Virtuell verklighet (VR) har under de senaste åren fått en uppsving i popularitet. Rörelsesjuka i VR har länge varit ett problem och är idag fortfarande ett stort hinder för kommersiell succé. Detta arbete ämnar till att implementera stöd för Oculus Rift i programmet Configura, och utvärdera navigering med handkontroll i en VR-miljö. Fokuset ligger på att hitta lämpliga gång- och rotationshastigheter för effektiv navigering med handkontroll, och effekten hastigheterna har på rö- relsesjuka. En användarstudie genomfördes där personer testade olika gång- och rotationshastigheter i olika tester med ökande svårighetsgrad i navigering. Resultaten från användarstudien visar på att i alla hastigheter upplevde testpersonerna allvarliga symptom av rörelsesjuka. Det fanns även indikationer att användare med lägre hastigheter presterar bättre. / Virtual Reality (VR) have risen in popularity during the last years. Motion sickness however have been a big problem and still is an obstacle for commercial success. This thesis work aims to implement VR-support in the space planning program Configura, and evaluate navigation with a controller in a VR-environment. The focus of this study is to find suitable walking and rotational speeds for effective navigation with a controller, and the effects different speeds have on motion sickness. A user study was preformed where users tested different speeds in tests with an increasingly difficulty in navigation. The results from the study shows that people had severe symptoms of motion sickness in all speeds. There were also indications that lower speeds made people perform better.

En produktiv ambivalens som lar absurd slapstick forenes med dypt gravalvor i et spill mellom abstrakt og konkret. Gjennom mine arbeider forsøker jeg blande sammen eller sette ulike referanser opp mot hverandre og med dette frammane en følelse av tvetydighet som jeg ofte opplever/A productive ambivalence that allows absurd slapstick to come together with the gravely serious in a play between the abstract and the concrete. Through my works I try to blend or contrast different references and thereby evoke a feeling of ambiguity that I often experience.

Contents: The evolution of today’s computer influenced society has taken giant steps towards virtual reality, game addictions and the possibility of not having to meet the people we communicate with. What is a reality today? To give a more concrete image of our question we’ve chosen the online game World of Warcraft as an example and to describe our connection to an alternative reality. We have performed different investigations, interviewed both gamers and non gamers, all this to give us the opportunity to see if the term reality has started to change in a direction that will allow us to call this alternative world a reality, or if it’s just a world wide phenomena of for example gaming addiction. To do this there is a demand on us to have our own definition of what a reality is, and to do so we have included discussions from philosophers thesis against a discussion of what virtual reality is. / Innehåll: I dagens samhälle har utvecklingen gått framåt mycket under senaste åren, detta har medfört virtuella världar, spelberoende och att människor kan kommunicera på annat sätt än fysiskt. Vad är egentligen en verklighet? Vi har använt oss av exemplet World of Warcraft, för att beskriva vår upplevelse av en alternativ verklighet. Vi har med hjälp av olika undersökningar, intervjuer och så vidare försökt ta reda på så mycket som vi kan, för att ges möjligheten att utreda om begreppet verklighet har förändrats så mycket att ett onlinespel idag kan kallas för verklighet eller om det endast är ett fenomen, som spridits över hela världen, av exempelvis spelberoende. För att kunna göra detta måste vi dessutom skapa oss en definition av vad vi tycker är verklighet, detta gör vi bland annat genom att se till filosofers teser och att jämföra detta med beskrivningar till vad en virtuell värld är för någonting.

Virtuell verklighet (VR) har börjat användas i större utsträckning av människor inomområden som utbildning och underhållning. För att VR ska uppfattas som en seriösplattform för att skapa utbildnings- och underhållningstjänster, är en känsla avimmersion en viktig del av användarupplevelsen. Det finns idag olika metoder för attinteragera med VR men de saknar upplevelsen av att vara naturliga och realistiska.Handinteraktion anses vara ett naturligt sätt för människor att interagera med VR och harförutsättningar för att stödja immersion. Trots att handinteraktion anses vara ett bra sättatt interagera med VR finns det idag inga riktlinjer som underlättar för att designa tjänstermed handinteraktion. För att undersöka hur handinteraktion kan designas för att stödjaimmersion i VR, har vi utgått från frågan:Hur kan handinteraktion designas för virtuell verklighet för att stödja immersion?Genom vår studie har vi identifierat aspekter som är viktiga för att handinteraktion skastödja immersion. Frågan studeras genom en designorienterad ansats med kvalitativadatainsamlingsmetoder som deltagartester, intervjuer och observationer. Testdeltagarnasom deltagit i studien är rekryterade baserat på deras tidigare erfarenheter av VR ochspel. Studien bidrar med kunskap om vad som är viktigt för att handinteraktion skauppfattas som naturligt och realistiskt för att stödja immersion när det används i VR. / Virtual reality (VR) is becoming more commonly used by people in areas like educationand entertainment. However, for VR to be a serious platform for creating education andentertainment services, the sense of immersion is an important part of the userexperience. Today there are several methods to interact with VR, but they often lack thefeeling of being natural and realistic. Hand interaction is seen as a natural way for peopleto interact with VR and has potential to create immersion. However, even though handinteraction is seen to be a natural way of interacting with VR there’s no guidelinesavailable to facilitate the design of VR-services with hand interaction. To study how handinteraction can be designed to support immersion in VR, we’ve asked the question:“How can hand interaction be designed for virtual reality to support immersion?”Through our study, we have identified aspects that are important for hand interaction tobe able to support immersion. The question has been studied through a design orientedapproach with qualitative data gathering methods such as participant test, interviews andobservations. The test participants were recruited based on their previous experience ofVR and games. The study contributes with knowledge regarding what is important for

