Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser. Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare. / The purpose of our thesis is to increase knowledge and understanding of CSR as value-creating strategy. Our research is based on a hermeneutic research approach. We make a qualitative descriptive case study through interviews and review of public reports from IKEA, Telenor and Sveaskog. According to the inductive method our survey is based on the research problem, which, together with relevant theory and empirical evidence leads to the analysis and conclusions. From our investigation, we have determined that CSR is a value-creating strategy. This conclusion is based on the results from our study that says; 1) there is no common and universal definition of CSR and corporate accountability; 2) the concepts of CSR, CR and sustainability are more or less interchangeable; 3) that full accountability requires a holistic approach that includes financial, social, environmental and ethical issues; 4) full integration of the CSR work in the organization as well as in daily practice is to strive for; 5) better opportunities for business survival is the main reason for respondents' work on sustainability issues; 6) sustainability is very valuable to respondents, but none of them measures value in economic terms or put up financial targets for the sustainability issues; 7) the general objective of sustainability is to contribute to the fulfillment of the overall business goals; 8) the attitude of key stakeholder groups are the most common way to measure the outcome of sustainability; 9) communication is very important to the success of the sustainability work; 10) the respondents most important stakeholders are their employees, customers and shareholders.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande i organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personal samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande för organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania. Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personer samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Idag är ett av de mer komplicerade byggprojekten i Sverige i full gång, nämligen ombyggnationen av Slussen i Stockholm. Orsakerna till detta är bland annat att den tidigare Slussen var i så pass dåligt skick och att Mälarens reglering behöver förändras för att möjliggöra en ökad avtappning av vatten. Beläget mitt i stan och med cirka 450 000 människor som passerar denna mötesplats dagligen så får de parter som är med och bidrar till ombyggnationen begränsade förutsättningar.Skanska är ett av de många företag som är med och möjliggör ombyggnationen av den Nya Slussen och syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan effektivisera logistikflödet på en av Skanskas entreprenader, SN 81 Konstbyggnad Land. Målet med studien har varit att lokalisera de olika parametrar som påverkar logistikflödet negativt. Det primära målet har sedan varit att presentera åtgärdsförslag som skall öka den värdeskapande tiden på arbetsplatsen och minska/eliminera slöseriposter kopplade till bygget.Metoden som valts för detta arbete har varit en kombination av litteraturstudier, enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen delades enbart ut till yrkesarbetarna på projektet och intervjuerna har endast utförts för tjänstemän på projektet som valts ut efter erfarenhet och befattning för att få en nyanserad bild av ämnet.Efter arbetets gång har de kritiska parametrar som påverkar logistikflödet negativt lokaliserats, Ytor, kommunikation och struktur. Rekommendationer har sedan arbetas fram som skall öka den värdeskapande tiden samt eliminera slöseriposterna. Åtgärdsförslagen som jobbades fram blev en uppdaterad APD-plan med upplagsytor tilldelade, extern upplagsyta, bättre kommunikation, förenklad protokollföring och avslutningsvis en strukturerad arbetsplats. / Today, one of the more complicated construction projects in Sweden is in full swing, namely the rebuilding of Slussen in Stockholm. The reasons for this are, among other things, that the former Slussen is in such a bad condition, and that the Mälaren regulation needs to be changed to allow for increased drawing of water. Located in the middle of the city and with about 450,000 people passing this meeting place daily, the parties involved to the reconstruction have limited conditions.Skanska is one of the many companies involved in enabling the rebuilding of Nya Slussen and the purpose of this work is to investigate how to streamline the logistics flow on one of Skanska's construction projects, SN 81 Art Construction Land. The aim of the study has been to locate the different parameters that adversely affect the logistics flow. The primary objective has since been to present action proposals that will increase value creation at the workplace and reduce / eliminate the waste items associated with the building.The method chosen for this study has been a combination of literature studies, survey and interviews. The survey was only shared with the construction workers on the project and the interviews have only been carried out for officials on the project selected according to experience and position to get a nuanced image of the subject.After this study, the critical parameters that affect the logistics flow negatively have been located. Space, communication and structure. Recommendations have then been worked out to increase value creation time and eliminate / reduce wasting items. The action proposals that were developed became an updated APD plan with storage areas given, external storage space, improved communication, simplified protocol management and, finally a structured worksite.

