsaspekterna som ansågs betydelsefulla. Ett tydligt resultat var att grönområdena visade både likheter och skillnader utifrån kvalitetsaspekternas kriterier.   Analysen av resultatet visade utifrån 16 betydelsefulla kvalitetsaspekter att alla grönområden hade ett visst åtgärdsbehov. Det framgick att det var olika kvalitet mellan grönområdena och därmed kunde studiens frågeställningar besvaras. / Many cities are trying to create more compact urban environments. However, as cities become more compact, valuable green areas are threatened by development. Green areas are important for the well-being and health of people. Green areas attract visitors for recreation, leisure and social activities. Green areas can provide a feeling of freedom and a place to escape everyday stress. The character of city green areas affects people’s experience of the urban environment. The purpose of our study is to develop a new method for assessing the quality of green areas. The study has two main goals. The first aim was to do a test study over green areas in central Gävle and assess the quality of their physical components. The second aim is to develop a method that can be used for future municipality planning. The study uses a normative analysis strategy. To start, literature studies, interviews with experts and onsite inspections were used to identify 16 qualities and 3 major dimensions of green areas. Primary field data and secondary data from the municipality of Gävle were combined in a GIS (Geographic information system). A multi-criteria analysis was subsequently performed to assess the according to selected quality aspects. The results show notable similarities and differences across the quality criteria.  While all green areas require at least some remedial action, the study indicates that quality of Gävle´s central green areas differ considerably.

Undersökningen syftade till att få uppfattning om förskolans nyttjande av grönområden och om grönstrukturen har en betydelse för förskolans verksamhet.  Syftet med undersökningen var även att kunna bidra med underlagsmaterial till Kristianstads kommun, i uppbyggandet av en ny grönplan. Resultatet av undersökningen skulle bidra till att understryka varför grönområden är viktiga och varför ett befintligt grönområde ska bibehållas.  Metoden har varit enkätundersökning och enkäten skickades ut till förskolor inom två utvalda områden. Frågorna i enkäten gick ut på att få veta hur ofta förskolan besöker allmänna grönområden, hur många allmänna grönområden det finns inom gångavstånd från förskolans verksamhet, hur förskolan ligger i förhållande till de allmänna grönområdena och vilka typer av grönområden som förskolan besöker.  Resultatet visade att 87,5 % ansåg att grönstrukturen hade en betydelse för förskolans verksamhet. Det visade sig även att största andelen av förskolorna var ute mellan 1-2 dagar i veckan i ett grönområde, grönområdena låg igenomsnitt 15 minuters gångavstånd från förskolan.  Majoriteten av förskolorna gick till platser som parkområden, lekplatser och skogsområden. Undersökningen visade ingen signifikans mellan hur ofta förskolan är i ett grönområde utanför förskolans område och vilka typer av grönområden förskolan gick till.

I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur. I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras. För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde. Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.

No description available.

Detta examensarbete ger ett studerat utformningsförslag på ett outnyttjat grönområde imiljonprogramsområdet Norrliden i Kalmar.Studien har resulterat i ett förslag till förbättrad utformning, en visuell skiss utifrånrelevant teori, intervjuer med sakkunniga och enkätsvar från de som bor i området. Fokushar legat på att öka gemenskap mellan människor i olika åldrar, kön och bakgrund.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

I samband med den pågående urbaniseringen är det viktigt att vi tar hand om och bevarar de grönområden som finns i våra städer. Genom denna studie undersöks boende i Luleå kommuns betalningsvilja för förändringar i form av en investering på Gültzauudden. Bakomliggande faktorer till individens betalningsvilja undersöks, där individens hälsa för första gången inkluderas. En enkät, som inspirerats av metoden contingent valuation, har skickats ut via Facebook och till två företag i Luleå. Studien undersöker endast vuxna i Luleå kommuns betalningsvilja för ett specifikt grönområde. Med hjälp av 218 observationer fastställdes den individuella genomsnittliga betalningsviljan till 134 SEK. Det totala ekonomiska värdet av förbättringar på Gültzauudden i form av en investering uppgår till cirka åtta miljoner kronor. Faktorer som påverkar individens betalningsvilja är om individen besöker området för en kulturaktivitet, kön och hälsotillstånd. Investeringar som kan satsas på är fler grillplatser, anordning av kulturevenemang och utomhusgym.

Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion. / Nature plays an important part for the human race. With the positive effects from ecosystemservices, Nature's ability to help prevent and diminish the effects of rough weather or thedirect positive effects on human health, both physical and mental. With an increase inurbanization more and more people live in the cities. Therefore it’s important that the greenareas that exist within the cities are appreciated and used by the citizens. The objective of thisstudy is to, through interviews with citizens in Karlstad, investigate how the green areas inKarlstad affect the citizens and what kind of attitudes of the green areas that exist. Based onthe results from the interviews it’s clear that the respondents have a very positive attitudetowards the green areas in Karlstad. Their good accessibility as well as their ability to providea space that disrupts the general landscape of the city. A place where you can find peace andrest without the impressions from the city. However, there were also many smaller greenareas where the qualities resulted in a smaller disruption of the city landscape. However thesegreen areas are still very appreciated based on their function to give a small rest in the citylandscape as well as making the city feel more alive. Rather than the bigger green areasability to serve as a total disruption of visuals and impressions. The general consensus is thatKarlstads green areas are very appreciated, based on their accessibility, visual beauty as wellas the different functions.

Vid fysisk planering förekommer ofta omständigheter under planeringens gång. Området Sköldstavägen beläget i Alvesta är idag en produktionsskog men ska bebyggas med bostäder. Med detta område följer tre omständigheter. Våtmark, närliggande arkitektoniska aspekter och buller från kommande verksamheter i närheten av platsen. Målet med arbetet var att ta fram ett passande gestaltningsförslag med lösningar för omständigheterna. Med hjälp av fakta och litteratur samt intervjuer med inblandade och kunniga personer ta reda på hur omständigheterna ska tas an. Likaså ta reda på vad som gör ett bostadsområde attraktivt.Resultatet visade att det finns sätt att gå till väga för att lösa omständigheterna. Detta har sammanställts i ett gestaltningsförslag över området. Likaså resulterade fakta och intervjuer i vikten av grönska i bostadsområden, som även det tagit stor del i gestaltningsresultatet.