Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö. Resultatet visar att respondenterna generellt är positivt inställa till sin arbetsplats. En ökad interaktion mellan medarbetare och en fungerande IT-lösning anges som nyckelfaktorer till att kontoret fungerar, men det finns också negativa åsikter som framför allt grundar sig i splittringen från den egna avdelningen. Resultatet visade även på att en god förändringsprocess är central i införandet av en lyckad aktivitetsbaserad arbetsplats. Utifrån intervjuerna märktes det också att respondenterna tenderar att känna av en viss typ av övervakning på kontoret, då det finns ögon och öron överallt. En intressant observation som gjordes är att många respondenter gav ambivalenta svar på vissa frågor. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet utifrån teorin och den använda metoden, samt möjlig vidare forskning.

No description available.

Ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är en kontorslösning som erbjuder olika zoner, därmedarbetare fritt får välja vilken zon de vill arbeta i utifrån sina arbetsmoment. Arbetsplatsen ses mer som en mötesplats där medarbetare lätt kan interagera med varandra. Vasakronan är ett av de första fastighetsbolagen i Sverige som har implementerat ABW och digitaliserat sina fastighetstjänster. Syftet med denna fallstudie är att dels undersöka Vasakronans interna erfarenheter av implementering av sitt aktivitetsbaserade kontor, dels erfarenheter kring marknadsföring av sitt ABW gentemot sina befintliga och kommande hyresgäster.Studiens metod består av materialinsamling från Vasakronans hemsida och tidigarevetenskapliga artiklar och teorier, videointervjuer med fem respondenter från Vasakronansamt ett studiebesök hos Vasakronans Malmökontor. Utifrån respondenternas svar på våra frågor och koppling till teoriavsnittet ser vi ett samband mellan ABW och öppna ytor, där medarbetare känner sig gladare och effektivare genom att sitta och arbeta tillsammans. Dock finns det även nackdelar som exempelvis ljudstörningar, inga fasta platser och försämrad koncentrationsförmåga som vissa medarbetare kan uppleva. Hos Vasakronan har man, i tidigt skede, arbetat med kommunikation för att informera sina medarbetare om pågående förändringar på sitt kontor, samt erbjudit dem utbildningskurser om ledarskap och självständighet, workshops och föreläsningar för att minimera risker för missnöjdhet.Vasakronan förmedlar sitt budskap om ABW till externa intressenter genom att bjuda in tillstudiebesök och ge kunderna möjligheten att själv observera och uppleva hur en sådankontorslösning ser ut i verkligheten. Genom att inkludera intressenten imarknadsföringsprocessen och erbjuda rådgivning, snarare än försäljning, har Vasakronan åstadkommit en kundrelation som bygger på förtroende och trovärdighet. Enligt respondenterna sprider intressenter som har varit hos Vasakronan budskapet via word of mouth. Dessutom signaleras Vasakronan som en modern arbetsplats som lederfastighetsbranschen i digitalisering och hållbarhet. / An activity-based workplace is an office solution that uses different zones, where employees are free to choose in which zone they want to work at based on their work. The workplace is seen more as a meeting place where employees can easily interact with each other. Vasakronan is one of the first real estate companies in Sweden to implement ABW and digitize its real estate services. The purpose of this case study is to investigate Vasakronan's internal experience of implementing its activity-based office, also their experience of marketing their ABW to potential stakeholders.The study method consists of material collection from Vasakronan's website and previousscientific articles and theories, video interviews with five respondents from Vasakronan and a study visit at Vasakronan's Malmö office. Based on the answers to our questions and the connection to the theory section, we see a connection between ABW and open spaces, where employees feel happier and more efficient by sitting and working together. However, there are also disadvantages such as noise disturbances, no fixed places and impaired concentration ability that some employees may experience. Vasakronan has, at an early stage, worked with communication to inform their employees about ongoing changes in the workplace, and to promote education courses on leadership and independence, workshops and lectures to minimize the risks of dissatisfaction.Vasakronan conveys its message about ABW to external stakeholders by inviting throughstudy visits and giving customers the opportunity to experience how such an office solution looks like in reality. By including the stakeholder in the marketing process and offering advice, rather than sales, Vasakronan has established a customer relationship based on trust and credibility. According to the respondents, stakeholders who have been at Vasakronan spread the concept through word of mouth. In addition, Vasakronan is signaled as a modern workplace that leads the real estate industry in digitization and sustainability.