Titel: Utveckling och förbättring av inköpsprocessen för transporter. - En fallstudie på Wexiödisk ABBakgrund: Allt fler företag väljer att inte utföra transporterna på egen hand och istället samarbetar med tredjepartslogistikföretag. Inköpsprocessen för transporter är den processen som ser till att transporttjänsterna åt kunderna köps från 3PL företagen. Wexiödisk upplever några problem gällande inköpsprocessen för transporter i form av brist på kunskap kring processens aktiviteter, problem med standardisering och känner att den utförs på ett gammaldags sätt. Detta leder till slöserier, problem med delegering och ineffektivitet. En ökad grad av outsourcing leder ofta till ökade kostnadsbesparingar, men det är svårt att fånga hur kostnader förändras från att hantera processen internt till att den hanteras av en tredje part. Syfte: Syftet med studien är att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter som i nuläget förekommer i inköpsprocessen för transporter genom att kartlägga processen, detta med avsikt att utveckla och ge förslag på förbättringsarbete. Syftet är också att identifiera och undersöka hur kostnader förändras och vilka faktorer som påverkar dessa vid en potentiell outsourcing av inköpsprocessen för transporter i SME, samt utveckla en kostnadsmodell för identifiering av dessa kostnader. Metod: Studien är en en-fallstudie där kvalitativa metoder användes. Relevant data för studien samlades in med hjälp av ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt egna observationer på plats. Först upprättades processkartorna för processen för respektive marknad med syfte att skapa kunskap kring processens aktiviteter och identifiera ickevärdeskapande aktiviteter. Därefter identifierades förbättrigsförslag för att reducera slöserierna. På slutet analyseras möjlig outsourcing av processen i fokus och kostnadsförändringar som kan ske. Slutsats: Inköpsprocessen för transporter på Wexiödisk präglas av en del manuella arbetsmoment och brister i informationsflödet som skapar slöserier, framför allt i form av överarbetning. Det finns fler icke-värdeskapande aktiviteter när det gäller processen för den utländska marknaden än den svenska. Förbättringsförslag som identifierades och kan reducera slöserierna är i form av digitalisering och utveckling av befintligt affärssystem samt ökad integration. Även en ökad standardisering av processen kan ge positiva effekter på processen och ett verktyg att uppnå det är 5S. Det identifierades flera kostnader av att hantera processen internt, framför allt indirekta kostnader. Den högsta kostnadsposten är personalkostnader för transporthanteraren. Kostnader som kan tillkomma vid outsourcing av processen kategoriserades in i fem kategorier: Avtalsrelaterade kostnader, Transaktionskostnader, Underhållnings- och tjänstekostnader, Riskkostnader och Gömda kostnader. Dessa kostnader beror på olika faktorer och storleken kan vara större eller lägre beroende på förutsättningar. i Växjö.  Bakgrund: Allt fler företag väljer att inte utföra transporterna på egen hand och istället samarbetar med tredjepartslogistikföretag. Inköpsprocessen för transporter är den processen som ser till att transporttjänsterna åt kunderna köps från 3PL företagen.Wexiödisk upplever några problem gällande inköpsprocessen för transporter i form avbrist på kunskap kring processens aktiviteter, problem med standardisering och känner attden utförs på ett gammaldags sätt. Detta leder till slöserier, problem med delegering ochineffektivitet. En ökad grad av outsourcing leder ofta till ökade kostnadsbesparingar, men det är svårt att fånga hur kostnader förändras från att hantera processen internt till att den hanteras av en tredje part. Syfte: Syftet med studien är att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter som i nuläget förekommer i inköpsprocessen för transporter genom att kartlägga processen, detta med avsikt att utveckla och ge förslag på förbättringsarbete. Syftet är också att identifiera och undersökahur kostnader förändras och vilka faktorer som påverkar dessa vid en potentiell outsourcing av inköpsprocessen för transporter i SME, samt utveckla en kostnads modell för identifiering av dessa kostnader. Metod: Studien är en en-fallstudie där kvalitativa metoder användes. Relevant data förstudien samlades in med hjälp av ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt egna observationer på plats. Först upprättades processkartorna för processen för respektive marknad med syfte att skapa kunskap kring processens aktiviteter och identifiera icke-värdeskapande aktiviteter. Därefter identifierades förbättrigsförslag för att reducera slöserierna. På slutet analyseras möjlig outsourcing av processen i fokus och kostnadsförändringar som kan ske. Slutsats: Inköpsprocessen för transporter på Wexiödisk präglas av en del manuella arbetsmoment och brister i informationsflödet som skapar slöserier, framför allt i form av överarbetning. Det finns fler icke-värdeskapande aktiviteter när det gäller processen för den utländska marknaden än den svenska. Förbättringsförslag som identifierades och kan reducera slöserierna är i form av digitalisering och utveckling av befintligt affärssystem samt ökad integration. Även en ökad standardisering av processen kan ge positiva effekter på processen och ett verktyg att uppnå det är 5S. Det identifierades flera kostnader av att hantera processen internt, framför allt indirekta kostnader. Den högsta kostnadsposten är personalkostnader för transporthanteraren. Kostnader som kan tillkomma vid outsourcing av processen kategoriserades in i fem kategorier, nämligen avtalsrelaterade kostnader, transaktionskostnader, underhållnings- och tjänstekostnader, riskkostnader och gömda kostnader. Dessa kostnader beror på olika faktorer och storleken kan variera beroende på förutsättningar. / Title: Development and improvement of the purchasing process for transports. A case study at Wexiödisk Ab in Växjö.  