This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode. The continuous flow systems were provided with water trough small tubes with regulators. Samples were collected once a week and analysis was carried out yielding results of BOD5, COD, TKN, pH and conductivity of the effluents. The same parameters were analyzed for the influent every week. The result shows that a wetland is a good way of treating the landfill leachate as the BOD5, COD and TKN decreases. Moreover the color, which contravenes with legislative demands in the region, was distinctly decreased. Yet the report failed to show a significant difference between batch loaded and continuous flow wetlands. More studies have to be carried out in order to determine or contradict whether batch mode in fact provides a better treatment.

Fiskfaunan i Ekeby våtmark inventerades med hjälp av två metoder, fångst-återfångst och nätprovfiske, som i möjligaste mån använde metodiken vid standardiserat provfiske. Med fångst-återfångst metoden fångade jag sutare, abborre och småspigg, dock var fångsten av abborre och småspigg så liten att det inte kunde göras någon uppskattning av dessa populationsstorlekar. Uppskattningen av sutarnas populationsstorlek i damm 8 erhölls efter ett antal fångst och märkningstillfällen tills det fanns tillräckligt stor andel återfångst av sutare. De mjärdar som användes kunde bara fånga fisk av ett visst storleksintervall (35-120 mm) vilket troligtvis betyder att det enbart fångades 1- och 2-åriga sutare. Min uppskattning av antalet individer i populationen sutare (Lincoln Index) blev 1316 +/- 1127. Det insamlade materialet från nätprovfisket jämfördes med Fiskeriverkets referensmaterial. Den infångade fisken vägdes och mättes enligt den standardiserade metoden för provfiske. Fiskarnas kondition kalkylerades som Fultons konditionsindex. Konditionen hos abborre och mört var signifikant högre i Ekeby våtmark jämfört med referensvärdena. Hos abborre fanns signifikanta skillnader i längd och vikt, som var högre i damm 8 än i damm 6, men ingen signifikant skillnad i kondition mellan dammarna. Hos mört fanns det liknande signifikanta skillnader mellan dammarna, där längd och vikt var högre i damm 8 än i damm 6, men här är även skillnaden i kondition signifikant, då den var högre i damm 8 än i damm 6. Uppgifter från referensmaterialet användes för att bedöma åldersklasser i mitt material. Vid nätfångsten påträffades en anmärkningsvärt rik förekomst av en typ av parasit som observerades som svarta fläckar på mört och sarv. Parasiteringsgrad, d v s antal svarta fläckar, var korrelerad med fiskens vikt och totallängd, vilket var signifikant hos mört (p<0.01)

Återskapade våtmarker är av stor vikt för den biologiska mångfalden och särskilt viktiga för hotade simfåglar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som våtmarkers area, ålder och fiskförekomst påverkar simfåglar i återskapade våtmarker studerades fyra våtmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade våtmarkerna hade en positiv utveckling under våtmarkernas första år. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i området mellan år 2009 och 2011. År 2011, efter anläggandet av Ekängsdalsgångens våtmarker, stabiliserades antalet igen. Slutsatsen är att nyskapade, fiskfria våtmarker ger goda förutsättningar för hotade arter såsom svarthakedoppingen. Utöver detta undersöktes även de didaktiska möjligheter, utifrån Skolverkets ämnes- och kursplaner för biologi, som exkursioner erbjuder. / Restored wetlands are of great importance for biodiversity, and especially important for endangered waterfowl. In order to increase knowledge about how factors such as wetlands area, age, and fish occurrence affect waterfowl in restored wetlands four wetlands in Tinnerö nature reserve, Linköping municipality, were studied. Of special interest was the horned grebe (Podiceps auritus). The number of horned grebes in the studied wetlands had seen a positive development during the wetlands first years. Between 2009 and 2011, the number of horned grebes in the area declined. The numbers were stabilized in 2011, after the establishment of Ekängsdalsgångens wetlands. The conclusion is that newly created, fish-free wetlands provide good conditions for endangered species such as the horned grebe. In addition to this the study also examined the didactic opportunities, based on the curriculum for biology, which excursions offers.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats. Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar. För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar. Litteraturstudien består av en sammanställning av de konventionella reningstekniker som används för rening av lakvatten och driftserfarenheter samt processbeskrivningar från 18 Svenska deponier. Med litteraturstudien som grund har en kombination av teknikerna SBR (öppen) och Sandfilter bedömts som de bäst lämpade alternativen i en reningsprocess för Tippas lakvattensituation. Reningsprocessen är uppdelad i fyra efter varandra följande zoner. Zon 1 är ett utjämningsmagasin dimensionerat för att kunna hålla vattenvolymer motsvarande två månaders medelflöde. I Zon 2 sker luftning med fyra stycken ytluftare, och den har dimensionerats efter modellen för en totalomblandad tankreaktor. I Zon 3 tillsätts metanol vilket främjar denitrifikation, och vattnet leds slutligen till Zon 4 vilket är en sandfilterbädd dimensionerad efter nödvändig filterkapacitet för att klara lakvattenflödet. Investeringskostnaderna för reningsprocessen uppskattas till 13,4 Mkr. Till detta kommer driftskostnader som uppskattas ligga kring 0,4 Mkr per år. / Water that has been contaminated by passing through a landfill is called leachate. This water needs to be treated to avoid negative environmental effects on the surrounding area. The composition of the leachate varies widely depending on the type of waste deposited in the landfill. The landfill Tippa is making plans for a process to treat its leachate locally. Tippas leachate has been characterized through 11 leachate samples collected throughout the year 2009. The results from analyzing the leachate show that the contaminants that exceed the recommended limits are; organic matter as BOD and COD, nitrogen as Ammonia and total nitrogen, as well as iron and copper. A summary of conventional technology for wastewater treatment has been made with information from various literary sources. Together with a summary of process descriptions for the leachate treatment from 18 Swedish landfills this constitutes a basis of reference for how to design a process best suited for Tippa. Through a process of selection, a modified version of SBR and Sand filtration have been selected as the most suitable technologies for local leachate treatment. The process consists of four sequent zones. Zone 1 is a storage basin that can hold volumes of up to two months worth of average flow. Zone 2 is aerated through four surface aerators and has been designed after the model for a continuously stirred tank reactor. In Zone 3 methanol is added to promote denitrification. Zone 4 is a sand filter that has been designed based on the required filter capacity. The investments costs for this process have been estimated to 13,4 Mkr, and operation costs to 0,4 Mkr per year.

Denna studie genomfördes på uppdrag av det statliga forskningsinstitutet Formas. Syftet med rapporten var att undersöka hur effektiva våtmarker är som tilläggsrening av avloppsvatten, detta med avseende på reducering av läkemedel samt skadeeffekter på akvatiska organismer. Rapporten baserades på en tidigare studie utförd av Breitholtz et al. (2012) där mätningar av läkemedelshalter samt mortalitet och larvutveckling hos hoppkräftor, Nitocra spinipes, gjordes i fyra olika våtmarker.  De fyra våtmarkerna ligger i Eskilstuna, Oxelösund, Nynäshamn och Trosa. Deras mätningar undersökte mortalitet och larvutvecklingskvot för hoppkräftor i prover utspädda med bräckt vatten vid koncentration avloppsvatten på, 11,25 %; 22,5 %; 45% och 90 %. Proverna för läkemedelshalter späddes inte ut och enbart ett mätvärde per våtmark togs vid inflödet och utflödet. I denna rapport undersöktes dessa frågeställningar: (1) Är anlagda våtmarker som tilläggsrening en effektiv metod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor, (2) till vilken grad reduceras halten läkemedel när våtmarker används som tilläggsrening samt (3) finns det ett samband mellan läkemedelsrester och hoppkräftornas överlevnad? För att besvara de tre frågeställningarna genomfördes en metaanalys av data från studien av Breitholtz et al. (2012). Hoppkräftors mortalitet, larvutvecklingskvot (LDR) och koncentration av läkemedel analyserades. Endast mortalitet och larvutvecklingskvot hade tillräckligt med data för utförande av en metaanalys. Läkemedelsanalysen kunde bara göras på en grundläggande nivå. Metaanalysen programmerades i MATLAB R2019b, där skillnaden i medelvärdet för mortalitet respektive larvutvecklingskvot beräknades mellan in- och utflöde för de fyra våtmarkerna. Skillnaderna för varje våtmark vägdes samman med invers-varians metoden för att få ett sammanvägt medelvärde. Analysen av läkemedel gjordes på nio läkemedel från Breitholtz et al. (2012). De nio valdes ut då de har pekats ut av Svenska Miljöinstitutet som intressanta ur ett avloppsreningsperspektiv. Excel användes för att göra enklare statistiska analyser mellan in- och utflöde i våtmarkerna. Slutligen gjordes en jämförelse mellan hoppkräftors skadeeffekter och läkemedelshalter genom att ta ut skillnaden i medelvärde mellan in- och utflöde. Resultatet från analyserna