<p>Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.</p>

Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.

No description available.

Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

Den här uppsatsen syftar till att belysa källhantering i underkända texter av vetenskaplig karaktär från de nationella proven i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Källhanteringen granskas med textuell innehållsanalys och skribentrollerna kopist, samplare, omskapare och referent används som analysverktyg (Nilsson 2002). Totalt studeras 42 elevtexter, 21 från varje ämne. Resultatet visar att de flesta elevtexterna uppvisar en blandning av flera skribentroller. I få texter uppvisas referenten, kopisten och samplaren som mest framträdande. När endast textreproduktionen är i fokus visas vidare att omskaparen är den vanligaste skribentrollen i elevtexterna totalt sett. I texter skrivna i ämnet svenska förekommer främst omskapningar. I texter skrivna i ämnet svenska som andraspråk märks större variation bland de skribentroller som är dominerande och omskaparen, blandaren och referenten visas i flest texter. Generellt synliggör resultatet dock att det finns många likheter i texter, skrivna inom de två ämnena. Resultatet tyder på att mer övning gällande att skriva med egna ord och sammanfatta är nödvändigt i undervisning i båda ämnena för att fler elevtexter främst ska visa refererande som strategi. Vidare syns ett behov av att ytterligare arbeta med textbearbetning.

I föreliggande studie undersöks vilka typer av vetenskapliga kapital som varit viktiga för kvinnliga civilingenjörsstudenters val att söka sig till sina utbildningar. Studien, som utförts vid Uppsala universitet i Sverige och Technische Universität Wien i Österrike, undersöker även om det finns skillnad i kapitalens betydelse på de olika platserna. Detta är ett relevant ämne eftersom kvinnor är underrepresenterade på både den svenska och framförallt på den österrikiska arbetsmarknaden för civilingenjörer. Då studiens fokus ligger på de kvinnliga civilingenjörsstudenternas egna upplevelser och motiveringar har djupintervjuer använts som huvudsaklig metod för materialinsamling. Slutsatsen är att studenternas val främst influerats av komponenter vilka kan klassas som vetenskapligt relaterat kulturellt kapital. Generellt sätt är de olika kapitalens betydelse snarlik oberoende av lärosäte. En skillnad är dock den vetenskapliga identiteten som är mer uttalad hos de österrikiska studenterna.

This theoretical project will examine and describe the close relationship between Piaget'stheory of cognitive development, in particular the formal-operational stage, the topic ofcritical thinking and Anton Lawson's theory of scientific reasoning. Previous researchsuggests that the so-called scientific abilities are crucial for academic success in general andplay a key role in science related careers. The purpose of this study is to create an overview ofthe above described field of study and contribute to the research on to middle- and highschool student's ability to utilize scientific reasoning and how these skills relate to thesyllabus for physics in the Swedish education system at middle- and high school level. Inaddition, I briefly describe a research-based education approach that supports students'development of the ability to think scientifically, the Investigative Science LearningEnvironment (ISLE). Furthermore this project includes an English to Swedish translation ofLawson's Classroom Test Of Scientific Reasoning (CTSR) which is a test developed tomeasure students' ability to apply concrete- and formal-operational reasoning.

Denna studie undersöker gymnasieelevers erfarenheter av och tankar om att skriva vetenskapliga texter, främst gymnasiearbetet. Syftet med undersökningen är att utreda vilken betydelse personlig förankring till skrivämne har för elevers motivation och för deras identitetsskapande. För att genomföra undersökningen genomfördes tre olika gruppintervjuer med sammanlagt åtta gymnasieelever som läser samhällsvetenskapligt program. Studien utgår från teorier om begreppen identitet, litteracitet och motivationsteorin Self-Determination Theory. Resultatet visar att en kombination av personlig förankring till skrivämnet och genomförande av empiriska undersökningar underlättar för elevernas motivation inför skrivandet av sina texter. En av slutsatserna i studien är att empiriska studier hjälper elever att ”äga” sitt eget material genom att de blir aktörer i sina egna undersökningar.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och bidra med kunskap om hur några specialpedagoger uppfattar skolans vetenskapliga grund samt hur de i sin yrkesroll förverkligar den. Vi vill belysa vikten av att vetenskaplig grund omsätts i praktiken. Vi tror att det är viktigt att bygga kunskap och i förlängningen ett samhälle på vetenskaplig grund, inte minst med tanke på den senaste tidens diskussion om bland annat fake news, nättroll och desinformation. Vi vill bidra med att ge en inblick i hur och om man arbetar med vetenskaplig grund i verksamheter där specialpedagoger arbetar. Det är ett till synes outforskat område vilket gjort att vi fått tänka både högt och brett i undersökningen för att hitta begynnelsen till skrivelsen vetenskaplig grund. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit fenomenografi. Fenomenografin studerar människors uppfattningar om olika fenomen. Den grundläggande distinktionen inom denna ansats är att hur något är och hur något uppfattas vara. Eftersom fenomenografi handlar om att identifiera människors uppfattningar om olika fenomen i sin omvärld, har denna metodansats använts i vår undersökning för att ta reda på hur specialpedagoger uppfattar begreppet vetenskaplig grund i skolans verksamhet.En kvalitativ ansats har använts som metod i detta arbete. Vi har genomfört sju intervjuer som transkriberats, bearbetats och analyserats flera gånger för att hitta gemensamma teman men även se på skillnader i uppfattningar. Intervjuerna har varit semistrukturerade för att ge respondenterna möjlighet att beskriva sin uppfattning med egna ord. I arbetet har endast ett urval av svaren valts ut från de olika respondenterna. Detta för att få en variation av uppfattningar. Samtidigt har vissa av citaten valts ut när de bäst representerat vad majoriteten av respondenterna har uttryckt om en fråga. Dessa utplockade citat utgör på så sätt en gemensam röst inom denna frågeställning. Resultatet visar på att respondenterna uppfattade den vetenskapliga grunden såsom den beskrivs av Skolverket och Skolinspektionen. Vidare visade resultatet att det bland specialpedagogerna i undersökningen fanns kunskap och medvetenhet om vad vetenskaplig grund är, men den utgjorde inte ett naturligt inslag i deras arbete ute i verksamheterna.