Fältstudien gjordes för att utreda om det var möjligt att använda renat, filtrerat avloppsvatten för polymerberedning och i längden även som övrigt processvatten på Ellinge reningsverk. Testerna utfördes i fullskala med både vatten från mellansedimenteringen och slutsedimenteringen. Genom omfattande provtagningar och analysering av resultaten visade det sig vara en fungerande metod utan negativ påverkan på polymerlösningen och slamavvattningen. Det krävs dock mer arbete och ytterligare reningssteg såsom desinficering för att implementera det renade avloppsvattnet på hela vattensystemet. / The field study was done to investigate whether it was possible to use purified, filtered wastewater for polymer preparation and in the long run also as other process water at Ellinge treatment plant. The tests was performed in full scale with both water from the intermediate sedimentation and the final sedimentation. Through extensive sampling and analysis of results, it proved to be a working method without a negative impact on the polymer solution and sludge dewatering. However, more work and addiotional purification steps such as disinfection are required to implement the treated wastewater on the entire water system

The city of Bangalore in southern India is undergoing rapid urbanisation and administrative transition. Its growth puts pressure on the available water sources – being mainly the disputed inter-State River Cauvery and the hard-rock aquifers – with ensuing problems of access. These aspects affect how rights to and over water are fulfilled and perceived. Competition for drinking water is intensifying worldwide and over a billion people are estimated to lack safe access to it. Urbanisation and other demographic trends, along with globalisation and climate change, are adding to the changing patterns of water scarcity. The role of rights in attaining and improving access to water is undoubtedly great and often referred to in the general water management debate. The notion is analysed here as having three interlinked dimensions: the right to water as a human right; water in terms of property rights; and water rights. Law treats these rights, and thereby water, differently. For instance, groundwater has traditionally been thought of as invisible and unpredictable. Partly for this reason, it is still left largely unregulated in many parts of the world. In India, according to the proverb, ‘the landlord is a water lord’. This has effects on the claim for water as a human right. The dissertation shows that we cannot talk in terms of water and rights until we are aware of how complex rights apply simultaneously, and how they correspond to obligations.

I Halmstad kommun har kunskapsnivån kring virtuellt vatten hos privatpersoner och/eller yrkesverksamma undersökts. En enkätundersökning har genomförts där 85 stycken respondenter har medverkat. Respondenterna har fått ange kön, ålder och utbildningsnivå för att kunna identifiera möjliga skillnader i förmågan att skatta virtuellt vatten. Enkäten innehöll även frågor om kommunikation som var ämnade att fastställa hur respondenterna föredrog att få ämnet virtuellt vatten kommunicerat till sig. Studien har visat att i Halmstad kommun finns där en tendens att underskatta mängden virtuellt vatten i produkter. Även den dagliga vattenförbrukningen nationellt och internationellt underskattas. Genom de utförda Chi2-testerna i kategorierna kön, ålder och utbildningsnivå har det visats att en fråga hade korrelation mellan kön och skattningsförmåga, medan resterande frågor inte visade på något samband. Det här skiljer sig gentemot tidigare forskning som gjorts kring privatpersoners förmåga att skatta sin vattenanvändning, där kategorierna högre ålder, att vara man och högre utbildning tydligt har varit korrelerat till en bättre skattningsförmåga. Vidare har produktmärkning, TV och sociala medier varit de föredragna kommunikationsmedierna i den här undersökningen, sett till respondenternas svar. För att öka kännedomen om virtuellt vatten har även förslag på en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten utformats där sex kommunikationsmål och två slutmål har tagits fram för kommunikation om ämnet. Den här studien ger också en inblick i varför virtuellt vatten är en viktig aspekt för att uppnå Agenda 2030 samt hur en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten kan vara en del av att uppnå en mer hållbar vattenhantering. / The knowledge about virtual water among private individuals and/or professionals have been researched in Halmstad municipality. A questionnaire survey has been conducted where 85 respondents participated. The respondents were asked to state their gender, age, and educational level so that differences concerning the perception of virtual water could be identified. The questionnaire also contained questions regarding how the respondent’s wanted information about their water usage communicated. This survey concluded that there is a tendency to underestimate the volume of virtual water in products in Halmstad municipality, as well as the daily virtual water usage both on a national and international scale. Through the performed Chi2-tests it has been shown that one question had a correlation between gender and the perception of virtual water, whilst the remaining questions related to their respective categories, gender, age, and education level, did not. This contrasts with previously conducted research about perception of water usage, where the categories higher age, being a male and higher educational level were related to a more correct water perception. Preferred ways to receive information about water usage have been shown to be through product labeling, TV, and social media. Efforts to communicate virtual water have been designed in this study in the form of six communication goals and two end goals to increase knowledge regarding the topic. It has been identified that virtual water is an important aspect to achieve Agenda 2030 as well as how communicational efforts regarding virtual water can be a part of achieving a more sustainable water management.