visade att när våtmarker användes som tilläggsrening minskade mortaliteten hos hoppkräftor för koncentrationerna 11,25 % och 90 % avloppsvatten. För koncentrationerna 22,5 % och 45 % fanns däremot ingen signifikant skillnad i mortalitet. Larvutvecklingskvoten minskade efter våtmarksbehandlingen för alla koncentrationer utom 90 %. Läkemedelshalten minskade i snitt med 30 % mellan inflöde och utflöde i våtmarkerna. För läkemedlen sulfametoxazol och oxazepam kunde dock en ökning ses efter behandling med våtmark. Ingen direkt trend kunde utläsas mellan läkemedelshalt och mortalitet hos hoppkräftor. Detta berodde troligtvis på att andra faktorer och föroreningar påverkade hoppkräftornas mortalitet och larvutvecklingskvot i högre grad än läkemedelshalterna. I studien kunde ingen slutsats dras om huruvida tilläggsvåtmarker är en effektiv reningsmetod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor. Hoppkräftor är bra indikatorer på föroreningar i vattnet, dock är det svårt att bestämma vilka föroreningar som påverkar mest i detta fall. Detta medför att inga direkta samband mellan läkemedel och hoppkräftors mortalitet kunde påvisas i studien. De undersökta läkemedlen reducerades generellt. Eftersom mätningarna gjordes under vinterförhållanden då nedbrytningen i våtmarken är som minst effektiv bör resultatet ses som ett lägsta värde.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Våtmarker förser oss människor med ett stort antal viktiga ekosystemtjänster, såsom vattenrening, vattenreglering, klimatreglering och rekreation. Delvis eftersom många våtmarker försvunnit och försämrats i Sverige under drygt de senaste hundra åren finns ett behov av att restaurera och anlägga våtmarker. Ekosystemtjänsternas värde uttrycks vanligtvis inte på marknaden, och restaureringstakten är för låg. Ett möjligt sätt att hantera detta är att värdera våtmarkers ekosystemtjänster ekonomiskt. Syftet med denna rapport är att utreda hur ekosystemtjänster och de värden de genererar synliggörs och påverkar beslut kring restaurering och anläggning av våtmarker i Sverige. Detta har uppnåtts genom att intervjua tre personer som varit inblandade i restaurering eller anläggning av våtmarker, samt att sammanställa syften som angetts för projekt inom bidragssystemet LONA våtmark. Resultatet visar att förbättring till tillgången till flera olika ekosystemtjänster eftersträvas, bland annat utjämning av vattenflöden, minskning av näringsämnen och rekreation. Våtmarkers ekosystemtjänster har dock sällan värderats och deras värden lyfts inte fram i någon större utsträckning. Hur värdering av ekosystemtjänster skulle kunna användas i större utsträckning vid restaurering och anläggning av våtmarker diskuteras också. / Wetlands provide us humans with a large number of important ecosystem services, such as water purification, water regulation, climate regulation and recreation. Partly because many wetlands have disappeared and deteriorated from Sweden for just over the last hundred years, there is a need to restore and build wetlands. The value of ecosystem services is usually not expressed in the market, and the rate of restoration is too low. One possible way to handle this is to evaluate wetland ecosystem services economically. The purpose of this report is to investigate how ecosystem services and the values they generate are made visible and influence decisions regarding the restoration and construction of wetlands in Sweden. This has been achieved by interviewing three people who have been involved in the restoration or construction of wetlands, as well as compiling objectives stated for projects within the LONA wetland grant system. The results show that improvement in access to several different ecosystem services is sought, including equalization of water flows, reduction of nutrients and recreation. However, wetland ecosystem services have rarely been evaluated and their values are not highlighted to any great extent. How valuation of ecosystem services could be used to a greater extent in the restoration and construction of wetlands is also discussed.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status. Utvärdering av Hamrebäckens föroreningsbelastning samt reningseffekt för befintlig dagvattendamm och åtgärdsförslag utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellen StormTac.   Resultatet från studien visade att den modellerade belastningen från flera av bäckens delavrinningsområden överskrider föreslagna riktvärden för mindre vattendrag. Den totala belastningen från Hamrebäckens avrinningsområde överskrider i fallet för föroreningarna bly och suspenderat material även föreslagna riktvärden för Mälaren. Modellering av den befintliga dammen indikerar att anläggningen är underdimensionerad i förhållande till dess belastningsyta. Dammens reningseffekt uppnår inte heller effektmålen i Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Ett förslag om utbyggnation av dammen har tagits fram utifrån litteraturstudie och tillgänglig yta för åtgärden. Den simulerade ombyggnationen uppnådde inte uppsatta effektmål men gav en betydande ökning i reningseffekt. Åtgärder som syftar till att öka dammens avskiljningsförmåga bör därför utredas ytterligare.   