I detta kandidatarbete undersöker jag hur man med hjälp av virtuell verklighet (VR) kan skapa en fabriksmiljö för att bidra till ökad medvetenhet och säkerhetstänk i fabriken.  Undersökningen baseras på en utmaning från Volvo med deras egen fabrik i fokus där dem velat ha en säkerhetsutbildning för deras gångtrafikanter i fabriken. Med hjälp av designperspektivet design thinking har Volvo fått vara delaktiga genom hela processen där vi kunnat skapa en produkt åt dem tillsammans. Undersökningens frågeställning är “Hur kan man med hjälp av Virtual Reality skapa upplevelsen av fabriksmiljö för att bidra till ökad medvetenhet och säkerhetstänk i fabriken?” där jag valt att gestalta detta i ett spel integrerat med VR. Med hjälp av de valda metoderna för designprocessen kunde jag sätta mig in i Volvos problem och skapa en fabrik som efterliknar deras så mycket som möjligt. Volvo själva fick ta del av skapandet genom bilder och videor för att ge feedback om miljön, samt hur realistisk upplevelsen kändes jämfört med deras egen fabrik. För att gestaltningen skulle testas och godkännas av Volvo involverades dem konstant i arbetet. Undersökningen resulterade i ett VR spel med en kort säkerhetsutbildning om fabrikens miljö och vissa faror som kan komma att ske i den. Eftersom ökad medvetenhet och säkerhetstänk hos personer inom arbetet inte kan mätas direkt har frågeställningen kunnat blivit besvarad efter endast ett fåtal test. De personer från Volvo som har testat det gav positiv respons och nya tankar och idéer kring tekniska utbildningar inom säkerhet som dessa har väckts hos många. / In this bachelor thesis I’m examining how to create a factory environment with virtual reality (VR) to contribute to increased awareness and safety mindset in the factory. The examination is based on a challenge from Volvo with their own factory in focus where they wanted to have a safety training for their pedestrians in the factory. With help from the design perspective design thinking, Volvo has been involved through the whole process where we could create a product for them together. The survey question is ”How can you with help from Virtual Reality create the experience of a factory environment to contribute to increased awareness and safety mindset in the factory?” where I chose to shape this into a game integrated with VR. With help from the selected methods for the design process I could put myself into Volvo’s problem and create a factory that resembles theirs as much as possible. Volvo took part of the creation themselves through pictures and videos to provide feedback on the environment and how realistic the experience felt compared to their own factory. For the design to be tested and approved by Volvo, they were constantly involved in the project. The examination resulted in a VR game with a short safety training about the environment of the factory and some dangers that may occur in it. Because increased awareness and safety thinking in people within the work can not be measured directly, the survey question has been answered after only a few tests. The people at Volvo who have tested it gave positive results and new thoughts and ideas about technical training in security, such as these, have been awakened by many.