This thesis focuses on modeling the primary sludge in the thickening process at Henrikdals wastewater treatment plant in Stockholm, Sweden. The thickening process is one of the core processes at the wastewater treatment plant, where the goal is to thicken a residual product called primary sludge. Two thickener belts are used to thicken the sludge gravimetrically. Polymer is also added to increase the dewaterability and to thicken the sludge. The thickness of the sludge is measured by the total solids content (TS) in the sludge and is measured with total solid measurement sensors. These sensors have, however, been shown to be inaccurate. A long short-term memory network (LSTM) and a feed-forward neural network were compared by using sensor and instrument data to predict the TS in the thickened primary sludge. To validate the performance of the models, manual laboratory testing samples were compared with the predictions of the models. Simulations in Simulink were also performed with the intent of simulating the thickening process. By using a machine learning model that could predict the TS, hypotheses regarding reductions in the polymer dosage were explored. A feed-forward and feedback control strategy in combination with the LSTM architecture were used and it was shown that the TS of the thickened sludge could be controlled by regulating the polymer dosage. Thus, using a feedback control strategy gives further opportunities for the wastewater treatment plant to choose whether a lower polymer consumption or a higher TS is preferred, as these two variables correlate with each other. / Syftet med detta arbete var att ta fram maskininlärningsmodeller av primärslamsförtjockningen på Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm, Sverige. Förtjockningsprocessen är en av de viktigaste delerna i avloppsreningsverk, där målet är att förtjocka en restprodukt som kallas primärslam. Förtjockningen sker i två separata linjer. Polymer tillsätts och slammet förtjockas genom gravimetrisk avvattning på ett silband. Slammets torrsubstanshalt (TS) är ett mått på slammets tjockhet och beräknas med hjälp av att använda sensorer. Dessa sensorer har dock visats sig vara opålitliga. Genom att använda tillgänglig process-, maskin- och instrumentdata så har en long short-term memory (LSTM) arkitektur och ett framkopplat neuralt nätverk jämförts för att uppskatta torrsubstansen i primärslammet. Manuell provtagning och labbanalys utfördes för att validera prestandan i de två modellerna. Hypoteser kring att kunna optimera TS-halten eller minska polymerförbrukningen utforskades genom att simulera processen i Simulink. Resultaten visade att användandet av en fram och återkopplingsregulator tillsammans med en LSTM arkitektur kan minska polymerförbrukningen och kan ge en jämnare TS-halt i det förtjockade slammet. Däremot måste en avvägning mellan hög TS-halt och låg polymerförbrukning göras, då dessa två variabler korrelerar med varandra