Fyra ytterligare åtgärdsförslag togs fram och reningseffekten av dessa modellerades i StormTac. Detta inkluderade två olika placeringar av dagvattendammar, en skärmbassäng med flytande våtmark, samt en konstruerad våtmark. Från genomförd modellering rekommenderas vidare utredning av åtgärdsförslagen inkluderande ett anläggande av en skärmbassäng med flytande våtmark, alternativt en konstruerad våtmark. Detta då dessa åtgärdsförslag uppnådde effektmålen för rening enligt Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Åtgärdsförslagen skilde sig något åt gällande kostnadseffektivitet. Detta ansågs dock inte ensamt vara argument nog för att motivera anläggning av något åtgärdsförslag till följd av osäkerheter i det beräknade resultatet. Att en skärmbassäng kan utföras i närtid och inte kräver några ingrepp i avrinningsområdet kan anses som ytterligare argument för installation av anläggningen. En konstruerad våtmark kan i sin tur motiveras med att anläggningen bidrar till att höja det estetiska och ekologiska värdet av området. Dessa argument bör beaktas i valet av metod och det fortsatta arbetet med att minska områdets föroreningsbelastning och förbättra bäckens ekologiska och kemiska status. / Hamrebäcken is a small stream in Västerås, which flows through the eastern part of the city. Along it’s course to Lake Mälaren, the stream receives polluted stormwater containing such as heavy metals and nutrients. The primary objective of this master thesis was to investigate the level of pollutants in Hamrebäcken. A secondary objective was to study the reduction efficiency of an existing wet stormwater treatment pond in the area, and propose ways in which to achieve a higher ecological and chemical status for the stream. The stormwater and recipient software model StormTac was used to estimate the level of pollutants and to investigate the reduction efficiencies of different stormwater treatment facilities.   The study revealed that pollutant levels were too high for several of the subwatersheds, based on the recommended guidance for small streams. The pollutant load for the total watershed exceeded the guidance levels for Lake Mälaren for lead and suspended solids. Modelling the reduction efficiency of the existing wet pond indicated that the pond’s size was inadequate to cater for the quantity of incoming stormwater in need of treatment. Subsequently, the pollution reduction efficiency of the pond was not meeting those objectives set out in the Stormwater Action Plan developed by Västerås municipality. A proposal for rebuilding the pond was therefore developed, taking into account the existing conditions of the area and using recommendations from literature. When modeled in StormTac, the modified pond showed a substantial increase in reduction efficiency compared to that of the existing pond. Despite not reaching the objectives of the Action Plan, this suggested that it would be beneficial to investigate measures that increase the reduction efficiency of the existing wet pond further. As a result, an additional four alternatives for reducing the pollutant load of Hamrebäcken were developed using StormTac. These consisted of two wet stormwater treatment ponds at different locations within the watershed, a screen basin with floating treatment wetlands, and a constructed wetland.   The modeling revealed that the most feasible of the investigated measures was an installation of either a screen basin with floating treatment wetlands or a constructed wetland, both measures adjacent to the outlet of Hamrebäcken. This was mainly due to the modeled reduction capacity of these measures where the reduction objectives of the Action Plan were reached. A difference in cost effectiveness was found between the different measures. This was however not considered to solely be argument to justify the implementation of a certain measure due to uncertainties in the modelled result. The fact that a screen basin can be installed in the near future and without occupying space in the watershed are additional arguments for the use of this measure. A constructed wetland can in return be motivated by a potential increase in esthetic and ecological value of the area. These arguments should be considered in the continued investigation of choosing a measure for reducing the pollutant load of Hamrebäcken and to achieve a higher ecological and chemical status for the stream.

