Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EU strävar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och se vilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls av franchisegivaren. Risken att denna typ av avtal skulle innebära skador på konkurrensen är små, men trots detta faller franchiseavtalen inom tillämpningsområdet för till exempel artikel 81 EGF och sektion ett i Sherman Act. Då konkurrensrätten är starkt influerad av ekonomiskt tänkande, blir ekonomiska skolor av intresse vid bedömningen av franchiseavtal. Ekonomiska skolor som kommer att tas upp är Chicagoskolan och post-Chicagoskolan. Ekonomerna inom dessa skolor tenderar att behandla franchiseavtal som en typ av avtal som har små skadliga effekter på konkurrensen och ofta har positiva konsekvenser för konsumenter. Både amerikanska och europeiska konkurrensmyndigheter tenderar att ha en positiv bild av franchising då avtalsformen ofta gynnar alla parter. Genom rättsfall och beslut har det framkommit att franchiseavtalens laglighet beror på vilka klausuler som är inkorporerade i avtalet och att bedömningen görs från fall till fall. Klausuler som vanligtvis anses hämma konkurrensen är sådana som leder till att marknaden delas upp och klausuler som inte tillåter att franchisetagaren deltar i priskonkurrens. Problem kan dock uppstå genom att skyddet för franchisegivaren är alltför långtgående och att vissa klausuler som anses nödvändiga för att skydda franchisenätverkets identitet och rykte kan ha skadeverkningar.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden på mark och hopptiden i det tekniska hoppet Flip på is för konståkare. Det sekundära syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden i tekniska hopp på is och antal år i idrotten samt ålder. Finns det en korrelation mellan countermovement jump med armar (CMJa) på mark och tekniska hoppet Flip på is hos konståkare? Finns det en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten samt ålder? Metod En kvantitativ metod användes för att få fram försökspersonernas hopptid på is och mark. 11 stycken konståkare medverkade i studien, 6 kvinnor och 5 män (20,9 ± 3,1 år). Försökspersonerna var skadefria, friska och hade fyllt 15 år. Ett krav för deltagande var att försökspersonerna utövat idrotten i minst åtta år samt att de kunde utföra en enkel Flip. Vid själva testtillfället fick försökspersonerna börja med att utföra tre stycken enkel Flip på is medan deras hopp filmades. Försökspersonerna fick sedan utföra tre stycken CMJ(a) där deras hopptid registrerades med hjälp av Ivarjump system. Resultat Resultatet visar på att det inte finns något samband i hopptiden mellan CMJ(a) och Flip(r = 0,17, p= 0,602 ). Det fanns inte heller något samband mellan hopptiden i Flip och ålder. Däremot påvisar resultatet att det finns en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten (r = 0,821, p = 0,02). Slutsats Slutsatsen med studien är att det inte finns något samband mellan hopptid på mark och på is. Forskningsläget är fortfarande relativt litet område och fler studier behöver göras. Flertal studier menar att maximalstyrka i ben korrelerar med hopphöjden på mark men eftersom det inte finns en korrelation mellan hopptiden på mark och is behöver det göras mer studier som undersöker sambandet mellan maximalstyrka och hopptid på is. Resultatet visade även på att sambandet mellan antal år i idrotten (erfarenhet) och hopphöjd på is var stor. De tekniska färdigheterna verkar vara den dominerande faktorn för att kunna utnyttja benstyrkan i hoppen