Med målet att uppnå vattenkvalité av god status inom hela EU införde Europaparlamentet år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet. För att uppnå god vattenstatus sätts mål i form av ”miljökvalitetsnormer”(MKN) på vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten inom varje län och kommun. Dessa ska beaktas vid framtagandet av nya detaljplaner vilket är ett juridiskt gällande dokument där den tillåtna exploateringen av ett område fastställs. I detaljplanen ska planens påverkan på möjligheterna att uppnå MKN för vatten utredas och presenteras. Det saknas dock tydliga riktlinjer för hur denna bedömning ska göras och vilka aspekter som ska ingå i utredningen. I de fall planen medför att målen i form av MKN riskeras att inte uppnås är det länsstyrelsens uppgift att hindra planen från att godkännas. Syftet med studien är att utreda vad som är viktigt i arbetet att ta fram en detaljplan som beaktar MKN för vatten och hur kommuner och länsstyrelser upplever arbetet. Målet är att undersöka det övergripande arbetet och därefter fokusera på den bedömning som görs av vilken påverkan på MKN en plan medför. Detta för att ge en bild av hur arbetet sker i dagsläget och belysa de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns. Studien avgränsas geografisk till länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt och kommunerna i Stockholms län. För att undersöka det ovannämnda genomfördes en förstudie bestående av en intervjustudie riktad till konsulter och anställda på kommun och länsstyrelser, och en litteraturstudie. Förstudien ledde fram till formuleringen av frågor i enkätstudien. Enkätstudien bestod av två delar där den första riktade sig till kommuner i Stockholms län och den andra till länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt. Resultatet från studien bidrog till att identifiera viktiga steg i processen att ta fram en detaljplan som följer satta MKN. Även svårigheter kopplade till de olika processtegen framkom. Uppföljning visade sig vara ett steg som inte genomförs i så stor utsträckning men som troligtvis kan förbättra situationen genom att bidra med data och kvalitetssäkring av metodiken. Bedömningen som görs av hur en plan påverkar möjligheten att uppfylla MKN sammanställdes i några nyckelsteg. De flesta svårigheter som upplevs av de kommunanställda är kopplade till att utföra den här bedömningen. Främst är det osäkerheter i metod och modelleringsverktyg tillsammans med ofullständigt underlagsmaterial som bidrar till svårigheterna. Det preliminära åtgärdsprogram som presenterats våren 2016 av Vattenmyndigheten inför nästa 6-åriga arbetscykel bidrar förhoppningsvis med att vägledningsmaterial och tydligare riktlinjer tas fram. Detta efterfrågades från flera håll i enkätstudien. Förutom det som åtgärdsprogrammet adresserar ses ett behov av mer utbildning och samverkan av och mellan aktörer. Beräkningsmetoder och underlag som används behöver även ses över och det behöver finnas en tydligare samsyn på hur en detaljplansplans påverkan på MKN ska bestämmas. / With the goal of high quality recipients within the European Union the European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was initiated in the year of 2000. In order to achieve water of high quality, goals have been established under the definition of Environmental Quality Standards (EQS). These are defined for lakes, rivers and other water bodies within each municipality. The EQS are defined as a level that are to be reached until a defined year. The EQS are to be kept in mind when zoning is carried out within a municipality. Zoning allows for strategic use of land and water within the municipality and is an important part in the work of achieving the EQS. If a zoning plan does not meet the EQS the plan should not be adopted. The county government should audit plans before they are approved to make sure the chance of reaching the EQS are not hindered by the plan. The aim of this study is to investigate which important factors that come into play when a zoning plan is created that will meet the EQS. The aim is also to get an understanding of the work from the municipalities perspective as well as from the viewpoint of the county government. Both the overall perspective and the more detailed field of assessing the impact from a zoning plan is to be analyzed. In the end the goal is to give an overview of how the work is done today, which difficulties that are experienced as well as improvements that could be needed. The study is focused upon the county governments within the North Baltic Sea basin and the municipalities within Stockholm county. Semi-structured interviews and a literature review were conducted followed by a survey study in order to address the research questions. The survey study was directed towards the county governments and municipalities within the geographical study area mentioned above. From the methods described above data was collected which resulted in the identification of important steps in the process of making zoning with consideration of the EQS. Also difficulties connected to each phase were identified. The work of follow-up and monitoring was found only to be carried out to a limited extent but is believed to support several important functions in the work, if improved. The impact assessment of zoning on water quality and EQS was found to be one of the more difficult parts of the work with the WFD. Foremost, this process is connected to many uncertainties in the method of calculation but also due to limited data available in some cases. Information needed is for example the current water quality and the levels of pollution connected to different land uses of the area. More developed guidelines and support from central authorities was requested by several participants of the survey. Hopefully the Water authorities’ planned action program for the next 6-year work cycle, will result in this. However, more investigations and studies are needed in order to improve and minimize uncertainties in the methods used to calculate impact from zoning on water quality. More education and cooperation between municipalities, county governments and agencies with issues connected to implementing the WFD is needed as well. Overall more consensus is needed in how the work can be carried out while meeting both environmental and societal goals.