Eutrophication is an expanding issue due to the increase of human-induced nitrogen leakage from agriculture. Eutrophication can lead to severe environmental problems such as exaggerated algal bloom and oxygen deprivation in water courses. One approach to clear away nitrogen is to use constructed wetlands. Wetlands have the ability to clean the water that flows through it by biological, chemical and physical reactions. The aim of this study is to determine if a deep or shallow wetland is more advantageous in removing nitrogen and how phosphor addition affects nitrogen removal. The method used was analysis of concentrations of nitrate, nitrite (NO3- + NO2-) and phosphorous from the years 2018 and 2019 from an experimental wetland in Halmstad, Sweden, and carrying out a quantitative experimental study. The results showed that NO3- + NO2- removal was higher in deeper wetlands for both years and for the removal rate coefficients in 2019. Ponds with phosphorus addition had an increase in NO3- + NO2- removal. The research conclusion was that the deeper wetlands are more efficient at removing nitrogen than shallow. Phosphorous addition increases the nitrogen removal in both shallow and deep ponds. Shallow wetlands might have potential to become superior compared to deep wetlands when the vegetation and bacteria establish. This statement however requires further research. / 42 % av människorelaterade kväveutsläpp kommer från jordbruket av bland annat gödsling och plöjning av mark. Dessa emissioner kan leda till ett flertal miljöproblem som övergödning och syrebrist i närliggande vattenområden. Ett sätt att minska kväveutsläppet från jordbruken kan vara att använda sig av konstruerade våtmarker. Syftet med denna studie är att undersöka om en våtmark med högre eller lägre djup är mest effektiv på att avskilja kväve. Det ska också granskas om fosfortillsats påverkar kväveborttagningen i både grunda och djupa dammar. Frågeställningarna i studien är: Är djupa eller grunda dammar mest effektiva på att avskilja kväve? Hur påverkar fosfortillsats dammarnas förmåga att avskilja kväve? Vilken typ av damm är mest kostnadseffektiv? För att besvara de tre frågeställningarna utfördes en kvantitativ studie. Metoden delades in i 4 delar: fältarbete, laboratorium, databearbetning och datainsamling. Av dessa 4 var databearbetning den huvudsakliga beståndsdelen i resultatet där NO3 -+ NO2 - koncentrationer behandlades i flera formler för att få fram koncentrationsskillnaden, procentuella borttagningen och areella borttagningskoefficienten. Resultatet som genererades visade att för 2018 och 2019 var de effektivaste dammarna de djupa med fosfortillsats. Fosfortillsats minskade upptaget av kväve för grunda dammar i 2018, men ökade upptaget för både djupa och grunda dammar för 2019. När kväveavskiljningen relaterades till yta och temperatur för 2019 blev skillnaden mellan djupa och grunda avsevärt mindre. Sammanfattningsvis blev slutsatsen i arbetet att djupa dammar med fosfortillsats är effektivast. Från beräkningarna av den areella borttagningskoefficienten kan man se en möjlighet för grunda dammar att bli ännu effektivare än djupa när deras överlägsna vegetation och bakterietillväxt väl etablerat sig. På grund av att skillnaden är minimal mellan djupa och grunda dammar är det möjligt att den mest kostnadseffektiva dammen är en grund sådan.