Carbon dioxide, as a natural refrigerant, is safe and environment-friendly. It is also an economic refrigerant which can be utilized in residential heat pumps. Analysis has been done to evaluate the performance of the CO2 heat pump in Gamen 12 (Skrapan) in the Sodermalm area, owned by Vasakronan; which is a real estate company. The building satisfies its heating needs through connecting to the district heating network. Furthermore, the CO2 heat pump was installed to recover the available high- potential- waste energy from the building. The evaluation starts with one year of field measurements of an existing system (May 2017 to May 2018). Additionally, quality control and a revision of the data are essential to have the most accurate values. The use of necessary equations is then followed to estimate and establish the critical parameters to the heat pump's performance. For instance, some of the essential parameters include temperature and pressure. In this study, a numerical model was used to present four different scenarios which handle the parameters that impact the performance of the heat pump. These scenarios also aim to improve the system for future installations. The results show that the performance of the heat pump can be improved by 16% and 14% respectively when the outlet gas-cooler temperature and the evaporation temperature are optimized. The best performance of the system is achieved when the outlet gas-cooler temperature decreased, and the evaporation temperature increased simultaneously. This change yielded to the best optimal value, which is up to 30% higher than the previous performance. Another scenario was created for future installations. In this scenario, it was assumed that the heat pump consists of three gas coolers, two of which were utilized for heating domestic water while the third one was used for space heating. Results showed that the new installed scenarios were economically promising and yielded in better performance of the system. Finally, an economic assessment was adopted in this study which showed cost-saving effect at a specific running capacity of the system; 8% of the total cost which equal to 168 000 SEK was saved annually when the heat pump runs at average capacity 54%. After applying the suggested improvements, the savings will be higher and would reach 218 000 SEK annually and the capacity of the heat pump reaches 70%, which is equal to 11% of the total cost of providing heating to the building. / Koldioxid, som ett naturligt kylmedel är säkert och miljövänligt. Det är också ett ekonomiskt kylmedel som kan användas i bostadsvärmepumpar. Analys har gjorts för att utvärdera uppförandet av CO2-värmepumpen i Gamen 12 (Skrapan) i Södermalmområdet, och vasakronan äger denna byggnad; vilket är ett fastighetsbolag. Byggnaden uppfyller sina värmebehov genom att ansluta till fjärrvärme . Vidare installerades CO2-värmepumpen för att återvinna den tillgängliga högspänningsavfallsenergin från byggnaden. Utvärderingen börjar med ett år av fältmätningar från maj 2017 till maj 2018 av ett befintligt system. Dessutom är kvalitetskontroll och revision av data väsentliga för att få de mest exakta värdena. Därefter följs användningen av nödvändiga ekvationer för att uppskatta och fastställa parametrar som är kritiska för värmepumpens prestanda. Exempelvis inkluderar några av de väsentliga parametrarna temperatur och tryck. Vidare användes i en studie en numerisk modell för att presentera fyra olika scenarier som hanterar de parametrar som påverkar värmepumpens prestanda. Scenarierna syftar också till att förbättra systemet för framtida eller liknande installationer. Resultaten visar att värmepumpens prestanda kan förbättras med 16% respektive 14% när utloppsgaskylstemperaturen och indunstningstemperaturen optimeras. Systemets bästa prestanda uppnås när utloppsgaskylstemperaturen sjönk och förångningstemperaturen ökade samtidigt. Denna förändring gav det bästa optimala värdet, vilket är upp till 30% högre än tidigare prestanda. Ett annat scenario skapades för den framtida installation. I detta scenario antogs att värmepumpen består av tre gaskylare, varav två kommer att användas för uppvärmning av hushållsvatten medan den andra används för rymmeuppvärmning. Resultaten visade att den nya installationen lovar ekonomiska resultat och ger bättre prestanda i systemet. Slutligen antogs en ekonomisk bedömning i den här studien och det genomförde resultatet av kostnadsbesparingar med en specifik Kapacitet hos systemet som är 168000 SEK / år och motsvarar 8% av den totala kostnaden som resultaten visade. Efter att ha tillämpat de föreslagna förbättringarna kommer besparingarna att bli högre och uppgå till 218000 SEK / år vilket motsvarar 11% av den totala kostnaden för uppvärmning till byggnaden.