Detta arbete behandlar hur fysisk planering kan utföras för att bemöta problematiken kring översvämningar i urban miljö som uppkommer i samband med nivåhöjningar av vatten i kust- och vattennära lägen. Konsekvenserna som dessa översvämningar orsakar belyses framförallt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På grund av dessa konsekvenser är det av stor vikt att planera i förebyggande syfte mot dessa problem vid planläggning i kust- och vattennära läge. Individer ska, oavsett vattenstånd, ha framkomlighet i sin närmiljö utan att utsättas för fara. Det finns belägg i både Plan- och Bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) för att planera förebyggande åtgärder för framkomlighet vid vattennivåhöjningar i detaljplan. Därmed finns det ett lagstiftat stöd i Sverige för frågan inom fysisk planering. Både Stockholm stad och Malmö stad gör reglering för detta i flera av sina detaljplaner som är gjorda för fastigheter i kust- och vattennära läge. Framförallt står markhöjningar och byggnadsteknik i fokus i båda städer. Stadsområdet HafenCity i Hamburg, Tyskland har planerats för att fungera som en blåkopia inom fysisk planering när det kommer till planering i kust- och vattennära lägen. Stadsdelen har vidtagit flera förebyggande åtgärder som gynnar framkomlighet vid vattennivåhöjningar. Likt Stockholm och Malmö har kraftiga markhöjningar genomförts innan någon vidare exploatering fått ske. Det har även gjorts infrastrukturlösningar samt styrning kring byggnadstekniken i stadsområdet.

At the request of Fresenius Kabi an emulsion preparation system was designed with a maximum production capacity of  15 L and minimum of 3 L emulsion. The system was required to consist of one oil-tank, one pre-emulsion tank, two storage tanks and one homogenizer. The storage tanks were positioned on a movable carriage on the left side of the homogenizer and the pre-emulsion tank and oil tank was placed on a separate frame on the right side of the homogenizer. All tanks were equipped with individual temperature control and a stand-alone parallel cleaning system was designed. The system also had to be optimized for the specific process and extensive calculations were done.  The emulsion system was designed using CAD-software and produced a detailed 3D-model. The tanks were designed from scratch and all other parts of the system consist of standardized components readily available. A list of the components in the system with manufacturer article number of all components was also produced. Actual drawings for the tanks were also made. The 3D-model and the list of components provide a good base for future construction of the system.

<p>This paper deals with relationship between irrigation and agriculture and conflicts within an irrigation system and as well between other stakeholders concerning the water. Irrigated lands are up to 2.5 times more productive compared to rain-fed agriculture. They are important element in the agriculture sector in Sub-Saharan Africa, and have been favoured by governments and donor agencies for their high rate of return. Without proper technical equipments or support negative impacts on the environment are linked to irrigation activities. Furthermore, a case study was made in Tanzania, Kiru Valley, regarding the tension between big scale and small-scale farmers as result from the water decline. The results demonstrate that the institutions do not have the power to solve the conflict. It is difficult to define the different stakeholders and the boundaries of the area that affect the amount of water in the valley.</p>