Background: An increasing number of companies choose not to perform transportation on their own and instead collaborate with third-party logistics companies. The purchasing process for transports is the process that ensures that the transport services for thecustomers are purchased. Wexiödisk experiences some problems regarding the purchasing process for transports in the form of lack of knowledge about the process’s activities, problems with standardization and feels that it is done in an old-fashioned way. This leads to waste, problems with delegation and inefficiency. An increased degree of outsourcing often leads to increased cost savings, but it is difficult to capture how costs change from managing the process internally to being managed by a third party. Purpose: The purpose of this study is to identify non-value creating activities that currently occurs in the purchasing process for transports by mapping the process, with the intention of developing and proposing improvement work. The purpose is also to identify and investigate how costs change and what factors may affect them in a potential outsourcing of the purchasing process for transports in SME, and to develop a cost model for identifying these costs. Method: This study is a one-case study using qualitative methods. Relevant data for the study were collected using un- and semi-structured interviews and as well as on-site observations. First, the process maps were created for the process for each market with theaim to create knowledge about the process’s activities and identifying non-value-creating activities. Subsequently, improvement proposals were identified to reduce waste. At the end, possible outsourcing of the process is analyzed and cost changes that can occur. Conclusions: The purchasing process for transport at Wexiödisk is characterized by anumber of manual work steps and short comings in the information flow that leads to waste, especially in the form of overworking. There are more non-value-creating activities regarding the process for the foreign market than the Swedish one. Improvement proposals that have been identified and can reduce waste are in form of digitalization and development of existing business systems and increased integration. Even increased standardization. Even increased standardization of the process can have positive effects on the process and a tool to achieve it is 5S. Several costs were identified by managing the process internally, especially indirect costs. The highest cost is personnel costs for the transport manager. Costs that may be incurred in outsourcing of the process were categorized into five categories, namely contract-related costs, transaction costs, entertainment and service costs, risk costs and hidden costs. These costs depend on various factors and the size may be greater or lower depending on different conditions.

Restaurangutläggen har ökat sedan 2010 och efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat allt mer senaste tiden, vars syfte inte längre enbart syftar till att mätta idag. Trender har lett till att mervärden inom mat såsom kvalité, hållbarhet och ursprung efterfrågas, varpå restauranger har anpassat sig till detta för att skapa en matupplevelse. Restauranger efterfrågar därmed en större kvantitet av lokalt producerade råvaror. Grossister verkar mellan producenter och restauranger som en länk för att förmedla råvaror och dess mervärde, men trots det finns brister vid förmedlingen. Tidigare studier har påvisat att lokala producenter har hög kunskap inom sin produktion, men lägre kunskaper inom marknadsföring. Studien syftar till att studera värdekedjan mellan producent, grossist och restaurang samt förutsättningar för en grossists värdeskapande på en lokal marknad. För att kunna besvara syftet besvaras tre forskningsfrågor, vilka ämnar till att öka förståelsen för hur värdekedjan ser ut på en lokal marknad samt öka förståelse kring grossistens roll som värdeskapande aktör. Resultatet av studien visar att värdekedjan fungerar, men att det finns brister vid förmedlingen av mervärde mellan aktörerna. Mellan varje aktör verkar distributionskanaler var mervärden flödar. Ytterligare mervärden konstaterades efterfrågas, vilka inte framgick bland alla aktörer. Vidare kunde det konstateras att det råder otydligheter kring begreppet distribution, vilket anses vara en orsakande faktor till den brist kring förmedling av mervärde som råder idag. Studien har bidragit till att belysa de brister som råder idag, för att öka medvetenhet kring dessa. Vidare har en SWOT-analys lyft fram aspekter som anses vara väsentliga att ta hänsyn till. Studien anses därför vara till nytta för aktörer inom livsmedelsbranschen, specifikt de som verkar på en lokal marknad. / Restaurant outlays have increased since 2010 and the demand for locally produced food has increased more recently, the purpose of which is no longer solely to fill today. Trends have created other demands which restaurants have adapted to, to create a dining experience. Restaurants are thus demanding a larger quantity of locally produced raw ingredients. Wholesalers operate between producers and restaurants as a link to mediate raw ingredients and their added value. Yet, there are deficiencies in the mediation. Previous studies have shown that local producers are knowledgeable in their production, but less knowledgeable in marketing. The purpose is to study the value chain between producer, wholesaler, and restaurant as well as the conditions for a wholesaler's value creation in a local market. To be able to answer the purpose, three research questions have been proposed, which aim to increase the understanding of how the value chain looks like in a local market and increase the understanding of a wholesaler's role as a value-creating actor. The results of the study show that the value chain works, but that there is a deficiency in the mediation of added value between the actors. Distribution channels seem to flow between each actor where added value flows. Other added values were found to be in demand, which was not apparent among all actors. Furthermore, it was found that there is some ambiguity about the concept of distribution, which is considered to be a causative factor for the lack of value-added mediation that prevails today. The study has contributed to highlighting the shortcomings that exist today, to raise awareness of these. Furthermore, a SWOT-analysis has highlighted aspects that are considered to be essential to take into account. The study is therefore considered to be of benefit to actors in the food industry, specifically those operating on a local market.