Ytliga bergkonstruktioner blir allt mer vanligt i samhället för att tillgodose alternativa lösningar på infrastruktur vilket möjliggör förtätning vid markytan. Spänningssituationen nära markytan kan vara mycket komplicerad vilket ger upphov till att både strukturella och spänningsinducerade brott kan förekomma i bergkonstruktioner på grunda djup i Skandinavisk berggrund.  I examensarbetet har det mekaniska beteende som leder till vertikala deformationer av sulan hos en ytligt belägen bergkonstruktion i hårt berg studerats med hjälp av det finita elementprogrammet RS2. Bergkonstruktionen som har studerats i den finita elementmodellen är ett bergrum med en spännvidd på 20 meter och den totala höjden är 15 meter. I studien utreds hur den primära spänningssituationen, bergmassans egenskaper och spännvidden av bergrummet påverkar de vertikala deformationerna.  Det förväntade deformationsbeteende som orsakas av respektive nyckelparameter beskrivs med hjälp av en konceptuell modell. Materialparametrarna för den finita elementmodellering är antagna utifrån tillhandahållen fält- och laboratoriedata. För att skilja på vad som händer om bergmassan i sulan går till brott eller inte används en linjärelastisk materialmodell och en elastisk-spröd materialmodell med Hoek \& Browns brottvillkor. Residualparametrarna vid den elastiska-spröda materialmodellen bestäms genom att reducera bergmassans GSI-värde. Vidare har en känslighetsstudie genomförts med avseende på nyckelparametrarna, initiala bergspänningar, spännvidd och bergmassans egenskaper - vilka är det intakta bergets enaxiella tryckhållfasthet $\sigma_{ci}$ och GSI-värdet. Känslighetsstudien resultat visar på att bergmassans GSI-värdet av är den faktorn som påverkar storleken av de vertikala deformationerna mest. Resultatet av modelleringen visar även att om brott uppstår i bergrummets sula initieras brottet i en avlastad zon nära bergrummets vägg och utvecklas därefter progressivt till en sammanvuxen brottzon i bergmassan under sulan. Vid brott ökar de storleken på de vertikala deformationerna mycket, där ett lågt GSI-värde och höga horisontella spänningar kan leda till relativt stora magnituder av deformationer. Resultatet visar även på att ett område av bergmassan under bergrummets sula utsätts för vertikala deformationerna. Storleken på deformationerna är som största nära sulan och avtar sedan med djupet, vilket ger upphov till deformationsdifferenser och i sin tur töjningar i bergmassan. För den elastiska materialresponsen blir utbredningen av området som utsätts för de vertikala deformationerna betydligt större än om bergmassan går till brott. Däremot utsätts det plasticerade området för betydligt större deformationsdifferenser då den vertikala deformationsavtagningen endast sker inom den plasticerade området.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

No description available.

Introduction: An investigation about how ties are designed for accidental loads according to Eurocode 1: SS-EN 1991-1-7 and Eurocode 2: SS-EN 1992-1-1, with attention on ESK 11, the Application of the European construction standards by the National Board of Housing. Eurocodes are the European standard for how buildings should be constructed. They are treated to some extent in the EKS, who makes adaption to the rules with consideration to the Swedish environment. And by the National Board of Housing, EKS becomes a norm in Sweden and is applied to construction. Accidental loads can be diminished by a minimum to the largest of Eurocode 1 and 2 with changes of EKS. Purpose: To investigate and clarify how ties for accidental loads are designed and arranged. Method: For the relevancy of this thesis a major focus is to study Eurocode 1 and 2, side by side with EKS 11. These will be compared to real construction drawings provided by Kadesjös Ingenjörsbyrå AB and additionally be confirmed with manual calculations for a fictitious building made by the authors. Results: The results present proposals for how different ties under tension should be defined, designed, and placed. Together with an overall solution for designs, and calculations of a fictitious building that meets the same requirements as for the buildings in the study objects. Whether there are any conflicts between regulating documents will also be brought up. Conclusion: In the event of accidental loads ties shall act as a measure to prevent the progressive race caused by an accident, by strengthening the connections between different structural parts. The ties that are studied in this thesis are categorized by either of two definitions, direct ties, and indirect ties. Where direct ties are only used for the purpose to function as a tie for accidental loads, and where indirect ties could be used by already existing reinforcement. The investigation shows that most of the ties that are required for accidental loads can be designed with indirect ties, that not all of them are necessary and that the required dimensions are low.

<p>Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.</p>

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.