Virtual Reality (VR) is an extensive field where significant development has been made. A critical aspect of the user experiences is still relatively unexplored, the accessibility. How VR designers can work to make their experiences more accessible becomes an important part regarding the development of the technology and the inclusion of users with disabilities. Today, there is no known, structured study about how VR designers in Sweden work practically with accessibility within virtual experiences. The purpose of this study is therefore to create knowledge about how designers within the VR industry work with accessibility in the design of virtual experiences. In this study we conducted a survey, which focused on factors that influence the work with accessibility in VR, and six deepening interviews. The result of the survey showed differences within occupational groups, where visual VR designers work more with accessibility than other occupational groups. The result of the interviews revealed tendencies that VR designers’ point of view and definition considering accessibility, affected which people with disabilities that were included in their design process. Establishing generic guidelines or tools can support VR designers' work with accessibility, but these do not make the virtual experiences accessible. Some kind of collaborative work between designers and users with disabilities is needed to ensure accessible VR experiences. / Virtuell verklighet (VR) är ett omfattande område där betydande utveckling gjorts. En kritisk aspekt av användarupplevelserna är dock fortfarande relativt outforskad, tillgängligheten. Hur VR-designers kan arbeta med att tillgängliggöra sina upplevelser blir därför en viktig del i teknologins utveckling samt inkludering av användare med nedsatta förmågor. Idag finns det ingen känd, strukturerad studie kring hur VR-designers i Sverige praktiskt arbetar med tillgängligheten inom virtuella upplevelser. Syftet med denna studie är därför att skapa kunskap om hur designers inom VR-branschen arbetar med tillgänglighet i designandet av virtuella upplevelser. I studien kombinerades en enkät, där fokuset var att ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetet med VR och tillgänglighet, samt sex fördjupande intervjuer. Enkätresultatet visade skillnader mellan yrkesgrupper, där visuella VR-designers arbetade mer med tillgänglighet än andra yrkesgrupper. I intervjuresultatet sågs tendenser på att VR-designers synsätt och definition kring tillgänglighet påverkade vilka användare med nedsatta förmågor som inkluderades i deras designprocess. Etablering av allmänna riktlinjer eller verktyg kan stödja VR-designers tillgänglighetsarbete, men dessa gör inte virtuella upplevelser tillgängliga. Någon typ av samarbete mellan designers och användare med nedsatta förmågor behövs således för att säkerställa virtuella upplevelsers tillgänglighet.

With a high and increasing number of people suffering from mental illness, the need for better treatments is high. Based on the skills and experiences of psychologists the aim of this study is to provide knowledge about how virtual reality can be used in the treatment of phobias, as well as to generate knowledge for a future implementation of the technology. To do this, we decided to conduct a qualitative study with semi-structured interviews. By using a snowball selection, we got access to five psychologists who contributed with their unique perspectives based on their education, professional background and experience of virtual reality. Our results showed an overall positive attitude toward how virtual reality can contribute and support today's CBT-treatments. With one of the major opportunities being that virtual reality gives the therapist access to control and flexibility that can be difficult to achieve in a regular exposure treatment. But it requires virtual reality experiences of a higher quality than those existing today for psychological purposes. Which can result in the patient's experience of the treatment not being optimal, when the experience is not sufficiently immersive. Our study concludes that virtual reality should not be seen as a substitute for today's CBT-treatments. Instead, VR should be used as a tool and supplement it, which has the potential to overcome obstacles and improve parts of a treatment.

Consumer grade Virtual Reality (VR)-headsets are on the rise, and with them comes an increasing number of digital games which support VR. How players perceive the gameplay and how well they perform at the games tasks can be key factors to designing new games. This master’s thesis aims to evaluate if a user can performa game task, specifically a target practice, in less time and/or more accurately when using a VR-headset as opposed to a computer screen and mouse. To gather statistics and measure the differences, an experiment was conducted using a test application developed alongside this report. The experiment recorded accuracy scores and time taken in tests performed by 35 test participants using both a VR-headset and computer screen. The resulting data sets are presented in the results chapter of this report. A Kolmogorov-Smirnov Normality Test and Student’s paired samples t-test was performed on the data to establish its statistical significance. After analysis, the results are reviewed, discussed and conclusions are made. This study concludes that when performing the experiment, the use of a VR-headset decreased the users accuracy and to a lesser extent also increased the time the user took to hit all targets. An argument was made that the longer previous experience with computer screen and mouse of most users gave this method an unfair advantage. With equally long training, VR use might score similar results. / Kommersiella VR-headset är en växande marknad, och med dem kommer allt fler digitala spel med stöd för VR. Hur spelare uppfattar spelmekaniken och hur väl de presterar i spelets uppgifter kan vara nyckelfaktorer för att designa nya spel. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera om en användare kan utföra en speluppgift, specifikt prickskytte av måltavlor, snabbare och/eller mer noggrant när ett VR-headset används än jämför med datorskärm och mus. För att samla statistik och mäta skillnader, utfördes ett experiment med en testapplikation utvecklad jämsides med denna uppsats. Experimentet mätte hur noggrant och hur lång tid det tog 35 testpersoner att utföra testet, när de använde både VR och datorskärm. Den resulterande datan presenteras i resultatskapitlet i denna uppsats. Ett Kolmogorov-Smirnov normalitetstest och Student’s paired samples t-test utfördes på datan för att avgöra dess statistiska signifikans. Efter analysen gicks resultaten igenom, diskuterades och slutsatser drogs. Denna studie avgjorde att när experimentet genomfördes med VR-headset sänktes användarens pricksäkerhet och tiden det tog att träffa alla måltavlor ökade något. Ett argument fördes för att den långa föregående erfarenheten många har när det gäller datorskärm och mus gav metoden en orättvis fördel. Med lika lång träning i båda metoderna bör VR-metoden potentiellt kunna gelikvärdiga resultat.