組織面對整體科技水準快速進步以及產業環境競爭日益激烈之衝擊，不僅必須持續突破既有技術侷限性，同時也要因應顧客多樣化產品服務需求而積極朝向差異化與創新化途徑發展，然而組織缺乏創新知識與能力勢必需要透過導入創新技術方式，將外部技術價值整合至內部創價流程系統，並且擬定整合結構以及管理機制組合設計來落實與擴散創新技術之創價利益，進而帶動本身產品服務創價能力升級以及提升組織競爭力。專業服務型組織面對外部顧客服務需求高度多樣化與異質性，同時內部多重產品線創價流程彼此銜接與連結模式錯綜複雜，使得組織必須需要因應外在環境變化以及內部創價策略目標，積極調整創新策略導向以及產品流程與資源組合之創價模式，進而運用各種整合結構與管理模型設計來發揮專業分工與彈性互補之創新整合能力，方能創造出更符合顧客需求以及更具市場競爭力之高品質專業服務。 本研究主要探討中型醫療機構導入創新技術之情境脈絡因素、創價模式以及整合模型設計特性之複雜關係。本研究採取個案研究法先針對一家先導個案機構進行探索性研究，同時參酌重要理論觀點來引導說明觀念性架構中的重要關係命題，後續再選取兩家合適個案機構來進行驗證性研究；綜觀三家個案醫院導入創新技術來實踐擴散性創價利益歷程所進行探索性與驗證性研究結果，主要結論如下：首先，醫療機構主要基於符合該醫院高層經營者追求創價轉型目標而導入創新技術，該醫院亦提供醫療團隊成員追求自我實現之創新發展空間，同時因應外部醫療技術發展趨勢以及內部不同創新技術創價整合能力條件因素，進而採取不同差異化策略取向來攫取導入醫療技術之創新價值。其次，醫療機構所擬定創新導入創價模式採取不同創價策略取向，將會引導產品流程設計特色展現出不同設計特徵，同時創價策略取向所具備之價值創造動因組合乃塑造出不同價值構形特性，進而促使管理者必須在不同價值構形中，因應不同整合內涵來設計適當之整合結構與管理機制組合，方能實踐出導入創新技術之創價利益。再者，不同價值構形之整合模型設計特性亦有所差異，亦即三種價值構形主要整合標的內容不同，因而該醫院所擬定整合結構特性以及採取整合機制組合亦展現出不一樣設計形貌。 本研究探究觀念性架構所展現之重要概念意涵如下：一、不同創新導入創價動機發起方式受到商業機會因素之影響程度也有所差異；二、創新導入面臨價值目標、外部技術趨勢以及內部能力條件三者交互作用愈強，則創新導入速度愈快；三、創價模式主張不同差異化策略搭配產品流程設計將展現出不一樣之產品服務特性；四、組織調整創價導向組合方式將促使本身價值構形特性隨之改變；五、各種價值構形所著重知識整合類型有所不同，使其管理機制組合特性也有所差異。

Höga byggkostnader och betydande bostadsbrist i Sverige visar att ett effektivare bostadsbyggande krävs. En reducering av slöseri i byggprocessen bidrar till en effektivisering av både tid och kostnad. För att öka förståelsen för vikten av effektivisering synliggör den här studien slöseri i produktionsflödet för en platsgjuten betongvägg i ett bostadsprojekt. Studien visar även var i produktionsflödet det finns förbättringsmöjligheter. Slöseriet synliggjordes genom en tidsstudie som visade på stor potential till förbättring i bostadsprojektets resursflöde, materialflöde och informationsflöde. Mycket tyder på att dessa brister i produktionsflödet beror på allt för kort byggtid, vilket leder till att en fullgod planering inte alltid utförs. / High construction costs and considerable housing shortages in Sweden show that a more efficient housing construction is required. A reduction of waste in the construction process contributes to the efficiency of both time and cost. In order to increase the understanding of the importance of efficiency, this study reveals waste in the production flow of a cast in-situ concrete wall in a housing project. The study also shows where in the production flow there are improvement opportunities. The waste was made visible through a time study which showed great potential for improvement in the housing project resource flow, material flow and information flow. There are many indications that these shortcomings in the production flow are due to a too short construction time, which means that a good planning is not always carried out.