The lack of proper wastewater treatment inhibits the social and economic development in many communities. The South African town Wakkerstroom is an example where wastewater is first treated before it is released. Due to the lack of technical expertise and funding to manage the sewage disposal system, a large part of the wastewater goes directly, without any treatment, into a stream feeding the Wakkerstroom wetland. The wetland purifies the wastewater and provides clean water downstream, thus is indispensable for its detoxification capacity. One relatively cheap method to determine the absorption capacity of a wetland with respect to nitrogen loading is to investigate the nitrogen uptake by the wetland vegetation. In this study, the nitrogen uptake of the vegetation in the Wakkerstroom wetland during the growing seasons between the years 2000-2018 was investigated by using harvested biomass and its nitrogen content as a proxy. The interannual variability of Net Primary Production (NPP) was calculated using a Light Use Efficiency (LUE) model for the period 2000-2018. The NPP derived with LUE-modelling was compared to NPP based on an end-of season harvest of biomass in March 2019. The nitrogen content and carbon and nitrogen (C:N) ratio were determined in the harvested biomass by carbon and nitrogen content analysis. The annual nitrogen uptake of the growing seasons between the years 2000-2018 was subsequently determined by multiplying the calculated NPP by the fraction of nitrogen found in the harvested material. The NPPtot based on harvested biomass (NPPharvest) towards the end of the growing season 2018/2019 was estimated to be 2.01 kg‧m-2‧season-1. The NPPtot calculated from LUE modelling (NPPLUE) varied between 0.49-1.64 kg‧m-2 for the growing seasons between 2000-2018. NPPharvest was between 1.2-4 times higher compared to NPPLUE, probably due to overestimation of NPPharvest because of biomass sampling of more than one-year production, or underestimation of NPPLUE due to a low maximum radiation conversion efficiency factor, εmax. The community mean nitrogen (N) content found in the biomass harvested aboveground was 1.29 % for the Phragmites community and 1.00 % for the Typha community. The nitrogen uptake of the vegetation was estimated to vary between 6.10-20.5 g N∙m-2 per growing season between the years 2000-2018. / Bristen på adekvata reningstekniker för att behandla avloppsvatten hämmar den sociala och ekonomiska utvecklingen i många samhällen. Den sydafrikanska staden Wakkerstroom är ett exempel där avloppsvatten först renas innan det släpps ut. På grund av brisen på teknisk kompetens och finansiering att hantera reningsverket som avlägsnar avloppsvatten så läcker en stor del av det orenade avloppsvattnet ut i en våtmark i Wakkerstroom via en närliggande å. Våtmarken är av regional betydelse för sin reningskapacitet då den renar avloppsvattnet och förser användare nedströms med rent vatten. En viktig aspekt för att bestämma en våtmarks reningskapacitet med avseende på kväve (N) är att undersöka växternas kväveupptag i våtmarken. Kväveupptaget hos växterna i våtmarken i Wakkerstroom under växtsäsongerna mellan år 2000–2018 undersöktes genom att använda skördad biomassa och dess kväveinnehåll som proxy. Den årliga variabiliteten hos nettoprimärproduktionen (NPP) beräknades genom att använda en LUE (Light Use Efficiency)-modell för perioden 2000-2018. NPP framtaget med LUE-modellering jämfördes med NPP baserat på biomassa skördad i slutet av växtsäsongen i mars 2019. Kväveinnehållet och kol-kväve (C:N) kvoten bestämdes hos den skördade biomassan genom en kol- och kväveanalys. Det årliga kväveupptaget under växtsäsongerna mellan 2000–2018 togs därefter fram genom att multiplicera beräknad NPP med kvävefraktionen erhållen från den skördade biomassan. NPPtot framtaget med biomassa skördad i slutet av växtsäsongen 2018/2019 (NPPbiomassa) uppskattades vara 2,01 kg‧m-2‧säsong-1. NPPtot beräknat med LUE-modellering (NPPLUE) varierade mellan 0,49–1,64 kg‧m-2 under växtsäsongerna mellan år 2000–2018. NPPbiomassa var 1,2–4 gånger högre i jämförelse med NPPLUE, vilket troligtvis berodde på att NPPbiomassa överskattades på grund av att mer än en årsproduktion av biomassa skördades, eller för att NPPLUE underskattades på grund av ett för lågt värde på den maximala effektivitetsfaktorn εmax valdes. Medelvärdet för kväveinnehållet erhållen i biomassan skördad ovanför vattennivån var 1,29 % för Phragmites-samhället och 1,00 % för Typha-samhället. Kväveupptaget hos växterna varierade mellan 6,10–20,5 g N∙m-2 per växtsäsong mellan år 2000–2018.