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Frågan om hur kontorsbyggnader som är anpassade för att konverteras till bostäder är idag inte utredd för svenska förhållanden. I arbetet så visar vi hur marknadens aktörer ställer sig till konceptet. Vi redovisar vilka ekonomiska och byggtekniska förutsättningar som bör beaktas i en projektering och vilken påverkan dessa har på utformning och ekonomi. Den främsta förutsättningen för att konceptet ska fungera är var byggnaden är placerad. Det bästa läget har visat sig vara i områden där vilken verksamhet som kommer dominera är osäker eller verkar kunna ändras de kommande 10-20 åren. I det läget kan olika ekonomiska strategier användas, antingen som riskminimering vid osäker framtid eller för att på ett effektivare sätt använda marken i ett område där kommersiell verksamhet är lämpligast idag, men bostäder kommer passa bäst inom överskådlig framtid. Ifall konceptet är något som kommer kunna stärka miljöprofilen får idag sägas vara oklart. Idén har väckt störst intresse hos fastighetsägare som ser sig själva som långsiktiga med ett perspektiv som överstiger 10 år.   Byggnadstekniskt så har de största utmaningarna vid konvertering av konventionella kontor identifierats till installationer och geometri. Det är inte möjligt att lösa dessa problem utan att göra avkall på andra faktorer som smalare huskroppar för att kunna placera lägenheter på ett lämpligare sätt eller andra typer av bjälklag som antingen bygger med i höjd eller ger längre produktionstid. Ekonomiskt så är den största utmaningen risken att förlora uthyrningsbar area som kan uppstå för att uppnå godtagbar geometri för bostäder. Konvertering leder till lägre nyttjande av fastigheten. Konceptet kan fungera som en lönsam försäkringspremie förutsatt att krav på exploateringen kan tillgodoses, vilket får anses vara svårt i dagsläget. Dessutom finns ett motstånd i branschen mot att betala för de merkostnader som uppstår. Risken för en fördröjd planprocess bör även ses som en kostsam faktor som minimierar möjligheter av konceptet. / The question about the construction of office buildings which are prepared to be converted into dwellings has not yet been sufficiently explored for Swedish conditions. In this report we will show how the markets participants approach the subject. We will show which conditions are necessary to consider during the construction process and the effects these have on the design and economy. The primary condition has been identified as the location of the building. It has been shown that an area where the future functions are uncertain, or susceptible to change in the coming 10-20 years, is the most suitable.  In such an event different economic strategies may be applied, either as reduction of risks to answer to an uncertain future or to use the property in a more efficient way where a commercial function might be preferred today but residence will be the most suitable in a foreseeable future. As of construction, the biggest problem during conversions from offices to residence has been identified as geometry and installations. It is not possible to solve these without sacrificing different factors and may cause thinner buildings and different type of floor structures that may cause taller buildings or increased construction time. Economical, the toughest challenge is the risk of losing rentable area due to the adaptation of the buildings geometry, although key indicators are showing the efficiency of the property compared in this study indicates that there is no significant difference in that aspect. The concept might work as a profitable insurance provided that demands of development rate are met, which are considered difficult. Investment analysis shows that the building needs high vacancy rates for it to be profitable to convert the building. Apart from that there is also a resistance in the industry to pay for the additional costs that arises.