Världen möter klimatförändringar i allt snabbare takt och Sverige är inget undantag. Detta leder till ökade temperaturer, kraftigare skyfall och mer luftföroreningar, samtidigt som urbaniseringen ökar med allt större befolkning i städerna. Den stora befolkningsökningen i staden leder till att grönskan minskar vilket kan vara förödande för mänskligheten. Grönska påverkar människan positivt genom att sänka blodtrycket, förbättra den psykiska och fysiska hälsan men även till att motverka demens. Författarna har uppmärksammat en ökning av vertikala skogar som en möjlig lösning på denna fråga, men att de inte har nått Sverige. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vad som motiverar den svenska byggindustrin till att uppföra byggnadskonstruktioner med vertikala skogar. Datainsamling har gjorts med en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med sju förvaltare inom byggbranschen. Studien konstaterade att begreppet vertikal skog inte är etablerat i Sverige och därmed kan ses som ett outforskat ämne. För att begreppet ska bli känt och konstruktionslösningarna ska komma till Sverige behöver förvaltarna mer information som, enligt studien, kunde brytas ner i tre teman. De tre teman som var utmärkande bland samtliga respondenterna var att mer kunskap behövs inom området, en efterfrågan hos konsumenten och kommunalt engagemang. I diskussionen presenteras sambandet mellan vertikala skogar och de tre dimensionerna av hållbarhet, den ekologiska, ekonomiska och sociala. Slutsatsen var att marknaden hade gynnats av ett pilotprojekt som visar möjliga konstruktionslösningar och den positiva klimatpåverkan. / The world is facing climate change at an accelerating pace and Sweden is no exception. This leads to increased temperatures, heavy rainfalls, and higher levels of air pollution. At the same time urbanization is increasing with a greater population in cities. The increasing population in cities leads to a reduction of greenery, which could be devastating for humanity. Greenery has a positive impact on people by lowering blood pressure, improving mental and physical health, but also to prevent dementia. The authors of this paper have recognized an increase in vertical forests as a possible solution to this issue. However, there has been little or no interest within Sweden. Therefore, the aim of the study is to investigate what motivates the Swedish constructing industry to build vertical forests. Data collection has been done using a qualitative method where interviews have been conducted with seven property managers. The study concluded that the concept vertical forest is not established in Sweden and can therefore be seen as an unexplored topic. For the concept and construction to establish in Sweden, the building management companies need more information that could be summarized into three themes. The three themes that where distinctive among the respondents were that more knowledge is needed in the field, costumer demand and involvement of the state. The discussion presents the link between the vertical forests and the three dimensions of sustainability, the environmental, economic, and social. The paper concludes that the market would benefit from a pilot project to show possible design solutions and the positive climate effect.

Background: To perform general warm-up prior to athletics is widely recognized and has adocumented effect on performance. Lower extremity injuries are commonly occurring forsoccer, handball, volleyball, and floorball players. Injury prevention exercises decreases therisk for musculoskeletal injuries, supposing good compliance exists. Whether injurypreventive exercises may increase performance is to this day unclear. Aim: The aim of the study was to compare performance measured in vertical jump height ofathletes after injury preventive exercises and general warm-up. Methods: Experimental study with a cross-sectional design. 17 active soccer, handball,volleyball, and floorball players between 20-32 years were recruited through conveniencesampling. Data was collected occurred by measurement of maximal vertical height done bycountermovement jump (CMJ) on an electronic contact mat. Results: No statistically significant differences regarding vertical jump height wereidentified when comparing injury preventive exercises and general warm-up. Conclusion: The result from the study suggests that male soccer and handball players maybenefit from performing injury prevention exercises instead of general warm-up prior tomaximal vertical jumps due to the decreased risk for injury while the effects of general warmup still emerges. Further research within the subject is necessary to investigate whetherinjury prevention exercises may replace general warm-up prior to more complexperformances such as sports. Further research on others than male handball and soccerplayers should be conducted.