Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.

Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsy­kologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och po­li­tiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle.  Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och för­ståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och poli­tiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lära­res syn på den ökande pola­rise­ringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade sam­band med elevers motivation och förståelse. Vi­dare undersöktes om undervis­nings­per­spektiv hade samband med elevers motivation och för­ståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polarise­ringen. Undersök­ningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkä­ter samt intervjuer som komplet­tering till enkät­delen. Intervjupersonerna uttryckte ett be­hov av en ökad under­visning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Re­sul­tatet från enkä­ten analyse­rades med statistiska metoder och relaterades till motivat­ions­teorier, sam­hälls­kunskaps­didaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att sam­hällskun­skapslä­rare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett ve­tenskap­ligt perspek­tiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället vi­sade en större motivation och förståelse för samhälls­kunskap. En interakt­ions­effekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp pola­risering i undervis­ningen ur ett fakta­perspektiv. Ett motsatt samband visades när lä­raren i stället tagit upp polarisering ur ett so­cialpsykolo­giskt per­spektiv som då visade ett posi­tivt samband med elevernas motivat­ion och förståelse. Stu­dien visade också ett ge­nerellt samband där elevernas motivat­ion och förståelse ökade när läraren be­to­nade ett socialpsy­kologiskt perspektiv i sam­hällskunskapsundervis­ningen.

Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

Abstract Tidigare forskning visar på att studenter som påbörjar universitetsstudier inte har tillräckliga kompetenser inom vetenskapligt skrivande. I denna studie undersöks hur fyra läroböcker, vilka är skrivna för Svenska 3 på gymnasiet, motiverar och beskriver de tre grundkompetenser som krävs för vetenskapligt skrivande, i syfte att förbereda elever för högre studier. De tre kompetenserna som undersöks är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och språklig stil. Läroböckerna har analyserats genom närläsning, och analysenheter inom varje kompetens har identifierats. Studiens resultat visar på att de fyra läroböckerna motiverar och beskriver de tre kompetenserna i olika grad, och att ingen av dem kan anses förbereda elever tillräckligt för vetenskapligt skrivande vid högre studier. Detta beror på otillräcklig information om de tre kompetenserna, brist påexempel och otydliga formuleringar som lämnar öppet för tolkning om regler. Läroböckerna innehåller också formuleringar som tonar ner vikten av vetenskapligt skrivande.

Att studera nominaliseringar i gymnasieelevers texter ger en bild av elevers skrivkunskaper inför vidare studier och tydliggör arbetet med ett vetenskapligt skrivande i kursen svenska 3 i gymnasieskolan. Nominaliseringar bidrar bland annat till att skapa informationstäta texter, vilket är något som det vetenskapliga skrivandet kan kännetecknas av. Syftet med studien är att studera det vetenskapliga skrivandet genom nominaliseringar i elevtexter och med syftet vill vi också ge en bild av gymnasielärares arbete med och uppfattning om vetenskapligt skrivande genom nominaliseringar. Metoden grundar sig i en huvudsaklig kvantitativ metod med ett kvalitativt komplement. Den kvantitativa metoden består av en beräkning och en indelning av nominaliseringar i kategorier och den kvalitativa metoden omfattas av två intervjuer. Materialet utgörs av 72 elevtexter fördelat på två uppgifter som är hämtade från två klasser i kursen svenska 3 på gymnasiet. Utöver detta har vi genomfört intervjuer med svensklärarna i de två klasser som elevtextmaterialet är hämtat ifrån. Resultatet visar att fördelningen av nominaliseringar inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två uppgifterna och att de flesta elever använder mellan 21 och 30 nominaliseringar per text. Den mest förekommande ändelsen är -ning. Intervjuerna tydliggör att nominaliseringar får ett begränsat utrymme i undervisningen trots att de ses som en viktig del av det vetenskapliga skrivandet och att användningen av nominaliseringar sällan är ett medvetet och aktivt val av eleverna.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.

Covid19-vaccin är ett omdebatterat ämne i media och samhället. Tidigare forskning visar att individer ställer sig tveksamma till vaccinationen av Covid19 på grund av eventuella biverkningar, misstro till vaccintillverkarna och den korta tillverkningstiden. Samtidigt visar forskning på minskat förtroende för vetenskap och expertsystemets legitimitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka de icke vaccinerades upplevelser och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för att ha avstått Covid19-vaccinet. Den teoretiska referensramen utgörs av Giddens teori om konfiskering av erfarenhet och reflexivitet tillsammans med Becks teori om risksamhället och Goffmans teori om stigma. Empirin har genererats genom semistrukturerade intervjuer med 15 respondenter som har avstått Covid19-vaccinet. Deras upplevelser har analyserats genom den hermeneutiska metodansatsen. Vaccinets biverkningar och den framstressade tillverkningsprocessen var några av de bakomliggande faktorer till att inte vaccinera sig. Respondenterna upplever att deras beslut att avstå vaccin medförde ett begränsat handlingsutrymme, kränkande kommentarer på sociala medier och negativt bemötande av majoritetssamhället. Det framkommer individuella skillnader i vilken utsträckning respondenterna tror på konspirationsteorier. / The Covid19- vaccine is a debated topic in the media and society. Previous research shows that individuals are hesitant about the vaccination of Covid19 due to possible side effects, distrust of the vaccine manufacturers, and the short manufacturing time. At the same time, research shows a loss of trust in science and the legitimacy of the expert system. The paper aims to investigate the experiences of the unvaccinated and the underlying factors underlying the Covid19-vaccine. The theoretical frame consists of Giddens' theory of confiscation of experience and reflexivity, Beck's theory of the risk society, and Goffman's stigma theory. Semi-structured interviews with 15 participants who had abstained from the COVID-19 vaccine generated the empirical data. A hermeneutic approach was used to analyse the respondents' experiences. The vaccine's side effects, and the stressed manufacturing process were some of the underlying factors for not getting vaccinated. Respondents feel that their decision to abstain from the vaccine entailed limited room for manoeuvre, offensive comments on social media, and adverse treatment from the majority society. Individual differences in the extent to which respondents believe in conspiracy theories emerged.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer. Båda metoderna utgick från öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet vi kom fram till var att elever i årskurs 5 i huvudsak uppfattar energibegreppet ur ett vardagligt perspektiv, medan resterande elever uppfattar begreppet som vetenskapligt. När det kommer till skillnaden i uppfattningarna mellan elever i årskurs 5 och i årskurs 8 har båda åldersgrupperna svårt att uppfatta energibegreppet ur ett vetenskapligt perspektiv, utan uppfattar det ur ett pseudovetenskapligt- eller vardagligt perspektiv.

Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna. / This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.

<p> </p><p>Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna.</p><p> </p> / <p> </p><p>This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.</p><p> </p>