Många av de nyanlända eleverna har visat sig ha bristande vattenvana och en del är rädda att gå i bassängen i samband med simundervisning. Den ordinarie simundervisningen räcker inte till utan speciella insatser krävs för att göra dessa elever vattenvana. Syftet med denna studie är dels att undersöka lärares didaktiska och professionella utövande i en kurs där metoden Brainswim används på nyanlända elever, dels att uppnå en bättre förståelse för vilka lärandeprocesser som pågår under specifika moment i kursen och som i sin tur leder till att eleverna blir vattenvana. Syftet kan således brytas ner till följande tre frågeställningar: Vilken inverkan har metoden Brainswim på nyanländas vattenvana? Vilka utmaningar och möjligheter erbjuder en BS kurs för lärarens didaktiska och professionella utövande i simhallen? Vilka lärandeprocesser är kopplade till elevernas vattenvaneutveckling under en BS kurs? Genom att genomföra en etnografisk studie på en kurs i BS, där jag själv praktiserar metoden på en grupp nyanlända elever, tydliggörs kopplingen mellan övningsinnehåll, det pedagogiska ledarskapet och eleverna i kursen. Till denna studie valdes en etnografisk ansats med deltagande observation som metod. Etnografin genomsyrar både metod och analys. De viktigaste resultaten som framkom i studien är att lärandet kan förstås i ett sociokulturellt perspektiv, där lärarnas didaktiska kompetens, i interaktionen med eleverna och BS som metod, resulterade i att eleverna blev vattenvana. / Many of the migrants have shown a lack of waterconfidence and some are afraid when entering the pool, during swimming classes. The regular swimming education is not enough, but special efforts are required to make these pupils waterconfident. The purpose of this study is to investigate teachers´ didactic and professional performance in a group of migrants where the method Brainswim is used, and to perceive a better understanding for the learning processes taking place in specific parts of the course, which in turn leads to pupils become water confident. The objective can therefore be broken down into the following three questions: What is the impact of the method on migrants´ waterconfidence? What are the challenges and opportunities for the didactic and professional teacher in the swimminghall connected to a Brainswim course? What practices and learning processes are linked to the pupils´ waterconfidence development in a Brainswim course? By implementing an ethnographic study on a course of Brainswim, where I practiced the method on a group of migrants, made clear link the interaction between Brainswim training content, pedagogical leadership, and the pupils in the course. For this study was elected an ethnographic approach with participant observation as a method that permeates both the methodology and analysis. The key findings that emerged in the study is that learning can be understood in a sociocultural perspective, where the teachers´ didactic competence in the interaction with the pupils in Brainswim method, resulting in the pupils becoming water confident. / water confidence, didactic, learning, knowledge, teaching skills, migrants, culture, Brainswim

Med ökad inflyttning till storstadsregioner blir den byggbara ytan i urbana områden allt mer begränsad. Detta i samband med förändringar i det globala klimatet, med ökade havsnivåer och mer intensiva regn som följd, samt utveckling av ny teknik öppnas det upp för nya typer av lösningar. Följande examensarbete syftar till att utveckla ett koncept för byggnation av bostadsgrupp direkt på vattenspegel och sedan använda det som grund vid utveckling av ett gestaltningsförslag. Först utförs en litteraturstudie inom ämnet. Utifrån analys av denna, samt referensobjekt, skapas ett koncept innehållande de aspekter som bör tas till hänsyn vid byggnation av en bostadsgrupp direkt på vatten. Arbetet använder sig av metodik redovisad i boken ”Idea Work”, både för den teoretiska delen samt den kreativa processen. Med hjälp av det framtagna konceptet utvecklas ett gestaltningsförslag för en flytande bostadsgrupp. Förslaget placeras i Frihamnen i Göteborg, ett område som inom en snar framtid ska utvecklas till att bli en helt ny stadsdel. Förslaget följer även i största möjliga mån den vision som Göteborgs Stad satt upp för utvecklingsområdet Frihamnen. De flytande bostäderna är anpassade efter de lokala väderförhållanden som råder på platsen. Byggnadernas struktur är utformade så att de ska skydda från vind samt ge boende möjlighet att njuta av solen. Fasader med mycket glas skapar en visuell kontakt med vattnet precis utanför. Genom att aktivera taken och placera nödvändig grönska skapas där en grönblå struktur. En mindre park i mitten fungerar som en social punkt. Med varierande våningshöjder och arkitektur anpassas bostäderna efter den vision Göteborgs Stad utvecklat. Med ett fristående poolområde utnyttjas älvens vatten. Utgjutningar i pontonerna skapar direkt kontakt till vattnet, där ankring med allt från segelbåtar till kanoter möjliggörs. Gestaltningsförslaget är i sin helhet inte en fulländad lösning utan snarare en visualisering av hur ett bostadsområde på vatten kan tänkas se ut. Vidare studier behövs inom området för att ett slutgiltigt förslag ska kunna ta form. Förhoppningen är att inspirera till fortsatta studier inom ämnet. Resultatet kan ses på sidan 44 och framåt i rapporten. Slutsatsen av teori och gestaltningsförslag är att boende på vatten kan ha era fördelar för den urbana människan så som bättre närmiljö, möjlighet till ett aktivt liv, positiv påverkan på hälsa och en visuellt tilltalande omgivning. Att bygga på vatten öppnar således dörrar till nya möjligheter. Fortsatta studier inom alla delar framtagna i konceptet kan leda till en ännu bättre förståelse kring ämnet.