This study aims finding the significance of value-creating networking, for actors organizing themselves to take social responsibility, by examining three empirical cases. The study takes on the networkproblematic by investigating: (1) how the organizing actors network, (2) for whom they organize their activities, (3) when they generate value by networking, and (4) what the results of their networking are.   The study comprises both primary with secondary data. The primary data accounts for the empirical material of this study and consists of interviews held with organizing actors from three networks. These actors then, have been selected by using the snowball method. The primary data has then been analyzed by using bottom-up implementation research policy analysis. This research method has then been combined with a well-proven methodological scheme that has been used to arrange the structure of the study, as well as designing the interview questions. The secondary data, in turn, supports the primary data with existing theories on networking, social responsibility, organization, and organizing.   The three empirical cases indicate that socially responsible actors organize themselves by networking to address mutually defined needs. The study also shows that the networking, in the three empirical cases, takes place through the exchange of resources among actors within the networks. Based on the three empirical cases, the study draws the conclusion that the networks generate value to their participants, as long as there is a need, or demand, of their activities. However, when the networks no longer generate additional value to their participants, there will be no demand, or need for their activities. This in turn would imply that the examined networks would no longer be organized.   By using the three empirical cases to exemplify, the study contributes with increased knowledge of how these socially responsible actors network, for whom they organize their activities, when they generate value by networking, and what the results of their networking are. The three examined networks thus enables for approaching how socially responsible actors generate additional value by organising themselves in networks. / Denna studie ämnar finna signifikansen av värdeskapande nätverk, för aktörer som organiserar sig för att ta socialt ansvar. Studien tar sig an nätverksproblematiken genom att, utifrån tre empiriska fall, undersöka: (1) hur de organiserande aktörerna nätverkar, (2) för vem aktörerna organiserar sina aktiviteter, (3) när nätverkandet genererar värde och (4) vad resultaten av deras nätverkande är.   Studien består av både primär och sekundärdata. Primärdatan utgör studiens empiriska material och består av samtalsintervjuer som förts med aktörer från tre nätverk, vilka har valts ut med hjälp av snöbollsmetoden. Primärdatan har sedan analyserats med hjälp av implementationsmässig policyanalys från ett bottom-up perspektiv. Denna forskningsmetodik har vidare kombinerats med en väl beprövad metodologisk analysram, vilken har använts både för att strukturera det forskningsmässiga upplägget av studien, men också för att utforma intervjufrågorna. Sekundärdatan, i sin tur, stödjer primärdatan med befintliga teorier inom nätverkande, socialt ansvar, organisation och organisering.   Utifrån de tre empiriska fallen påvisar studien att socialt ansvarstagande aktörer organiserar sig i nätverk för att möta gemensamt definerade behov. Studien visar också att nätverkandet ide tre empiriska fallen gestaltas av resursutbyten mellan aktörer inom nätverken. Baserat på de tre empiriska fallen drar studien sedan slutsatsen att nätverken genererar värde tilldeltagarna så länge som det finns ett behov, eller en efterfrågan av dess aktiviteter. Huruvida, då nätverken inte längre genererar extra värde till deltagarna, finns det heller inget behov eller efterfrågan av dess aktiviteter. Detta i sin tur skulle innebära att de studerade nätverken inte längre skulle vara organiserade. Genom att exemplifiera utifrån de tre empiriska fallen bidrar studien med ökad kunskap om hur dessa socialt ansvarstagande aktörer nätverkar, för vem de organiserar sina aktiviteter, närde genererar värde genom att nätverka, samt vilka resultaten av deras nätverkande är. De trestuderade nätverken möjliggör på så vis för att närma hur socialt ansvarstagande aktörer genererar mervärde genom att organisera sig i nätverk.