In the current field of cooperation in Mixed Reality there is, at the timeof writing, a clear lack of research regarding the cooperation between animmersed Virtual Reality user and a non-immersed audience. Therefore, theimpact of adding audience-controlled cameras to the two parties’ cooperationwas investigated. This was done through a user study where the participantswere cooperating as a Virtual Reality user and an audience to find hiddenobjects. The study was conducted with two prototypes. In the first prototype,the audience was only able to see a mirrored view of the immersed user. Inthe second, independent smartphone-controlled cameras were added to thedisposal of the audience. The results of the user study indicate that the secondprototype was overall less practical than the first in effectiveness, efficiencyand satisfaction. However, in certain scenarios where the number of objectswithin a scene made verbal communication inefficient, the second prototypeprevailed, indicating its potential in more visually complex scenes. / I det nuvarande fältet av samarbete inom Mixed Reality finns det i skrivande stund en tydlig avsaknad av forskning angående samarbete mellan en fördjupad Virtual Reality-användare och en icke-fördjupad publik. Därför undersöktes effekten av att inkludera publikkontrollerade kameror i de två parternas samarbete. Det gjordes genom att utföra en användarstudie där de två parterna samarbetade som Virtual Reality-användare och publik för att hitta gömda objekt. Användarstudien genomfördes med två prototyper. I den första prototypen kunde publiken endast se en speglad bild av den fördjupade användarens synfält. Detta kompletterades av enskilda smartphonekontrollerade kameror avsedda för publiken i den andra prototypen. Användarstudiens resultat indikerar att den andra prototypen generellt presterade sämre än den första inom områdena effektivitet, verkan och tillfredsställelse. Dock, i vissa scenario när antalet objekt i en scen gjorde verbal kommunikation ineffektiv visade sig den andra prototypen vara bättre, vilket indikerar dess potential för mer visuellt komplexa scener.

Navigation systems are commonly used in our daily lives. Research has shown that spatial audio presents one opportunity for more effectively communicating to the driver the direction of the next manoeuvre. This thesis project proposes a new feature for the spatialisation of the audio cues triggered by a mobile navigation system by using a virtualised vector-based panning (VVBP) architecture for the encoding and decoding. The prototype developed during this thesis enables the spatialisation using headphones- or speakers- based systems. This study aims to promote a new sound experience to the user, which can be used to increase the safety and performance of driving. Based on an expert review and a user test, the application was tested on different scenarios. The participants selected during these sessions were part of HERE Technologies, which made possible to reach design experts who knew the current application provided by the company beforehand, making easier the comparison with the proposal. This selection could also present a limitation on the study since the users might have a personal bias for seeing new features in a product which have already worked on. Analysis of the results obtained during the testing session demonstrated high satisfaction with the feature by the users and a better understanding of their surroundings. Consequently, this indicates that spatial audio can improve the performance of driving by introducing a new source of information for positioning the next turn or obstacle. Further research is needed to identify other factors that could strengthen the effectiveness of the product. / Navigationssystem används ofta i våra dagliga liv. Forskning har visat att rumsligt ljud ger ett tillfälle att effektivare kommunicera till föraren i riktningen för nästa manöver. Detta avhandlingsprojekt föreslår en ny funktion för spatialisering av ljudkoder som utlöses av ett mobilnavigeringssystem med hjälp av en virtualiserad vektorbaserad panorering (VVBP) arkitektur för kodning och avkodning. Prototypen som utvecklats under denna avhandling möjliggör spatialisering med hörlurar eller högtalarbaserade system. Denna studie syftar till att främja en ny ljudupplevelse för användaren, som kan användas för att öka säkerheten och prestandan vid körning. Baserat på en expertgranskning och ett användartest testades applikationen på olika scenarier. Deltagarna som valdes ut under dessa sessioner var en del av HERE Technologies, som gjorde det möjligt att nå konstruktionsexperter som kände till den nuvarande applikationen från företaget i förväg, vilket underlättar jämförelsen med förslaget. Detta val kan också utgöra en begränsning av studien eftersom användarna kan ha en personlig fördom för att se nya funktioner i en produkt som redan har arbetat med. Analys av resultaten som erhölls under testperioden visade hög tillfredsställelse med funktionen hos användarna och en bättre förståelse för deras omgivning. Konsekvensen indikerar att rumsligt ljud kan förbättra körförmågan genom att införa en ny informationskälla för positionering av nästa sväng eller hinder. Ytterligare forskning behövs för att identifiera andra faktorer som kan stärka produktens effektivitet.